[Den fjärde av Halleluja-psalmerna (Ps 111-118) och den andra i den samling psalmer som kallas "egyptiska Hallel" (Ps 113-118) där Psalm 113-114 sjöngs före påskmåltiden och 115-118 efter måltiden. Denna glada triumfsång berättar hur Israel tågade ut ur fångenskapen i Egypten.

Författare: Okänd

Citeras: En av de psalmer Jesus och lärjungarna sjöng under påsken, se Matt 26:30; Mark 14:26.

Struktur:

1. När Israel lämnade Egypten, vers 1-2

2. Havet, Jordan, bergen och kullarna, vers 3-4

3. Varför, o hav, Jordan, berg och kullar, vers 5-6

4. Bäva du jord, vers 7-8]

1 När Israel lämnade Egypten,

när Jakobs familj lämnade ett folk med ett främmande språk bakom sig,

2 då blev Juda hans heliga,

Israel hans kungarike.

3 Havet såg detta och flydde [när de korsade Röda havet, 2 Mos 14:21].

Jordan vände tillbaka [när de korsade Jordanfloden, se Jos 3:13, 16].

4 Bergen hoppade som baggar,

höjderna som lamm.

[Kan syfta på jordbävningen när Gud uppenbarade sig på berget Sinai, se 2 Mos 19:18-19.]

5 Hav, varför flydde du?

Jordan, varför vek du undan?

6 Berg, varför hoppade ni som baggar,

och ni höjder som lamm?

[Genom dessa frågor förstärks nu slutsatsen som de leder fram till:]

7 Bäva inför (i närvaro av) Herren (Adonai, fokus på Guds storhet och makt),

du jord, bäva inför Jakobs Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden],

8 han som förvandlar (då förvandlade och fortfarande förvandlar) klippan till en vattenrik sjö,

det hårda berget (hårdaste kisel) till en vattenkälla.

[Refererar till händelserna i 2 Mos 17:6 och/eller 4 Mos 20:11, se också 5 Mos 8:15; Ps 78:15, 16, 20. Jesus är klippan och det levande vattnet, se Joh 4:10-14; 1 Kor 10:4.]