Salmos 32

Psalm 32 – Bekännelse och frihet!

1 Av David, en sång med visdom (hebr. maskil).

[Hebr. maskil är en musikalisk eller litterär term, kan även betyda "en välskriven sång". Följande tretton psalmer har detta ord i sin titel, se Ps 42:1; 44:1; 45:1; 52:1; 53:1; 54:1; 55:1; 74:1; 78:1; 88:1; 89:1; 142:1. Ordet återfinns även i Ps 47:7.]

______

Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den

vars överträdelser (medveten rebelliskhet mot Gud) har förlåtits (lyfts av, burits bort),

vars synd (oförmåga att nå upp till Guds standard) är utplånad (övertäckt).

2 Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den människa

som Herren inte tillräknar skuld (inre ondska, onda tankar) [skulden är helt avskriven och raderad],

som inte har falskhet (svek) i sin ande.

3 När jag var tyst [och vägrade att bekänna min rebelliskhet, inre skuld, synd och mina onda tankar]

förtorkade mina ben när jag jämrade mig (som ett lejons rytande) hela dagen lång.

4 För dag och natt

vilade din hand tung över mig;

min kraft försvann

som [en planta som tynar bort] under sommarens torka (perioder av extrem hetta).

[Det räcker med några timmar i den heta ökensolen för att kroppen ska bli uttorkad. Bilden som målas upp är hur både den inre och yttre människan dräneras på liv. Den obekända synden påverkar David både fysiskt och psykiskt.]

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

5 Då bekände jag (lät jag dig veta – bli intimt förtrogen med) min synd

jag dolde inte [längre] min missgärning (skuld).

Jag sa: "Jag vill erkänna (med öppna händer lyfta upp)

mina överträdelser (mina rebelliska handlingar) inför Herren",

och då (på en gång) förlät du mig min syndaskuld.

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

6 Därför ska alla (varenda en av) dina trogna (fromma, lojala) följare vädja (be) till dig,

i en tid av sökande (medan du går att finna).

[Den sista delen är inte helt tydlig i hebreiskan och går att tolka olika beroende på vem som är subjektet. Det kan vara Herren som söker den trogne, eller den trogne som söker Herren (Jahveh). Det kan vara i en tid då Herren söker, eller när han går att finna, se Jes 55:6. Ytterligare ett alternativ är att se det som att det är en tid då vi söker och rannsakar oss själva. En del sätter ihop ordet söka (hebr. metso) med nästföljande hebreiska ord raq, översatt till "ja". Gör man det bildas det snarlika ordet matsoq, som kan översättas till "nödens tid". Betydelsen blir då att de trogna ska vädja till Gud "i nödens tid". I alla dessa betydelser så är det en uppmaning att be och söka Herren (Jahveh). För ordet vädja se även Ps 5:3; 106:30.]

Ja, även om stora floder [bild på stora faror Ps 66:12; även dom över synd] kommer,

ska de inte nå dem. [De som ber och tar sin tillflykt till dig.]