25 Jag har varit ung och nu är jag gammal,

men jag har ännu inte sett den rättfärdige övergiven (utan stöd)

eller deras barn (avkomma) behöva tigga bröd.

26 Han visar alltid (alla dagar) oförtjänt nåd (är generös) och lånar ut [utan ränta],

och hans barn (avkomma) är välsignade.

[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. I denna vers börjar ordet "ung" med denna bokstav. Användandet i detta stycke förstärker hur Gud är trofast i generation efter generation. Enligt lagen ska inte ränta tas ut för lån, se Ps 15:5; 2 Mos 22:25. Att låna ut pengar kan ses mindre generöst än att ge, men det är inte alltid sant. Ett lån ger större värdighet för mottagaren, se även Matt 5:42; Luk 6:35.]