Psaltaren 42

4 Mina tårar är mitt bröd (min mat) [vad jag lever på],

dag och natt,

samtidigt säger man dagarna i ända:

"Var är [nu] din Gud?"

[Samma plågsamma fråga som kommer utifrån gnager även inom psalmisten själv: Min Gud, var är du någonstans, har du övergivit mig? Se även Ps 3:3; 22:9.]