1 Och man berättade för David och sa: Se, filisteerna strider mot Kegila och de plundrar tröskplatserna. 2 Då frågade David HERREN och sa: Ska jag gå och slå dessa filisteer? Och HERREN svarade David: Gå och slå filisteerna och rädda Kegila. 3 Men Davids män sa till honom: Se, här i Juda är vi rädda, hur mycket mer då om vi ska dra i väg till Kegila mot filisteernas armé? 4 Då frågade David HERREN ännu en gång. Och HERREN svarade honom och sa: Bryt upp och dra ner till Kegila, för jag vill ge filisteerna i din hand. 5 Och David drog med sina män till Kegila och stred mot filisteerna och förde bort deras boskap och slog dem i ett stort slag. Så räddade David invånarna i Kegila. 6 ✝ Och det inträffade när Ebjatar, Ahimeleks son, flydde till David i Kegila, att han tog en efod med sig dit ner. 7 Och Saul fick höra att David hade kommit till Kegila. Då sa Saul: Gud har gett honom i min hand, för han har stängt in sig genom att gå in i en stad som har portar och bommar. 8 Därefter kallade Saul samman allt folket till strid för att dra ner till Kegila och belägra David och hans män. 9 ✝ Men David visste att Saul i hemlighet smidde onda planer mot honom, och han sa till prästen Ebjatar: Hämta hit efoden. 10 Då sa David: O HERRE, Israels Gud, din tjänare har ju hört att Saul tänker komma till Kegila för att fördärva staden för min skull, 11 kommer Kegilas män att utlämna mig i hans hand? Kommer Saul att dra hit ner, som din tjänare har hört? O HERRE, Israels Gud, jag ber dig, låt din tjänare få veta det. Och HERREN svarade: Han ska komma hit ner. 12 Då sa David: Kommer männen i Kegila att utlämna mig och mina män i Sauls hand? Och HERREN svarade: De kommer att utlämna er. 13 Då bröt David upp med sina män, som var omkring 600, och de drog ut från Kegila och vandrade vart de kunde. Och när man berättade för Saul att David hade flytt från Kegila, avstod han från att dra ut. 14 Och David stannade på bergfästena i öknen och uppehöll sig på ett berg i Sifs öken. Och Saul sökte efter honom varje dag, men Gud gav honom inte i hans hand. 15 Och David förstod att Saul hade dragit ut och sökte efter att ta hans liv, och David befann sig i Sifs öken i en skog. 16 Och Jonatan, Sauls son, stod upp och kom till David i skogen och styrkte hans hand i Gud, 17 ✝ och han sa till honom: Frukta inte, för min far Sauls hand kommer inte att finna dig. Och du ska bli kung över Israel, och jag ska vara näst efter dig, och detta vet också min far Saul. 18 ✝ Och de slöt båda ett förbund inför HERREN. Och David stannade kvar i skogen, men Jonatan drog hem till sig. 19 ✝ Och sifiterna drog upp till Saul i Gibea och sa: Gömmer sig inte David hos oss på bergfästena i skogen, på Hakilahöjden, som ligger söder om Jeshimon? 20 Så kom nu ner, o konung, enligt hela din själs begär att komma ner, och det blir vår sak att utlämna honom i kungens hand. 21 Och Saul svarade: Var välsignade av HERREN, för ni har förbarmat er över mig. 22 Så bege er nu i väg, jag ber er, och förbered saken ännu mer, och ta reda på och se efter var han håller till och vem som sett honom där, för man har sagt mig att han är mycket listig. 23 Därför, se efter och ta reda på alla gömställen där han gömmer sig, och kom sedan tillbaka till mig när ni vet säkert, så ska jag följa med er. Och det ska ske, om han är i landet, att jag ska söka upp honom bland alla tusen i Juda. 24 Och de bröt upp och gick till Sif före Saul. Men David och hans män var i Maons öken, på hedmarken söder om Jeshimon. 25 Och Saul och hans män drog i väg för att söka efter honom. Och de berättade detta för David, därför drog han ner till klippan och stannade kvar i Maons öken. Och när Saul fick höra det, förföljde han David in i Maons öken. 26 Och Saul gick på den ena sidan om berget, och David och hans män på den andra sidan av berget. Och David skyndade sig att komma undan i fruktan för Saul. För Saul och hans män omringade David och hans män för att gripa dem. 27 Men en budbärare kom till Saul och sa: Skynda dig och kom, för filisteerna har invaderat landet. 28 Saul gav då upp jakten på David och drog bort mot filisteerna. Därför kallar man den platsen Sela-Hammalekot*.