1 I Benjamin levde en man som hette Kis, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, en benjaminit. Han var rik och mäktig. 2 Och han hade en son som hette Saul, en ståtlig ung man. Ingen bland Israels barn var stiligare än han. Han var huvudet högre än allt folket. 3 Och åsnorna till Kis, Sauls far, hade sprungit bort. Då sa Kis till sin son Saul: Ta nu en av tjänarna med dig och bryt upp och ge dig i väg och leta efter åsnorna. 4 Och han gick genom Efraims berg och passerade genom Salisas land, men de fann dem inte. Sedan gick de genom Saalims land, men där var de inte. Sedan tog han vägen genom Benjamins land, men de fann dem inte. 5 Och när de hade kommit in i Sufs land sa Saul till sin tjänare som han hade med sig: Kom, vi går hem igen. Annars kommer min far att sluta oroa sig för åsnorna och börja oroa sig för oss. 6 Och han sa då till honom: Se, i denna stad finns det en gudsman och han är högt ansedd. Allt det han säger, det sker också. Låt oss nu gå dit. Kanske han kan säga oss vilken väg vi ska ta. 7 ✝ Då sa Saul till sin tjänare: Men se, om vi går dit, vad ska vi då ta med till mannen? Brödet är ju slut i vår packning, och vi har inte heller någon annan gåva att ta med till gudsmannen. Eller vad har vi? 8 Och tjänaren svarade Saul än en gång och sa: Se, jag har här i min hand en fjärdedels sikel silver. Den ska jag ge åt gudsmannen, så att han kan säga oss vilken väg vi ska ta. 9 Förr i tiden i Israel, när man gick för att fråga Gud sa man: Kom, låt oss gå till siaren, för den som man nu kallar profet kallades förr en siare. 10 Då sa Saul till sin tjänare: Bra sagt! Kom, låt oss gå. Så gick de till staden där gudsmannen fanns. 11 När de gick uppför höjden mot staden, träffade de på några unga jungfrur som hade gått ut för att hämta vatten, och de sa till dem: Är siaren här? 12 Och de svarade dem och sa: Ja, det är han, se, han är där framme. Skynda er nu, för i dag har han kommit till staden, eftersom folket ska offra i dag på offerhöjden. 13 Så snart ni kommer in i staden kommer ni genast att finna honom innan han går upp till offerhöjden för att äta. För folket äter inte förrän han kommer, eftersom han ska välsigna offret. Och därefter ska de inbjudna äta. Gå nu därför upp, för just nu kan ni träffa honom. 14 Och de gick upp till staden. Och när de hade kommit in i staden, se, då kom Samuel ut mot dem för att gå upp till offerhöjden. 15 Men HERREN hade dagen innan Saul kom talat till Samuel i hans öra och sagt: 16 ✝ I morgon vid denna tid ska jag sända till dig en man från Benjamins land, och du ska smörja honom till furste över mitt folk Israel, så att han kan rädda mitt folk ur filisteernas hand. För jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig. 17 Och när Samuel fick se Saul, sa HERREN till honom: Se, där är mannen som jag talade till dig om: Denne ska styra över mitt folk. 18 Då gick Saul fram till Samuel i porten och sa: Säg mig, jag ber dig: var ligger siarens hus? 19 Och Samuel svarade Saul och sa; Jag är siaren. Gå före mig upp till offerhöjden. I dag ska ni äta tillsammans med mig. Och i morgon ska jag låta dig gå, och jag ska ge dig besked om allt som ligger på ditt hjärta. 20 Och när det gäller era åsnor som gick vilse för tre dagar sedan, så var inte oroliga för dem, för de har kommit till rätta. Och efter vem längtar hela Israel, är det inte efter dig och hela din fars hus? 21 Och Saul svarade och sa: Är jag inte en benjaminit från den minsta av Israels stammar och min familj den ringaste av alla familjer i Benjamins stam? Varför talar du då till mig på det sättet? 22 Och Samuel tog Saul och hans tjänare och förde dem in i salen och lät dem sätta sig på den främsta platsen bland de inbjudna, vilka var omkring trettio personer. 23 Och Samuel sa till kocken: Ta fram det stycket som jag gav dig och som jag bad dig att förvara hos dig. 24 Då tog kocken upp lårstycket med vad som fanns på det och satte fram det åt Saul. Och Samuel sa: Här är det som blivit sparat, ta för dig och ät, för det har sparats åt dig för detta tillfälle när jag sa att jag hade inbjudit folket. Och Saul åt tillsammans med Samuel den dagen. 25 Och när de hade kommit ner från offerhöjden och in i staden, talade Samuel med Saul på taket. 26 Och de steg upp tidigt och det skedde i gryningen att Samuel ropade till Saul uppe på taket och sa: Stig upp, så ska jag följa med dig på vägen. Då steg Saul upp och de gick ut och begav sig i väg, både han och Samuel. 27 När de var på väg ner mot stadens utkant, sa Samuel till Saul: Säg till tjänaren att gå före oss. Och han gick. Men du, stanna kvar en stund, så ska jag låta dig höra vad Gud har sagt.