1 ✝ Och den unge Samuel tjänade HERREN inför Elis ansikte. Och HERRENS ord var sällsynt på den tiden, och uppenbarelser var inte vanliga. 2 ✝ En gång hände det när Eli hade lagt sig ner på sin plats, och hans ögon hade börjat bli skumma så att han inte kunde se, 3 och innan Guds lampa hade slocknat i HERRENS tempel där Guds ark stod, och Samuel hade lagt sig för att sova, 4 att HERREN kallade på Samuel, och han svarade: Här är jag. 5 Och han skyndade till Eli och sa: Här är jag, för du kallade på mig. Men han svarade: Jag har inte kallat på dig. Gå och lägg dig igen. Och han gick och lade sig. 6 Men HERREN kallade ännu en gång på Samuel. Och Samuel steg upp och gick till Eli och sa: Här är jag, för du kallade på mig. Men han svarade: Jag har inte kallat på dig, min son. Gå och lägg dig igen. 7 Men Samuel hade ännu inte lärt känna HERREN, och HERRENS ord hade ännu inte blivit uppenbarat för honom. 8 Och HERREN kallade på Samuel igen för tredje gången. Och han steg upp och gick till Eli och sa: Här är jag, för du kallade på mig. Då förstod Eli att HERREN hade kallat på den unge pojken. 9 Därför sa Eli till Samuel: Gå och lägg dig, och om det händer att han kallar på dig så ska du svara: Tala HERRE, för din tjänare hör. Och Samuel gick och lade sig på sin plats. 10 Och HERREN kom och ställde sig där och kallade såsom de förra gångerna: Samuel, Samuel! Och Samuel svarade: Tala, för din tjänare hör. 11 ✝ Och HERREN sa till Samuel: Se, jag kommer att göra något i Israel som ska genljuda i båda öronen på var och en som hör det. 12 ✝ På den dagen ska jag låta komma över Eli allt det jag har sagt om hans hus, från början till slut. 13 Jag har talat om för honom att jag ska döma hans hus för evigt för den synd som han kände till, eftersom hans söner har gjort sig avskyvärda, och han tillrättavisade dem inte. 14 Och därför har jag svurit en ed om Elis hus, att synderna i Elis hus aldrig någonsin kan försonas, varken genom slaktoffer eller matoffer. 15 Och Samuel låg kvar till morgonen då han öppnade dörrarna till HERRENS hus. Och Samuel var rädd för att berätta synen för Eli. 16 Då kallade Eli på Samuel och sa: Samuel, min son! Och han svarade: Här är jag. 17 Då frågade han: Vad var det HERREN sa till dig? Jag ber dig, dölj det inte för mig. Gud ska göra så mot dig och mer än så om du döljer något för mig av allt det han sa till dig. 18 Och Samuel berättade allt för honom och dolde ingenting för honom. Och han sa: Han är HERREN. Han kommer att göra vad han finner vara rätt. 19 Och Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät inte något av hans ord falla till marken. 20 Och hela Israel från Dan ända till Beer-Seba förstod, att Samuel hade blivit stadfäst som HERRENS profet. 21 Och HERREN visade sig på nytt i Silo, för HERREN uppenbarade sig för Samuel i Silo genom HERRENS ord.