1 För sångmästaren; av David. Till HERREN Har jag tagit min tillflykt. Huru kunnen I då säga till mig: »Flyn såsom fåglar till edert berg;2 ty se, de ogudaktiga spänna bågen, de hava lagt sin pil på strängen, för att i mörkret skjuta på de rättsinniga.3 När grundvalarna upprivas, vad kan då den rättfärdige uträtta?»4 HERREN är i sitt heliga tempel, HERRENS tron är i himmelen; hans ögon skåda, hans blickar pröva människors barn.5 HERREN prövar den rättfärdige; men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ.6 Han skall låta ljungeldssnaror regna över de ogudaktiga; eld och svavel och glödande vind, det är den kalk som bliver dem beskärd.7 Ty HERREN är rättfärdig, han älskar rättfärdigheten; de redliga skola skåda hans ansikte.

1 No Senhor confio; como dizeis à minha alma: Fugi para a vossa montanha como pássaro?2 Pois eis que os ímpios armam o arco, põem as flechas na corda, para com elas atirarem, às escuras, aos retos de coração.3 Se forem destruídos os fundamentos, que poderá fazer o justo?4 O Senhor está no seu santo templo, o trono do Senhor está nos céus; os seus olhos estão atentos, e as suas pálpebras provam os filhos dos homens.5 O Senhor prova o justo; porém ao ímpio e ao que ama a violência odeia a sua alma.6 Sobre os ímpios fará chover laços, fogo, enxofre e vento tempestuoso; isto será a porção do seu copo.7 Porque o Senhor é justo, e ama a justiça; o seu rosto olha para os retos.