1 En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --

2 om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,

3 då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;

4 då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;

5 ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.

6 Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!

7 Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.

8 Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.

1 Kanto de suprenirado. De David. Se la Eternulo ne estus kun ni, Diru nun Izrael,

2 Se la Eternulo ne estus kun ni, Kiam homoj leviĝis kontraŭ ni:

3 Tiam ili englutus nin vivajn, Kiam ekflamis kontraŭ ni ilia kolero;

4 Tiam dronigus nin akvo, torento kovrus nian animon;

5 Tiam kovrus nian animon pereiga akvo.

6 Benata estu la Eternulo, Kiu ne fordonis nin kiel rabakiron al iliaj dentoj.

7 Nia animo liberiĝis, kiel birdo el la reto de kaptistoj; La reto disŝiriĝis, kaj ni liberiĝis.

8 Nia helpo estas en la nomo de la Eternulo, Kiu kreis la ĉielon kaj la teron.