1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2 Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. Sela.
5 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
9 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11 »Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.»
12 HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
1 Al la ĥorestro. De la Koraĥidoj. Por sopranuloj. Kanto. Dio estas por ni rifuĝejo kaj forto, Helpo en mizeroj, rapide trovata.
2 Tial ni ne timas, eĉ se pereus la tero Kaj la montoj falus en la internon de la maroj.
3 Bruu, bolu Liaj akvoj, Tremu la montoj de ilia fiera ondado. Sela.
4 Estas rivero, kies torentoj ĝojigas la urbon de Dio, La sanktan loĝejon de la Plejaltulo.
5 Dio estas en ĝia mezo, ĝi ne ŝanceliĝos; Dio ĝin helpas en frua mateno.
6 Ekbruis popoloj, ekŝanceliĝis regnoj; Li sonigis Sian voĉon, kaj la tero fandiĝis.
7 La Eternulo Cebaot estas kun ni; Nia defendo estas la Dio de Jakob. Sela.
8 Iru, rigardu la farojn de la Eternulo, Kiu faris detruojn sur la tero,
9 Kiu ĉesigas militojn ĝis la fino de la tero, Rompas pafarkon, rompas ponardegon, Forbruligas veturilojn per fajro.
10 Cedu, kaj sciu, ke Mi estas Dio; Mi estas glora inter la popoloj, Mi estas glora sur la tero.
11 La Eternulo Cebaot estas kun ni; Nia defendo estas la Dio de Jakob. Sela.