1 För sångmästaren; en sång av David,2 när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»3 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.4 Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. Sela.6 Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.7 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. Sela.8 Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:9 »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!»10 Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen.11 Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.

1 Al la ĥorestro. Instruo de David, kiam venis Doeg, la Edomido, kaj raportis al Saul, kaj diris al li:David venis en la domon de Aĥimeleĥ. Kial vi fanfaronas pro malbono, ho tirano? La boneco de Dio estas ĉiama.2 Pereon intencas via lango, Kiel akrigita razilo ĝi tranĉas malicon.3 Vi pli amas malbonon, ol bonon; Pli mensogi, ol diri veron. Sela.4 Vi amas ĉian parolon pereigan, Parolon malican.5 Tial Dio pereigos vin por ĉiam, Elŝiros vin el via tendo, Kaj elĵetos vin el la lando de la vivantoj. Sela.6 Kaj virtuloj vidos kaj ektimos, Kaj pri li ili ridos, dirante:7 Jen estas la viro, kiu ne en Dio vidis sian forton, Sed fidis sian grandan riĉecon, Sentis sin forta per sia malbonpovado.8 Kaj mi, kiel verda olivarbo en la domo de Dio, Fidas la bonecon de Dio ĉiam kaj eterne.9 Mi dankos Vin eterne por tio, kion Vi faris, Kaj mi esperos al Via nomo, ĉar Vi estas bona por Viaj fideluloj.