1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.

1 Salmo di Davide composto quand’egli fuggì dinanzi ad Absalom suo figliuolo. O Eterno, quanto numerosi sono i miei nemici! Molti son quelli che si levano contro di me,2 molti quelli che dicono dell’anima mia: Non c’è salvezza per lui presso Dio! Sela.3 Ma tu, o Eterno, sei uno scudo attorno a me, sei la mia gloria, colui che mi rialza il capo.4 Con la mia voce io grido all’Eterno, ed egli mi risponde dal monte della sua santità. Sela.5 Io mi son coricato e ho dormito, poi mi sono risvegliato, perché l’Eterno mi sostiene.6 Io non temo le miriadi di popolo che si sono accampate contro a me d’ogn’intorno.7 Lèvati, o Eterno, salvami, Dio mio; giacché tu hai percosso tutti i miei nemici sulla guancia, hai rotto i denti degli empi.8 All’Eterno appartiene la salvezza; la tua benedizione riposi sul tuo popolo! Sela.