1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

1 When thou sittest to eat with a ruler, Thou considerest diligently that which [is] before thee,

2 And thou hast put a knife to thy throat, If thou [art] a man of appetite.

3 Have no desire to his dainties, seeing it [is] lying food.

4 Labour not to make wealth, From thine own understanding cease, Dost thou cause thine eyes to fly upon it? Then it is not.

5 For wealth maketh to itself wings, As an eagle it flieth to the heavens.

6 Eat not the bread of an evil eye, And have no desire to his dainties,

7 For as he hath thought in his soul, so [is] he, `Eat and drink,` saith he to thee, And his heart [is] not with thee.

8 Thy morsel thou hast eaten thou dost vomit up, And hast marred thy words that [are] sweet.

9 In the ears of a fool speak not, For he treadeth on the wisdom of thy words.

10 Remove not a border of olden times, And into fields of the fatherless enter not,

11 For their Redeemer [is] strong, He doth plead their cause with thee.

12 Bring in to instruction thy heart, And thine ear to sayings of knowledge.

13 Withhold not from a youth chastisement, When thou smitest him with a rod he dieth not.

14 Thou with a rod smitest him, And his soul from Sheol thou deliverest.

15 My son, if thy heart hath been wise, My heart rejoiceth, even mine,

16 And my reins exult when thy lips speak uprightly.

17 Let not thy heart be envious at sinners, But -- in the fear of Jehovah all the day.

18 For, is there a posterity? Then thy hope is not cut off.

19 Hear thou, my son, and be wise, And make happy in the way thy heart,

20 Be not thou among quaffers of wine, Among gluttonous ones of flesh,

21 For the quaffer and glutton become poor, And drowsiness clotheth with rags.

22 Hearken to thy father, who begat thee, And despise not thy mother when she hath become old.

23 Truth buy, and sell not, Wisdom, and instruction, and understanding,

24 The father of the righteous rejoiceth greatly, The begetter of the wise rejoiceth in him.

25 Rejoice doth thy father and thy mother, Yea, she that bare thee is joyful.

26 Give, my son, thy heart to me, And let thine eyes watch my ways.

27 For a harlot [is] a deep ditch, And a strange woman [is] a strait pit.

28 She also, as catching prey, lieth in wait, And the treacherous among men she increaseth.

29 Who hath wo? who hath sorrow? Who hath contentions? who hath plaint? Who hath wounds without cause? Who hath redness of eyes?

30 Those tarrying by the wine, Those going in to search out mixed wine.

31 See not wine when it showeth itself red, When it giveth in the cup its colour, It goeth up and down through the upright.

32 Its latter end -- as a serpent it biteth, And as a basilisk it stingeth.

33 Thine eyes see strange women, And thy heart speaketh perverse things.

34 And thou hast been as one lying down in the heart of the sea, And as one lying down on the top of a mast.

35 `They smote me, I have not been sick, They beat me, I have not known. When I awake -- I seek it yet again!`