1 All’uomo spettano i disegni del cuore, ma la risposta della lingua viene dall’Eterno.
2 Tutte le vie dell’uomo a lui sembrano pure, ma l’Eterno pesa gli spiriti.
3 Affida all’Eterno le tue opere, e i tuoi progetti riusciranno.
4 L’Eterno ha fatto ogni cosa per uno scopo; anche l’empio, per il giorno della sventura.
5 Chi ha il cuore superbo è in abominio all’Eterno; certo è che non rimarrà impunito.
6 Con la bontà e con la fedeltà si espia la colpa, e con il timore dell’Eterno si evita il male.
7 Quando l’Eterno gradisce le vie di un uomo, riconcilia con lui anche i suoi nemici.
8 Meglio poco con giustizia che grandi entrate senza equità.
9 Il cuore dell’uomo medita la sua via, ma l’Eterno dirige i suoi passi.
10 Sulle labbra del re sta una sentenza divina; quando pronuncia il giudizio la sua bocca non sbaglia.
11 La stadera e le bilance giuste appartengono all’Eterno, tutti i pesi del sacchetto sono opera sua.
12 I re hanno orrore di fare il male, perché il trono è reso stabile con la giustizia.
13 Le labbra giuste sono gradite ai re; essi amano chi parla rettamente.
14 Ira del re vuol dire messaggeri di morte, ma l’uomo saggio la placherà.
15 La serenità del volto del re dà la vita, il suo favore è come una nuvola di pioggia primaverile.
16 L’acquisto della sapienza è migliore di quello dell’oro, l’acquisto dell’intelligenza preferibile a quello dell’argento!
17 La strada maestra dell’uomo retto è evitare il male; chi bada alla sua via preserva la sua anima.
18 La superbia precede la rovina, e lo spirito altero precede la caduta.
19 Meglio essere umile di spirito con i miseri, che dividere la preda con i superbi.
20 Chi presta attenzione alla Parola se ne troverà bene, e beato colui che confida nell’Eterno!
21 Il saggio di cuore è chiamato intelligente, la dolcezza delle labbra aumenta il sapere.
22 Il senno, per chi lo possiede, è fonte di vita, ma la stoltezza è il castigo degli stolti.
23 Il cuore del saggio gli rende assennata la bocca e aumenta il sapere sulle sue labbra.
24 Le parole gentili sono un favo di miele: dolcezza all’anima, salute al corpo.
25 C’è una via che all’uomo sembra diritta, ma finisce con il condurre alla morte.
26 La fame del lavoratore lavora per lui, perché la sua bocca lo stimola.
27 L’uomo cattivo va scavando il male ad altri; sulle sue labbra c’è come un fuoco divorante.
28 L’uomo perverso semina contese, il maldicente disunisce gli amici migliori.
29 L’uomo violento trascina il compagno e lo conduce per una via non buona.
30 Chi chiude gli occhi per tramare cose perverse, chi si morde le labbra, ha già compiuto il male.
31 I capelli bianchi sono una corona d’onore, la si trova sulla via della giustizia.
32 Chi è lento all’ira vale più del prode guerriero; chi ha autocontrollo vale più di chi espugna città.
33 Si getta la sorte nel grembo, ma ogni decisione viene dall’Eterno.
1 Ords 19:21, Jer 10:23. Människan gör planer
i sitt hjärta,
men från Herren kommer
vad tungan svarar.
2 Ords 21:2. En mans alla vägar
är rena i hans egna ögon,
men Herren är den
som prövar andarna.
3 Ps 22:9, 37:5, 55:23, Ords 3:6, 1 Petr 5:7. Anförtro dina verk åt Herren,
så har dina planer framgång.
4 Rom 11:36, 1 Petr 2:8.Herren har gjort var sak
för sitt syfte,
även den gudlöse för olyckans dag.
5 Ords 11:21, 1 Petr 5:5.Herren avskyr de högmodiga,
de blir verkligen inte ostraffade.
6 Ords 8:13, 10:12, 14:16, Joh 1:14, 1 Petr 4:8. Genom nåd och sanning sonas skuld,
genom vördnad för Herren
undviks det onda.
7 När någons vägar behagar Herren
gör han även hans fiender16:7hans fienderAnnan översättning: "sina fiender".
till vänner.
8 Ps 37:16, Ords 15:16f, 17:1. Bättre äga lite med rättfärdighet
än tjäna mycket med orätt.
9 Ords 19:21, 20:24. Människans hjärta tänker ut sin väg,
men Herren styr hennes steg.
10 Gudomligt beslut
är på kungens läppar,
hans mun tar inte miste i domen.
11 3 Mos 19:36, 5 Mos 25:13, Ords 11:1, 20:10, 23. Rätt våg och vikt är från Herren,
alla vikter i pungen är hans verk.
12 Ords 20:28, 25:5, 29:4, 14. Kungar avskyr onda gärningar,
för tronen befästs
genom rättfärdighet.
13 Ords 22:11. Rättfärdiga läppar behagar kungar,
den som talar sanning blir älskad.
14 Ords 20:2. Kungens vrede förebådar död,
men en vis man kan stilla den.
15 Ords 19:12. När kungens uppsyn är ljus
betyder det liv,
hans välvilja är
som ett moln med vårregn.
16 Job 28:15f, Ords 3:14f, 8:10f, 19. Att vinna vishet
är bättre än guld,
att vinna insikt
är mer värt än silver.
17 De ärligas väg
är att undvika det onda,
den som ger akt på sin väg
bevarar sitt liv.
18 Ords 11:2, 18:12, Jer 49:16. Stolthet går före undergång
och högmod går före fall.
19 Bättre vara ödmjuk bland de ringa
än dela byte med de stolta.
20 Ords 13:13, 19:8, Ps 2:12, 146:5. Den som ger akt på ordet
finner det goda,
lycklig är den
som litar på Herren.
21 Den som har vist hjärta
kallas klok,
och ljuvligt tal främjar lärdom.16:21lärdomAnnan översättning: "övertalningsförmågan" (även i vers 23).
22 Ords 13:14. Den som äger insikt
har en källa till liv,
men att fostra dårar är dårskap.
23 Den vises hjärta
gör hans mun klok
och främjar lärdom
på hans läppar.
24 Ords 12:25, 24:13. Milda ord är som rinnande honung,
ljuva för själen
och en läkedom för kroppen.
25 Ords 14:12. En väg kan verka rätt
för en människa,
men till slut leda till döden.
26 Arbetarens hunger
får honom att arbeta,
hans egen mun driver på honom.
27 Jak 3:6. En illasinnad man
gräver upp det onda,
brännande eld är på hans läppar.
28 Ords 17:9, 18:6, 20:3. En falsk människa skapar gräl,
baktalaren skiljer vänner åt.
29 Ords 1:10, 16, 12:26. Den våldsamme förleder sin nästa
och leder honom in på en väg
som inte är god.
30 Ords 6:13, 10:10. Den som kniper med ögonen
har vrånga tankar,
sammanpressade läppar
är redo till ont.
31 Ords 20:29. Grått hår är en ärekrona,
den vinns på rättfärdighetens väg.
32 Ords 14:17, 19:11. Bättre en tålmodig man
än en hjälte,
bättre styra sitt sinne
än inta en stad.
33 Ords 18:18, 29:26, Apg 1:26. Lotten kastas i knät,
men avgörandet kommer alltid
från Herren.