Provérbios 29

1 L’uomo che, dopo essere stato spesso ripreso, irrigidisce il collo, sarà abbattuto all’improvviso e senza rimedio.

2 Quando i giusti sono numerosi il popolo si rallegra, ma quando domina l’empio il popolo geme.

3 L’uomo che ama la sapienza rallegra suo padre, ma chi frequenta le prostitute sperpera i suoi beni.

4 Il re, con la giustizia, rende stabile il paese; ma chi ama i regali, lo rovina.

5 L’uomo che lusinga il prossimo gli tende una rete davanti ai piedi.

6 Nella trasgressione del malvagio c’è un’insidia, ma il giusto canta e si rallegra.

7 Il giusto conosce la causa dei poveri, ma l’empio non ha intendimento né conoscenza.

8 I beffardi soffiano nel fuoco delle discordie cittadine, ma i saggi calmano le ire.

9 Se un saggio viene a contesa con uno stolto, quello va in collera e ride, e non c’è da intendersi.

10 Gli uomini sanguinari odiano chi è integro, ma gli uomini retti proteggono la sua vita.

11 Lo stolto dà sfogo a tutta la sua ira, ma il saggio trattiene la propria.

12 Quando il sovrano dà retta alle parole bugiarde, tutti i suoi ministri sono malvagi.

13 Il povero e l’oppressore s’incontrano, l’Eterno illumina gli occhi di entrambi.

14 Il re che fa giustizia ai miseri secondo verità, avrà il trono stabile per sempre.

15 La verga e la riprensione danno sapienza, ma il fanciullo lasciato a sé stesso fa vergogna a sua madre.

16 Quando abbondano gli empi, abbondano le trasgressioni, ma i giusti ne vedranno la rovina.

17 Correggi tuo figlio; egli ti darà conforto e procurerà gioie alla tua anima.

18 Quando non c’è visione, il popolo è senza freno, ma beato colui che osserva la legge!

19 Uno schiavo non si corregge a parole; anche se comprende, non ubbidisce.

20 Hai tu visto un uomo precipitoso nel suo parlare? C’è più da sperare da uno stolto che da lui.

21 Se uno alleva delicatamente da bambino il suo servo, questo finirà per volere essere figlio.

22 L’uomo irascibile fa nascere contese, e l’uomo collerico abbonda in trasgressioni.

23 L’orgoglio abbassa l’uomo, ma chi è umile di spirito ottiene gloria.

24 Chi fa società con il ladro odia la sua anima; egli ode la maledizione e non dice nulla.

25 La paura degli uomini costituisce una trappola, ma chi confida nell’Eterno è al sicuro.

26 Molti cercano il favore del principe, ma l’Eterno fa giustizia a ognuno.

27 L’uomo iniquo è un abominio per i giusti, e chi cammina rettamente è un abominio per gli empi.

1 *Ords 13:18, 15:10, Jes 1:5, 20, 28, 66:4, Jer 7:13f. Den som får mycket

tillrättavisning

men förblir hårdnackad

ska krossas plötsligt utan räddning.

2 *2 Mos 2:23, 6:9, Est 8:15, Ords 11:10, 28:12, 28. När de rättfärdiga blir fler*29:2blir flerAnnan översättning: "frodas" (även i vers 16).

gläder sig folket,

när den gudlöse härskar

suckar folket.

3 *Ords 10:1, 15:20, 27:11, Luk 15:13, 30. Den som älskar vishet gläder sin far,

den som umgås med prostituerade

förstör vad han äger.

4 *2 Krön 9:8, Ords 28:16. Genom rättvisa

bygger kungen upp landet,

men genom höga pålagor*29:4genom höga pålagorAnnan översättning: "genom att ta mutor".

river han ner det.

5 *Ps 5:10, Ords 11:9. Den som smickrar sin nästa

lägger ut ett nät för hans fötter.

6 *Ords 12:13, 22:5, Pred 9:12. En ond människa snärjs av sin synd,

men den rättfärdige

kan jubla och vara glad.

7 *Ords 28:5, 31:8f. Den rättfärdige känner

de fattigas sak,

den gudlöse visar

ingen förståelse.

8 *2 Sam 20:16f, Ords 28:2, Pred 9:18. Hånare uppviglar staden,

de visa stillar vreden.

9 *Jes 57:20f. När en vis man går till rätta

med en dåre,

blir dåren arg eller skrattar

och det blir ingen ro.

10 De blodtörstiga hatar den hederlige,

men de ärliga skyddar hans liv.

11 *Ords 17:27, 19:11. Dåren släpper lös all sin vrede*29:11vredeOrdagrant: "ande".,

men den vise håller den tillbaka.

12 Den furste som lyssnar

till lögnaktigt tal

får bara gudlösa tjänare.

13 *Ords 22:2. Den fattige och förtryckaren

lever sida vid sida*29:13lever sida vid sidaOrdagrant: "möts".,

Herren ger ljus åt bådas ögon.

14 *Ords 16:12, 20:28, Jes 11:4. Den kung som dömer de fattiga rätt,

hans tron ska bestå för alltid.

15 *Ords 13:24, 22:15, 23:13f. Ris och tillrättavisning ger vishet,

men ett ouppfostrat barn

drar skam över sin mor.

16 *Ps 58:11, 91:8. När de gudlösa blir fler,

frodas synden,

men de rättfärdiga

ska se deras fall.

17 *Ords 19:18. Fostra din son, så ger han dig ro

och ljuvlig lycka åt din själ.

18 *Ps 1:1f, 119:1f, 2 Tim 3:15f, 2 Petr 1:19. Utan uppenbarelsen

går folket vilse,

lycklig är den som tar vara

på Guds undervisning.

19 Ord fostrar ingen tjänare,

han förstår men fogar sig inte.

20 *Ords 26:12, Pred 5:1, Jak 1:19f, 3:5f. Ser du en man som talar förhastat?

Det är mer hopp om dåren

än om honom.

21 Om man skämmer bort sin tjänare

från hans ungdom

blir han till sist oregerlig*29:21oregerligGrundtexten svårtolkad..

22 *Ords 14:29, 15:18, 22:24, 27:4, Jak 1:20. En argsint man skapar gräl,

den hetlevrade förgår sig ofta.

23 *Job 22:29, Ords 15:33, 18:12, Luk 14:11, Jak 4:6, 10, 1 Petr 5:5f. En människas högmod

förödmjukar henne,

men den ödmjuke vinner ära.

24 *3 Mos 5:1. Den som delar byte med en tjuv

hatar sitt eget liv,

han hör eden*29:24edenKallelsen att vittna, med förbannelse över den som vittnar falskt under ed. men berättar inget.

25 *Ps 2:12, 118:7f, Ords 16:20, Matt 10:28. Människofruktan blir en snara,

men den som förtröstar på Herren

blir beskyddad.

26 Många söker en furstes ynnest,

men av Herren får var och en

sin rätt.

27 *Ps 15:4, Joh 15:19, 17:14, 1 Petr 4:4. De rättfärdiga avskyr

den som gör orätt,

de gudlösa avskyr

den som lever rätt.