Provérbios 19

1 Meglio un povero che cammina nella sua integrità, di chi è perverso di labbra e anche stolto.

2 Lo zelo, senza conoscenza, non è cosa buona: chi cammina in fretta sbaglia strada.

3 La stoltezza dell’uomo ne perverte la via, ma il suo cuore si irrita contro l’Eterno.

4 Le ricchezze procurano numerosi amici, ma il povero è abbandonato anche dal suo compagno.

5 Il falso testimone non rimarrà impunito, e chi spaccia menzogne non avrà scampo.

6 Molti corteggiano l’uomo generoso, e tutti sono amici dell’uomo che fa doni.

7 Tutti i fratelli del povero lo odiano; quanto più i suoi amici si allontaneranno da lui! Egli li supplica con parole, ma già sono scomparsi.

8 Chi acquista senno ama la sua anima; e chi serba con cura la prudenza troverà del bene.

9 Il falso testimone non rimarrà impunito, e chi spaccia menzogne perirà.

10 Vivere in delizie non si addice allo stolto; quanto meno si addice allo schiavo dominare sui prìncipi!

11 Il senno rende l’uomo lento all’ira, ed egli stima sua gloria passare sopra le offese.

12 L’ira del re è come il ruggito di un leone, ma il suo favore è come rugiada sull’erba.

13 Un figlio stolto è una grande sciagura per suo padre, e le risse di una moglie sono il gocciolare continuo di un tetto.

14 Casa e ricchezze sono un’eredità dei padri, ma una moglie giudiziosa è un dono dell’Eterno.

15 La pigrizia fa cadere nel torpore, e l’anima indolente patirà la fame.

16 Chi osserva il comandamento ha cura della sua anima, ma chi trascura la propria condotta morirà.

17 Chi ha pietà del povero presta all’Eterno, che gli ricambierà l’opera buona.

18 Castiga tuo figlio, mentre c’è ancora speranza, ma non ti lasciare andare fino a farlo morire.

19 L’uomo dalla collera violenta deve essere punito; perché, se lo risparmi, dovrai tornare daccapo.

20 Ascolta il consiglio e ricevi l’istruzione, affinché tu diventi saggio per il resto della vita.

21 Ci sono molti disegni nel cuore dell’uomo, ma il piano dell’Eterno è quello che sussiste.

22 Ciò che rende caro l’uomo è la bontà, e un povero vale più di un bugiardo.

23 Il timore dell’Eterno conduce alla vita; chi lo possiede si sazia, e passa la notte senza essere visitato da alcun male.

24 Il pigro tuffa la mano nel piatto e non fa neppure tanto da portarla alla bocca.

25 Percuoti il beffardo, e il semplice si farà accorto; riprendi l’intelligente e imparerà la scienza.

26 Il figlio che fa vergogna e disonore rovina suo padre e scaccia sua madre.

27 Cessa, figlio mio, di ascoltare l’istruzione, se ti vuoi allontanare dalle parole della scienza.

28 Il testimone iniquo ride della giustizia, e la bocca degli empi ingoia l’iniquità.

29 I giudizi sono preparati per i beffardi e le percosse per il dorso degli stolti.

1 *Ords 20:7, 28:6. Bättre vara fattig

och hederlig

än vara falsk i sitt tal

och en dåre.

2 *Ords 1:4, 10:14, 24:5, 14, Kol 1:9f. Att sakna kunskap är illa nog,

men den som rusar i väg

missar målet.

3 Människans dårskap

fördärvar hennes väg,

men hennes hjärta vredgas

på Herren.

4 *Ords 14:20. Rikedom ger många vänner,

men den fattige mister

den vän han har.

5 *5 Mos 19:18f, Ords 21:28, 24:28, 25:18f. Ett falskt vittne blir inte ostraffat,

den som främjar lögn

kommer inte undan.

6 Många söker en furstes välvilja,

alla är vänner till den givmilde.

7 *Ords 14:20, 18:23. Den fattige blir avskydd

av alla sina släktingar,

även hans vänner

fjärmar sig från honom –

han jagar dem med ord,

men de är borta*19:7men de är bortaGrundtextens innebörd är oklar..

8 Den som vinner vett

älskar sitt liv,

den som tar vara på insikt

finner lycka.

9 *Ps 5:7, 55:24, Apg 5:4f. Ett falskt vittne blir inte ostraffat,

den som främjar lögn ska förgås.

10 *Ords 17:16, 26:1, 30:22. Det passar inte att dåren lever i lyx,

än mindre att en slav

råder över furstar.

11 *Ords 14:17, 29, 16:32, Matt 6:12. Förstånd gör en människa

tålmodig,

det är hennes ära

att förlåta en försyndelse.

12 *Ords 16:14f, 20:2. En kungs vrede

är som ett lejons rytande,

hans välvilja är som dagg

på gräset.

13 *Ords 15:20, 17:25, 21:9, 27:15. En dåraktig son är sin fars fördärv,

en hustrus gnat

ett ständigt takdropp.

14 *Ords 18:22, 31:10f, 2 Kor 12:14. Gård och gods ärvs från fäderna,

en förståndig hustru

får man från Herren.

15 *Ords 10:4f, 12:24, 27, 13:4, 20:13. Lättja försänker i dvala,

den håglöse får hungra.

16 *Ords 16:17, Luk 10:28. Den som håller budet

bevarar sitt liv,

den som inte ger akt på sin väg

ska dö.

17 *Ords 12:14, 14:31, Matt 10:42, 25:40, Luk 6:38. Den som ömmar för den fattige

lånar åt Herren

och lönas av honom

för det goda han gjort.

18 *5 Mos 21:18f, Ords 3:12, 13:24, 22:15, 23:13. Fostra din son

medan det finns hopp*19:18medan det finns hoppAnnan översättning: "för det finns hopp".,

sträva inte efter att vålla hans död.

19 Den hetsige måste få sitt straff,

för om du friar honom

får du fortsätta göra det*19:19får du fortsätta göra detAnnan översättning: "gör du det värre"..

20 *Ords 1:8, 4:1, 8:33, 12:15, 15:32. Lyssna på råd och ta emot fostran,

så blir du till slut vis.

21 *Ps 33:11, Ords 16:1, 9, Jes 46:10. Många planer har en man

i sitt hjärta,

men Herrens råd ska bestå.

22 En människa längtar efter godhet,

bättre vara fattig än en lögnare.

23 *Ps 91:10, Ords 11:19, 12:21, 14:27. Vördnad för Herren leder till liv,

man kan vila mätt

utan att drabbas av något ont.

24 *Ords 20:4, 26:15. Den late sticker handen i skålen

men orkar inte föra den till munnen.

25 *Ords 21:11. Slå hånaren

så blir den okunnige klok,

tillrättavisa den förståndige

så vinner han kunskap.

26 *Ords 20:20, 28:24. Den som tar till våld mot sin far*19:26tar till våld mot sin farBelagt med dödsstraff (2 Mos 21:15). Annan översättning: "plundrar sin far".

eller driver bort sin mor

är en usel och skamlös son.

27 *Ords 23:12. Min son, om du slutar lyssna

till förmaning

så villar du bort dig

från kunskapens ord.

28 *Pred 3:16. Ett ont vittne hånar det rätta,

de gudlösas mun slukar ondska.

29 *Ords 10:13, 20:30, 26:3. Straff är bestämt för hånare,

piskrapp för dårars rygg.