Provérbios 12

1 Chi ama la correzione ama la scienza, ma chi odia la riprensione è uno stupido.

2 L’uomo buono ottiene il favore dell’Eterno, ma l’Eterno condanna l’uomo pieno di malizia.

3 L’uomo non diventa stabile con l’empietà, ma la radice dei giusti non sarà mai smossa.

4 La donna virtuosa è la corona del marito, ma quella che fa vergogna gli è un tarlo nelle ossa.

5 I pensieri dei giusti sono equità, ma i disegni degli empi sono frode.

6 Le parole degli empi insidiano la vita, ma la bocca degli uomini retti procura liberazione.

7 Gli empi, una volta rovesciati, non sono più, ma la casa dei giusti rimane in piedi.

8 L’uomo è lodato in proporzione del suo senno, ma chi ha il cuore pervertito sarà disprezzato.

9 È meglio essere in umile stato e avere un servo, che fare il superbo e mancare di pane.

10 Il giusto ha cura della vita del suo bestiame, ma il cuore degli empi è crudele.

11 Chi coltiva la sua terra avrà pane da saziarsi, ma chi va dietro ai fannulloni è privo di senno.

12 L’empio desidera la preda dei malvagi, ma la radice dei giusti porta il suo frutto.

13 Nel peccato delle labbra sta un’insidia funesta, ma il giusto sfuggirà a tale avversità.

14 Per il frutto della sua bocca l’uomo è saziato di beni, e a ognuno è reso secondo l’opera delle sue mani.

15 La via dello stolto è diritta ai suoi occhi, ma chi ascolta i consigli è saggio.

16 Lo stolto lascia scorgere subito il suo cruccio, ma chi maschera un’offesa è uomo prudente.

17 Chi dice la verità proclama ciò che è giusto, ma il falso testimone parla con inganno.

18 C’è chi, parlando senza riflettere, trafigge come spada, ma la lingua dei saggi procura guarigione.

19 Il labbro veritiero è stabile per sempre, ma la lingua bugiarda non dura che un istante.

20 L’inganno è nel cuore di chi trama il male, ma per chi nutre propositi di pace c’è gioia.

21 Nessun male colpisce il giusto, ma gli empi sono pieni di guai.

22 Le labbra bugiarde sono un abominio per l’Eterno, ma quelli che agiscono con sincerità gli sono graditi.

23 L’uomo prudente nasconde quello che sa, ma il cuore degli stolti proclama la loro follia.

24 La mano dei diligenti dominerà, ma la pigra sarà per il lavoro forzato.

25 Il dolore che è nel cuore dell’uomo lo abbatte, ma la parola buona lo rallegra.

26 Il giusto indica la strada al suo compagno, ma la via degli empi li fa smarrire.

27 Il pigro non arrostisce la sua caccia, ma la solerzia è per l’uomo un tesoro prezioso.

28 Nel sentiero della giustizia sta la vita, e nella via che essa traccia non c’è morte.

1 *Ps 141:5, Ords 10:17, 13:1, 18, 15:5. Den som älskar fostran

älskar kunskap,

den som hatar tillrättavisning

är dum.

2 Den som är god

får nåd från Herren,

den som gör onda planer

blir fördömd.

3 *Ords 10:25, 11:5. Ingen människa kan bestå

genom ondska,

men de rättfärdigas rot

kan inte rubbas.

4 *Ords 14:1, 18:22, 31:10f. En driftig hustru är sin mans krona,

en skamlös är som röta i hans ben.

5 *2 Sam 15:31f, 1 Kung 12:6f. De rättfärdigas tankar är rätta,

de gudlösas råd bedrar.

6 *1 Sam 25:26, Ords 1:11, 16, 18. De gudlösas ord lurar efter blod,

de ärligas tal räddar dem.

7 *Job 34:25, Ords 14:11, Matt 7:24f. De gudlösa störtas

och finns inte mer,

men de rättfärdigas hus består.

8 Efter sitt förstånd blir man prisad,

men ett förvridet hjärta

blir föraktat.

9 *Ords 13:7. Bättre vara ringa och ha en tjänare*12:9ha en tjänareAnnan översättning (Septuaginta): "arbeta för sig själv".

än spela förnäm och sakna bröd.

10 *5 Mos 25:4, Ords 27:23, 1 Kor 9:9. Den rättfärdige vet

hur hans boskap känner det,

men de gudlösas omsorg är grym.

11 *Ords 28:19. Den som brukar sin åker

får bröd så det räcker,

den som jagar tomhet

saknar vett.

12 *Ords 11:6, 21:10, 1 Tim 6:9. Den gudlöse har begär

till de ondas fångst*12:12fångstAnnan översättning: "borg".,

men de rättfärdigas rot ger frukt.

13 *Ps 7:15f, 9:17, Ords 5:22, 11:8, 21:23. Den onde snärjs i sina läppars synd,

men den rättfärdige slipper ut

ur nöden.

14 *Ps 62:13, Ords 13:2, 15:23, Matt 16:27, Rom 2:6, 2 Kor 5:10, Upp 22:12. Av munnens frukt

blir man mättad med gott,

vad människans händer har gjort

får hon tillbaka.

15 *Ords 14:12, 16:2, 21:2. Dåren tycker själv hans väg är rätt,

vis är den som lyssnar till råd.

16 *Ords 14:29, 33, 29:11. Dåren visar genast sin vrede,

klok är den som döljer en skymf.

17 *Ords 6:19, 14:5, 25, 19:9. Den ärlige talar sanning,

ett falskt vittne bedrar.

18 *Ps 57:5, Ords 15:4. Tanklösa ord kan hugga som svärd,

men de visas tunga ger läkedom.

19 Sanna ord består för evigt,

en lögnaktig tunga

bara ett ögonblick.

20 De som smider onda planer

har svek i hjärtat,

de som främjar frid får glädje.

21 *Ps 34:22, 91:10, 2 Petr 2:9f. Inget ont drabbar den rättfärdige,

men de gudlösa får olycka

i fullt mått.

22 *Ps 5:7, Ords 6:16f, 11:20.Herren avskyr falska läppar,

de som handlar i sanning

behagar honom.

23 *Ords 10:14, 13:16, 15:2, 29:11. En klok man döljer sin kunskap,

dårars hjärtan ropar ut

sitt oförnuft.

24 *Ords 10:4, 13:4, 19:15. Flitig hand får härska,

den late tvingas till trältjänst.

25 *Ords 15:13, Jes 50:4. Bekymmer tynger en mans hjärta,

ett vänligt ord ger det glädje.

26 *Ps 1:1. Den rättfärdige väljer sitt sällskap,

de gudlösas väg leder andra vilse.

27 Den late får inte tag i*12:27tag iAndra handskrifter: "steka". sitt villebråd,

flit är för människan

en dyrbar skatt.*12:27flit är för människan en dyrbar skattAnnan översättning: "den flitige får en dyrbar skatt".

28 På rättfärdighetens väg är liv,

på den vägen finns ingen död.