Provérbios 26

1 Come la neve all’estate, la pioggia al tempo della mietitura, così non si addice la gloria allo stolto.

2 Come il passero vaga qua e là e la rondine vola, così la maledizione senza motivo non raggiunge il suo effetto.

3 La frusta per il cavallo, la briglia per l’asino e il bastone per il dorso degli stolti.

4 Non rispondere allo stolto secondo la sua follia, perché tu non gli debba somigliare.

5 Rispondi allo stolto secondo la sua follia, perché non si creda saggio.

6 Chi affida messaggi a uno stolto si taglia i piedi e si abbevera di sofferenze.

7 Come le gambe dello zoppo sono senza forza, così è una massima nella bocca degli stolti.

8 Chi onora uno stolto fa come chi getta una gemma in un mucchio di sassi.

9 Una massima in bocca agli stolti è come un ramo spinoso in mano a un ubriaco.

10 Chi impiega lo stolto e il primo che capita è come un arciere che ferisce tutti.

11 Lo stolto che ricade nella sua follia è come il cane che torna al suo vomito.

12 Hai tu visto un uomo che si crede saggio? C’è più da sperare da uno stolto che da lui.

13 Il pigro dice: "C’è un leone nella strada, c’è un leone per le vie!".

14 Come la porta si gira sui cardini, così il pigro sul suo letto.

15 Il pigro tuffa la mano nel piatto e gli sembra faticoso riportarla alla bocca.

16 Il pigro si crede più saggio di sette uomini che danno risposte sensate.

17 Il passante che si riscalda per una contesa che non lo riguarda, è come chi afferra un cane per le orecchie.

18 Come un pazzo che scaglia tizzoni, frecce e morte, 19 così è colui che inganna il prossimo, e dice: "L’ho fatto per ridere!".

20 Quando manca la legna, il fuoco si spegne; e quando non c’è maldicente, cessano le contese. 21 Come il carbone dà la brace, e la legna dà la fiamma, così l’uomo rissoso accende le liti. 22 Le parole del maldicente sono come ghiottonerie, e penetrano fino nell’intimo delle viscere.

23 Labbra ardenti e un cuore malvagio sono come schiuma d’argento spalmata sopra un vaso di terra. 24 Chi odia parla con finzione; ma, dentro, cova l’inganno; 25 quando parla con voce graziosa, non ti fidare, perché ha sette abominazioni nel cuore. 26 Il suo odio si nasconde sotto la finzione, ma la sua malvagità si rivelerà nell’assemblea.

27 Chi scava una fossa vi cadrà, e la pietra torna addosso a chi la rotola.

28 La lingua bugiarda odia quelli che ha ferito, e la bocca adulatrice produce rovina.

1 *Ords 17:16, 19:10. Som snö om sommaren

och regn vid skördetiden,

så passar inte heller ära

för en dåre.

2 Som sparven far i väg

och svalan flyger bort,

så far en grundlös förbannelse

förbi.

3 *Ps 32:9, Ords 10:13, 19:29, 29:15. Piskan för hästen,

betslet för åsnan

och riset för dårars rygg!

4 Svara inte dåren efter hans oförnuft,

då blir du själv som han.

5 Svara dåren efter hans oförnuft,

annars anser han sig vara vis.

6 *Ords 25:13. Den som skickar bud med en dåre

hugger av sig fötterna

och får dricka våld.

7 Kraftlösa är den lames ben,

så även ordspråk i dårars mun.

8 Som att binda fast stenen i slungan

är det att ge dåren ära.

9 Som en törntagg i den drucknes hand

är ordspråk i dårars mun.

10 Som en bågskytt som sårar alla

är den som lejer en dåre

eller vem som än går förbi.*26:10 Grundtexten svårtolkad. Annan översättning: "En mästare får fram allt, men dåren lejer, och lejer vem som än går förbi."

11 *2 Petr 2:22. Som hunden vänder om till sin spya

upprepar dåren sin dårskap.*26:11 Citeras i 2 Petr 2:22.

12 *Ords 3:7, 29:20, Rom 12:16. Ser du en man

som är vis i egna ögon,

då är det mer hopp om dåren

än om honom.

13 *Ords 22:13. Den late säger:

"Det är ett vilddjur på vägen,

ett lejon på gatorna!"

14 *Ords 24:33. Dörren vänder sig på sina gångjärn,

den late vänder sig i sin säng.

15 *Ords 19:24. Den late sticker handen i skålen

men orkar inte föra den

till munnen.

16 Den late tycker sig vara visare

än sju som ger kloka svar.

17 Som att gripa en hund i öronen*26:17öronenAndra handskrifter (Septuaginta): "svansen".

är det att komma förbi och

hetsa*26:17en hund … att komma förbi och hetsaAnnan översättning: "en lösdrivande hund … att hetsa". upp sig*26:17hetsa upp sigAndra handskrifter (Vulgata): "lägga sig i". över andras gräl.

18 Som en galning som slungar ut

brandfacklor, pilar och död

19 är den som lurar sin nästa

och sedan säger:

"Jag skämtade bara."

20 *Ords 22:10. När veden tar slut slocknar elden,

när baktalaren är borta

tystnar grälet.

21 *Ords 15:18. Kol krävs för glöd och ved för eld,

och en grälsjuk man

underblåser strid.

22 *Job 34:7, Ps 55:22, Ords 18:8. Baktalarens ord är som läckerbitar,

de tränger ner i människans inre.

23 Som silverbeläggning på ett lerkärl

är kärleksglödande*26:23kärleksglödandeAndra handskrifter (Septuaginta): "hala". läppar

med ondska i hjärtat.

24 En fiende förställer sitt tal,

i sitt inre bär han på svek.

25 *Ps 28:3, Jer 9:8, Apg 16:17, 1 Joh 4:1. Även om han gör rösten mild,

tro honom inte,

för han har sjufaldig vidrighet

i sitt hjärta.

26 Hat kan döljas med list,

men hans ondska blir uppenbar

i församlingen.

27 *Ps 7:16, 9:16, 57:7, Pred 10:8. Den som gräver en grop

faller själv däri,

den som vältrar upp en sten

får den över sig.

28 En falsk tunga hatar dem

som den skadar,

en smickrande mun vållar fördärv.