1 Nā, ko tāku kupu tēnei: kua peia oti e te Atua tāna iwi? Kāhore rāpea! Nō Īharaira anō hoki ahau, nō te uri o Āperahama, nō tō Pineamine iwi. 2 Kāhore hoki te Atua i pei i tāna iwi i mōhio ai i mua. Kāhore oti koutou i mātau ki te kōrero a te karaipiture i tā Irāia? I īnoi rā hoki ia ki te Atua, i whakahē i a Īharaira, i mea, 3 "E te Ariki, kua patua e rātou āu poropiti, kua whakahoroa āu āta; ko ahau anake hoki, kua mahue nei, ā, e whai ana rātou kia patua ahau." 4 Heoi, e pēhea ana te whakahoki a te Atua ki a ia? "E whitu mano tāngata kua waiho e ahau māku, kāhore nei i piko te turi ki a Paara." 5 Waihoki i te wā nei anō, tērā anō he toenga, he whiriwhiringa nā te aroha noa. 6 Ki te mea ia nā te aroha noa, ehara i te mea nā ngā mahi; pēnei ehara te aroha noa i te aroha noa.
7 Ha, he pēhea rā? Ko tā Īharaira e rapu nei, kīhai tēnei i taea e ia; otirā kua taea e te hunga whiriwhiri, ko ērā atu ia i whakapakeketia; 8 ko te mea hoki ia i tuhituhia,
"Kua hoatu ki a rātou e te Atua he wairua hiamoe,
he kanohi e kore ai rātou e kite,
he taringa e kore ai e rongo; ā taea noatia tēnei rā."
9 E mea ana hoki a Rāwiri,
"Kia whakatupu māhanga tō rātou tēpu,
hei rore hoki, hei tūtukitanga waewae, hei utu anō ki a rātou;
10 kia whakapōuritia ō rātou kanohi, kia kaua rātou e kite,
ā, kia whakapikoa tonutia iho e koe tō rātou tuarā."
11 Nā, ko tāku kupu tēnei, he tūtuki rānei tō rātou e hinga rawa ai? Kāhore rāpea! Engari, nā tō rātou hinga i puta ai te ora ki ngā tauiwi, he mea kia hae ai rātou. 12 Nā, ki te mea hei taonga mō te ao tō rātou hinganga, hei taonga anō mō ngā tauiwi tō rātou whakaitinga; tērā noa ake i tō rātou whakanuinga?
13 Ki a koutou, ki ngā tauiwi tēnei kupu āku, i te mea he āpōtoro ahau ki ngā tauiwi, e whakanui ana ahau i tāku mahi minita, 14 me kore e hae ngā tāngata o tōku kikokiko, kia ora ai ētahi o rātou i ahau. 15 Mehemea hoki ko tō rātou makanga atu hei houhanga rongo mō te ao, ka aha tō rātou tangohanga mai? He teka ianei he oranga ake i roto i te hunga mate?
16 Ki te mea hoki he tapu te mea mātāmua, ka pērā anō te pūranga; ki te tapu hoki te pakiaka, e pērā anō ngā manga. 17 Engari, ki te mea kua whatia atu ētahi o ngā manga, ā, ka honoa mai koe, te ōriwa ngahere, ki roto i ngā manga, ka whiwhi ngātahi ki te pakiaka o te mōmonatanga o te ōriwa; 18 aua e whakapehapeha ki ngā manga. Ki te whakapehapeha ia koe, ehara i te mea nāu i mau ake ai te pakiaka, engari, nā te pakiaka koe.
19 Nā, tērā koe e mea, "I whatia atu ngā manga, kia honoa iho ai ahau." 20 Āe rā; nā te whakapono kore rātou i whatia atu ai, nā tōu whakapono koe i tū ai. Aua e whakakake, engari kia wehi. 21 Nā, ki te mea kīhai i tohungia ngā manga tupu e te Atua, e kore anō ia e tohu i a koe.
22 Nā, tirohia iho te ngāwari me te pakeke o te Atua: pakeke ki te hunga i hinga; ngāwari ki a koe, ki te ū koe ki tāna tikanga ngāwari; ki te kāhore, ka tapahia hoki koe. 23 Me rātou anō, ki te kore e ū ki tō rātou whakapono kore, ka honoa anō; e taea hoki rātou e te Atua te hono mai anō. 24 Mehemea hoki ka tapahia mai koe i te ōriwa ngahere, ā, ka honoa mai ki te ōriwa pai, he mea rerekē i te tikanga; tērā noa ake te honoa o ēnei, o ngā manga tupu, ki tō rātou ōriwa anō.
25 E kore hoki ahau e pai, e ōku tēina, kia kūware koutou ki tēnei mea ngaro, kei mea noa koutou he mātau koutou, kua tau tētahi wāhi o te whakapakeketanga ki a Īharaira, kia riro mai rā anō te tokomahatanga o ngā tauiwi. 26 Ko reira a Īharaira katoa ora ai; ko te mea hoki ia i tuhituhia:
"Tērā e puta mai te Kaiwhakaora i Hiona,
māna e kaupare te karakiakore i a Hākopa.
27 Ko tāku kawenata hoki tēnei ki a rātou,
ina tangohia atu e ahau ō rātou hara."
28 Nā, i runga i te rongopai he hoariri rātou, he whakaaro ki a koutou; i runga ia i te whiriwhiringa, e arohaina ana rātou, he whakaaro ki ngā mātua. 29 I ā te Atua hōmaitanga hoki, i tāna karangatanga, kāhore e puta kē te whakaaro. 30 Ka rite hoki ki a koutou kīhai i whakapono i mua ki te Atua, ināianei ia kua tohungia, he mea nā tō rātou whakapono kore; 31 waihoki kua kāhore ēnei i whakapono ināianei, kia tohungia ai anō rātou i runga i te mahi tohu i whiwhi nei koutou. 32 Kua oti hoki te katoa te kōpani e te Atua ki roto ki te whakateka, he mea kia tohungia ai e ia te katoa.
33 Anō te hōhonu, te hua ngātahi hoki o te whakaaro o te Atua me tōna mōhio!
E kore āna tikanga e taea te rapu,
ōna huarahi te whakataki!
34 "Ko wai hoki te mōhio ana ki te hinengaro o te Ariki?
Ko wai hoki tōna hoa whakatakoto whakaaro?
35 Ko tā wai hoki kua mātua hoatu ki a ia,
ā, ka whakahokia mai he utu ki a ia?"
36 Ko ngā mea katoa nei hoki, nāna, ā kei runga anō i a ia, ā, e ahu ana hoki ki a ia. Mōna te korōria ake tonu atu! Āmine.
1 Jer 31:36f, Fil 3:5. Jag frågar nu: Har då Gud förkastat sitt folk? Verkligen inte! Jag är själv israelit, av Abrahams ätt och av Benjamins stam. 2 1 Sam 12:22, Ps 94:14, Rom 8:29. Gud har inte förkastat sitt folk som han en gång har erkänt som sitt.
Eller vet ni inte vad Skriften säger där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel: 3 Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag ensam är kvar, och de är ute efter mitt liv.11:3 1 Kung 19:10, 14, 18.4 Men vad är Guds svar till honom? Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen man som inte har böjt knä för Baal. 5 Rom 9:27. På samma sätt finns också nu i denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. 6 Rom 4:4, Ef 2:8. Men är det av nåd, så är det inte av gärningar. Annars vore nåden inte längre nåd.
7 Rom 9:31. Vad innebär då detta? Att Israel inte har uppnått vad de strävar efter. De utvalda har nått det, men de andra har blivit förhärdade. 8 5 Mos 29:4, Matt 13:14. Som det står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, ända till denna dag.11:8 Jes 29:10.9 Och David säger: Låt deras bord bli en snara och ett nät, en fälla och ett straff för dem. 10 Låt deras ögon förmörkas så att de inte ser, och böj deras rygg för alltid.11:9f Ps 69:23f.
11 5 Mos 32:21, Apg 13:46, Rom 10:19. Jag frågar nu: De har väl inte snubblat för att de skulle falla? Verkligen inte! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att väcka deras avund. 12 Matt 8:11f. Och om deras fall innebar rikedom för världen och deras fåtalighet rikedom för hedningarna, hur mycket mer ska då inte deras fulla antal11:12fåtalighet … fulla antalAnnan översättning: "nederlag … fullhet". bli det?
13 Rom 1:5, 1 Tim 2:7. Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt, 14 i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem. 15 För om deras förkastelse innebar världens försoning, vad ska då deras upptagande innebära om inte liv från de döda?
16 4 Mos 15:17f. Om förstlingsbrödet11:16förstlingsbrödetVårskördens allra första bröd, en offergåva till Herren (se 4 Mos 15:20). är heligt, är hela degen helig. Och om roten är helig, är också grenarna heliga. 17 Jer 11:16f. Men om nu några av grenarna har brutits bort, och du som är en vild olivkvist har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets näringsrika rot, 18 då ska du inte förhäva dig över grenarna. Om du förhäver dig ska du veta att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig.
19 Nu invänder du kanske: "Grenarna bröts bort för att jag skulle ympas in." 20 1 Kor 10:12. Det stämmer, de bröts bort på grund av otro, men du är kvar genom tron. Var inte högmodig, utan bäva. 21 För om Gud inte skonade de naturliga grenarna ska han inte heller skona dig.
22 Joh 15:2, 4. Se här Guds godhet och stränghet: stränghet mot dem som föll, Guds godhet mot dig om du blir kvar i hans godhet. Annars blir också du bortskuren. 23 2 Kor 3:16. Men även de andra kommer att ympas in ifall de inte blir kvar i sin otro, för Gud har makt att ympa in dem igen. 24 För om du blev bortskuren från vildoliven som du av naturen tillhörde och mot naturen inympad i ett äkta olivträd, hur mycket lättare ska då inte de naturliga grenarna ympas in i sitt eget olivträd?
25 Luk 21:24, Rom 11:7, Ef 3:3f. Bröder, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet så att ni inte har för höga tankar om er själva: förhärdelse har drabbat en del av Israel11:25en del av IsraelAnnan översättning: "Israel delvis"., och så ska det förbli till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. 26 Ps 14:7. Och det är så hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob. 27 Jer 31:31f.Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder.11:26f Jes 27:9, 59:20f.
28 När det gäller evangeliet är de fiender för er skull, men när det gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull, 29 4 Mos 23:19, 2 Tim 2:13. för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. 30 Gal 4:8. Förr var ni olydiga mot Gud, men nu har ni fått barmhärtighet genom deras olydnad. 31 Så har nu också de varit olydiga, för att sedan få barmhärtighet genom den barmhärtighet som ni har fått11:31den barmhärtighet som ni har fåttAnnan översättning: "er barmhärtighet".. 32 Rom 3:19, Gal 3:22, 1 Tim 2:4. Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla.
33 Job 11:7, Ps 36:7, Jes 45:15. O vilket djup av rikedom
och vishet och kunskap hos Gud!
Hur outgrundliga är inte
hans domar,
hur ofattbara hans vägar!
34 Jer 23:18, 1 Kor 2:16.Vem har förstått Herrens sinne?11:34Jes 40:13.
Eller vem har varit
hans rådgivare?
35 Ef 2:8f.Eller vem har gett honom något först11:35Job 41:2.
så att han måste betala igen?
36 1 Kor 8:6. Av honom, genom honom
och till honom är allting.
Hans är äran i evighet. Amen.