1 Ha, he aha rā te painga i hua ki te Hūrai? He aha te rawa o te kotinga? 2 He nui rā i ngā mea katoa. Ko te tuatahi, kua ākona rātou ki ngā kupu a te Atua.

3 Ka pēhea, mehemea kāhore he whakapono o ētahi? E taka rānei tō te Atua pono i tō rātou whakapono kore? 4 Kāhore rāpea! Engari ko te Atua kia kitea he pono, ko ngā tāngata katoa he teka kau; ko te mea hoki ia i tuhituhia,

"Kia tika ai tāu i tāu kōrerotanga,

kia puta ai tāu ina whakawākia koe."

5 Ha, ki te mea nā tō tātou hē i kitea nuitia ai tō te Atua tika, me pēhea he kupu mā tātou? E hē ana rānei te Atua i a ia e whakapā ana i te riri? (He kupu tangata tēnei nāku.) 6 Kāhore rāpea! Pēnei me pēhea te Atua e whakawā ai i te ao?

7 Nā, ki te mea nā tōku teka i hira rawa ai tō te Atua pono hei korōria mōna; he aha ahau i whakahēngia tonutia ai ānō hei tangata hara? 8 He aha hoki tē pēnei ai, ā, ko te kupu whakapae teka tēnei mō mātou, ā, ki tā ētahi ko tā mātou kupu tēnei, "Tātou ka mahi i te kino, kia puta ai he pai"? Tika tonu te tau o te hē ki a rātou.

9 He aha koia? He pai ake rānei tō mātou wāhi i tō rātou? Kāhore rā hoki; kua oti hoki te whakapā e mātou i mua he hē ki ngā Hūrai, ki ngā Kariki, kei raro katoa rātou i te hara; 10 ko te mea hoki ia i tuhituhia:

"Kāhore he tangata tika,

kāhore kia kotahi;

11 kāhore he tangata e mātau ana,

kāhore he tangata e rapu ana i te Atua.

12 Kua peka kē rātou katoa, kua kino ngātahi;

kāhore he tangata e mahi ana i te pai,

kāhore rawa kia kotahi.

13 He urupā puare noa tō rātou korokoro;

e patipati ana ō rātou arero;

kei roto i ō rātou ngutu te wai whakamate o ngā nākahi;

14 kī tonu ō rātou māngai i te kanga, i te nanakia.

15 Ko ō rātou waewae, hohoro tonu ki te whakaheke toto;

16 he whakangaro, he ngākau pōuri, kei ō rātou ara;

17 kāhore hoki rātou i mōhio ki te ara o te rangimārie.

18 Kāhore he wehi o te Atua i mua i ō rātou kanohi."

19 Nā, e mātau ana tātou ki ngā kupu o te ture, e kōrero ana ki te hunga i te ture, kia kopia ai ngā māngai katoa, kia whakawākia ai te ao katoa e te Atua. 20 Nō te mea kāhore he mahi o te ture e tika ai tētahi kikokiko i tōna aroaro; mā roto mai i te ture te mātauranga ki te hara.

21 Otiia, kua whakakitea ināianei he tika a te Atua, motu kē i te ture, he mea whakaatu nā te ture, nā ngā poropiti; 22 arā, ko te tika a te Atua e nā runga mai ana i te whakapono ki a Īhu Karaiti ki te hunga katoa e whakapono ana. Kāhore hoki he pokanga kētanga; 23 kua hara katoa hoki, ā, kāhore e taea e rātou te korōria o te Atua; 24 he mea whakatika utukore nā tōna aroha noa, i runga i tā Karaiti Īhu hokonga; 25 ko ia hoki tā te Atua i whakaari ai hei whakamārie, i runga i te whakapono, he mea nā ōna toto. Kia whakakitea ai tōna tika, i te mea ka whakapahemotia atu ngā hara ō mua, he mea hoki nā te manawanui o te Atua; 26 hei whakakite i tōna tika i tēnei wā nei anō; he mea kia tika ai ia anō, me te kaiwhakatika i te tangata e whakapono ana ki a Īhu.

27 Nā, kei hea te whakamanamana? Kua āraia atu. E tēhea ritenga ture? E tō ngā mahi? Kāhore, engari, e te ture o te whakapono. 28 Koia mātou ka mea ai, kei te whakapono he tika mō te tangata, motu kē i ngā mahi o te ture. 29 Ko te Atua oti te Atua o ngā Hūrai anake? Ehara rānei ia i te Atua o ngā tauiwi hoki? Āe rā, o ngā tauiwi anō hoki; 30 ki te mea ia he kotahi te Atua, ā, māna e whakatika te kotinga i runga i te whakapono, me te kotingakore ina whakapono. 31 E taka rānei te ture i tā mātou, arā i te whakapono? Kāhore rāpea! Engari, nā tā mātou i ū ai te ture.

1 Vilken fördel har då juden? Eller vilken nytta ger omskärelsen? 2 *5 Mos 4:7f, Rom 9:4. Stor nytta på alla sätt. Först och främst att Guds ord har anförtrotts dem.

3 *4 Mos 23:19, Rom 9:6, 2 Tim 2:13. För vad betyder det om några inte trodde? Kan deras otro upphäva Guds trofasthet? 4 *Ps 116:11, Joh 3:33. Verkligen inte! Låt det stå fast att Gud är sann och varje människa en lögnare, som det står skrivet: För att du ska få rätt i dina ord och vinna när man går till rätta med dig.*3:4Ps 51:6. Annan översättning: "… när du dömer".

5 *Job 8:3, Rom 9:14. Men om vår orättfärdighet visar Guds rättfärdighet, vad ska vi då säga? Inte kan väl Gud, mänskligt talat, vara orättfärdig när han straffar i sin vrede? 6 *1 Mos 18:25, Apg 17:31. Verkligen inte! Hur skulle Gud då kunna döma världen?

7 Men om Guds sanning genom min falskhet framstår så mycket klarare till hans ära, varför blir jag då dömd som syndare? 8 *Rom 6:1, 15. Eller varför inte säga, så som vissa hånfullt påstår att vi lär: "Låt oss göra det onda för att framkalla det goda"? De ska få den dom de förtjänar.

9 *Rom 1:18f, Gal 3:22. Hur är det då? Har vi någon fördel? Inte alls. Vi har ju redan anklagat alla, både judar och greker, för att stå under syndens välde. 10 Som det står skrivet:*3:10fPs 14:1f.

Ingen rättfärdig finns,

inte en enda.

11 Ingen finns som förstår,

ingen som söker Gud.

12 *Pred 7:21.Alla har avfallit,

alla är fördärvade.

Ingen finns som gör det goda,

inte en enda.

13 Deras strupe är en öppen grav,*3:13Ps 5:10, 140:4.

sina tungor använder de till svek.

De har huggormsgift

bakom sina läppar.

14 Deras mun är full av förbannelse*3:14Ps 10:7.

och bitterhet.

15 Deras fötter är snabba*3:15fJes 59:7f.

till att spilla blod.

16 Förödelse och elände

råder på deras vägar,

17 och fridens väg

känner de inte.

18 De har ingen gudsfruktan

för ögonen.*3:18 Ps 36:2.

19 *Hes 16:63, Gal 3:21f. Men vi vet att allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud. 20 *Ps 143:2, Rom 7:7. Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Vad som ges genom lagen är insikt om synd.

21 *1 Mos 15:6, Jer 23:6, Hab 2:4, Rom 1:17. Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, 22 *Rom 10:12, Gal 3:28. en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus*3:22genom tro på Jesus KristusAnnan översättning: "genom Jesu Kristi trofasthet". för alla som tror. Här finns ingen skillnad. 23 *Rom 5:12, Gal 3:22. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, 24 *Matt 20:28, Rom 5:1, Ef 1:7, Tit 3:4f. och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. 25 *1 Joh 1:9, 4:10. Honom har Gud ställt fram som en nådastol*3:25nådastolFörbundsarkens gyllene lock där offerblodet stänktes till försoning för folkets synd (2 Mos 25:17f, 3 Mos 16:14f). Ordagrant: "soningsställe". genom tron på hans blod. Så ville han visa sin rättfärdighet*3:25visa sin rättfärdighetsom bl a kräver att synden blir bestraffad (jfr t ex Jer 30:11)., eftersom han i sitt tålamod hade lämnat de tidigare begångna synderna ostraffade. 26 I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.

27 *1 Kor 1:29, Ef 2:9. Vad kan vi då berömma oss av? Beröm är uteslutet. Genom vilken lag? Gärningarnas? Nej, genom trons lag. 28 *Apg 13:39, Rom 4:5. Vi hävdar nämligen att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar. 29 Eller är Gud bara judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas, 30 *Apg 15:11, Rom 4:11f, Gal 3:8. lika sant som att Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tron.

31 *Matt 5:17, Rom 8:3f. Upphäver vi då lagen genom tron? Verkligen inte! Vi upprätthåller lagen.