1 Nach diesen Geschichten versuchte Gott den Abraham und sprach zu ihm: Abraham! Und er antwortete: Siehe, hier bin ich. 2 Und er sprach: Nimm doch deinen Sohn, deinen einzigen, den du lieb hast, Isaak, und gehe hin in das Land Morija und opfere ihn daselbst zum Brandopfer auf einem Berge, den ich dir nennen werde! 3 Da stand Abraham am Morgen früh auf und sattelte seinen Esel, und nahm zwei Knechte und seinen Sohn Isaak mit sich und spaltete Holz zum Brandopfer, machte sich auf und ging hin an den Ort, davon ihm Gott gesagt hatte. 4 Am dritten Tage erhob Abraham seine Augen und sah den Ort von ferne. 5 Da sprach Abraham zu seinen Knechten: Bleibet ihr hier mit dem Esel, ich aber und der Knabe wollen dorthin gehen, und wenn wir angebetet haben, wollen wir wieder zu euch kommen. 6 Und Abraham nahm das Holz zum Brandopfer und legte es auf seinen Sohn Isaak. Er aber nahm das Feuer und das Messer in seine Hand, und sie gingen beide miteinander. 7 Da sprach Isaak zu seinem Vater Abraham: Mein Vater! Abraham antwortete: Siehe, hier bin ich, mein Sohn! Und er sprach: Siehe, hier ist Feuer und Holz; wo ist aber das Lämmlein zum Brandopfer? 8 Und Abraham antwortete: Mein Sohn, Gott wird sich ein Lämmlein zum Brandopfer ersehen! Und sie gingen beide miteinander. 9 Und als sie an den Ort kamen, den Gott ihm genannt hatte, baute Abraham daselbst einen Altar und legte das Holz ordentlich darauf, band seinen Sohn Isaak und legte ihn auf den Altar, oben auf das Holz. 10 Und Abraham streckte seine Hand aus und faßte das Messer, seinen Sohn zu schlachten. 11 Da rief ihm der Engel des HERRN vom Himmel und sprach: Abraham! Abraham! Und er antwortete: Siehe, hier bin ich! 12 Er sprach: Lege deine Hand nicht an den Knaben und tue ihm nichts; denn nun weiß ich, daß du Gott fürchtest und hast deinen einzigen Sohn nicht verschont um meinetwillen! 13 Da erhob Abraham seine Augen und sah hinter sich einen Widder mit den Hörnern in den Hecken verwickelt. Und Abraham ging hin und nahm den Widder und opferte ihn zum Brandopfer an Stelle seines Sohnes. 14 Und Abraham nannte den Ort: Der HERR wird dafür sorgen! So daß man noch heute sagt: Auf dem Berge wird der HERR dafür sorgen! 15 Und der Engel des HERRN rief Abraham zum zweitenmal vom Himmel 16 und sprach: Ich habe bei mir selbst geschworen, spricht der HERR, weil du solches getan und deines einzigen Sohnes nicht verschont hast, 17 will ich dich gewiß segnen und deinen Samen mächtig mehren, wie die Sterne am Himmel und wie den Sand am Rande des Meeres, und dein Same soll die Tore seiner Feinde besitzen, 18 und in deinem Samen sollen alle Völker auf Erden gesegnet werden, weil du meiner Stimme gehorcht hast! 19 Und Abraham kehrte wieder zu seinen Knechten zurück; und sie machten sich auf und zogen miteinander gen Beer-Seba, denn Abraham wohnte zu Beer-Seba. 20 Nach diesen Geschichten ward Abraham die Kunde gebracht: Siehe, Milka hat deinem Bruder Nahor auch Kinder geboren: 21 Uz, den Erstgeborenen, und Bus, seinen Bruder, und Kemuel, den Vater des Aram, 22 und Kesed und Chaso und Pildasch und Jidlaph und Bethuel. 23 Bethuel aber hatte die Rebekka gezeugt. Milka gebar diese acht dem Nahor, Abrahams Bruder. 24 Und sein Kebsweib mit Namen Rehuma, gebar auch, nämlich Tebach, Gaham, Tachasch und Maacha.
Abraham offrar Isak
1 Hebr 11:17f. En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: "Abraham!" Han svarade: "Ja, här är jag." 2 2 Krön 3:1. Då sade han: "Ta din son Isak, din ende son22:2ende sonHebr. jachíd översätts i NT med "enfödd" (jfr Hebr 11:17, Joh 3:16). som du älskar, och gå till Moria land22:2Moria land … bergTempelberget strax norr om Jerusalem enligt 2 Krön 3:1. och offra honom22:2offra honomBarnoffer förekom i andra folks kulter (särskilt bland fenicier och ammoniter, 2 Kung 3:27) men förbjöds strängt av Herren (3 Mos 20:2f, Jer 32:35). där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig."
3 Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot platsen dit Gud hade sagt åt honom att gå. 4 På tredje dagen lyfte Abraham blicken och fick se platsen på avstånd. 5 Han sade då till sina tjänare: "Stanna här med åsnan. Jag och pojken22:5pojkenHebr. náar syftar på någon, ung eller gammal, som står under familjefaderns auktoritet (jfr not till Matt 8:6). Enligt judisk tradition var Isak vuxen (37 år i 23:1). går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er."
6 Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak. Själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. 7 Isak sade till sin far Abraham: "Far!" Han svarade: "Jag är här, min son." Han sade: "Vi har eld och ved, men var är lammet till brännoffret?" 8 Abraham svarade: "Gud kommer att utse åt sig lammet till brännoffret, min son." Så fortsatte de sin vandring tillsammans.
9 När de kom fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak22:9band … IsakJudisk tradition har betonat att Isak frivilligt lät sig bindas som ett offer till Gud. Det är en förebild till hur Kristus, Abrahams son (Matt 1:1), lät sig offras på korset (jfr Joh 10:18). och lade honom på altaret ovanpå veden. 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.
11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: "Abraham! Abraham!" Han svarade: "Jag är här." 12 Jak 2:21. Då sade han: "Lyft inte din hand mot pojken och gör inte något mot honom. Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte ens har undanhållit mig din ende son."
13 Abraham såg sig omkring och fick då syn på en bagge bakom sig som hade fastnat med hornen i ett snår. Abraham gick dit och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son. 14 Och Abraham kallade platsen Herren förser22:14Herren förserDär Herren skänker välsignelse (jfr Ps 36:9, 133:3). Annan översättning: "HERREN utser" (templets plats, Ps 132:13), "HERREN ser" (den som ber, 1 Kung 9:3) eller "HERREN blir sedd" (uppenbarar sig, så Septuaginta, jfr Mal 3:1).. I dag säger man: Berget där Herren förser.
15 Herrens ängel ropade igen till Abraham från himlen: 16 Luk 1:73, Hebr 6:13. "Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 1 Mos 13:16, 15:5, Hebr 11:12. ska jag välsigna dig rikligt och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma ska inta sina fienders portar. 18 1 Mos 12:3, 18:18, 26:4, Apg 3:25, Gal 3:8. I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, 22:18I din avkomma … välsignadeHär upprepas löftet om frälsning för alla folk (jfr 12:3, Gal 3:8). Versen citeras som profetia om Kristus av Petrus i Apg 3:25 och Paulus i Gal 3:16. därför att du lyssnade till min röst."
19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.
Nahors släkttavla
20 1 Mos 11:29. Sedan berättade man för Abraham och sade: Också Milka har fött barn åt din bror Nahor: 21 Us, hans förstfödde, och Bus, hans bror, och Kemuel, Arams far, 22 samt Kesed, Haso, Pildash, Jidlaf och Betuel. 23 Betuel blev far till Rebecka. Dessa åtta födde Milka åt Abrahams bror Nahor. 24 Hans bihustru, som hette Reuma, födde Teba, Gaham, Tahash och Maaka.