1 Sarai aber, Abrams Weib, gebar ihm nicht; aber sie hatte eine ägyptische Magd, die hieß Hagar. 2 Und Sarai sprach zu Abram: Siehe doch, der HERR hat mich verschlossen, daß ich nicht gebären kann. Gehe doch zu meiner Magd, ob ich mich vielleicht aus ihr erbauen kann! Abram gehorchte Sarais Stimme. 3 Da nahm Sarai, Abrams Weib, ihre ägyptische Magd Hagar, nachdem Abram zehn Jahre lang im Lande Kanaan gewohnt hatte, und gab sie Abram, ihrem Manne, zum Weibe. 4 Und als er zu Hagar kam, empfing sie. Da sie nun sah, daß sie empfangen hatte, ward ihre Herrin verächtlich in ihren Augen. 5 Da sprach Sarai zu Abram: Das Unrecht, das mir zugefügt wird, treffe dich! Ich habe dir meine Magd an den Busen gelegt. Nun sie aber sieht, daß sie guter Hoffnung ist, muß ich in ihren Augen verachtet sein. Der HERR sei Richter zwischen mir und dir! 6 Abram aber sprach zu Sarai: Siehe, deine Magd ist in deiner Gewalt, tue mit ihr, wie dir gefällt! Da nun Sarai sie demütigte, floh sie von ihr. 7 Aber der Engel des HERRN fand sie bei einem Wasserbrunnen in der Wüste, beim Brunnen am Wege Schur. 8 Er sprach zu ihr: Hagar, Sarais Magd, wo kommst du her, und wo willst du hin? Sie sprach: Ich bin von meiner Herrin Sarai geflohen! 9 Und der Engel des HERRN sprach zu ihr: Kehre wieder zu deiner Herrin zurück, und demütige dich unter ihre Hand. 10 Und der Engel des HERRN sprach zu ihr: Siehe, ich will deinen Samen also mehren, daß er vor großer Menge unzählbar sein soll. 11 Weiter sprach der Engel des HERRN zu ihr: Siehe, du hast empfangen und wirst einen Sohn gebären, den sollst du Ismael nennen, weil der HERR dein Jammern erhört hat. 12 Er wird ein wilder Mensch sein, seine Hand wider jedermann und jedermanns Hand wider ihn; und er wird gegenüber von allen seinen Brüdern wohnen. 13 Und sie nannte den Namen des HERRN, der mit ihr redete: Du bist «der Gott, der mich sieht»! Denn sie sprach: Habe ich hier nicht den gesehen, der mich gesehen hat? 14 Darum nannte sie den Brunnen einen «Brunnen des Lebendigen, der mich sieht». Siehe, er ist zwischen Kadesch und Bared. 15 Und Hagar gebar Abram einen Sohn; und Abram nannte seinen Sohn, den ihm Hagar gebar, Ismael. 16 Und Abram war sechsundachtzig Jahre alt, als Hagar ihm den Ismael gebar.
Hagar och Ismael
1 Abrams hustru Saraj hade inte fött några barn åt honom. Men hon hade en egyptisk slavinna som hette Hagar16:1HagarKan betyda "flytt" (jfr arabiska hijra). Hon används av Paulus i Gal 4:24f som symbol för slaveri under lagen.. 2 Och Saraj sade till Abram: "Se, Herren har gjort mig ofruktsam. Gå in till min slavinna. Kanske kan jag få barn genom henne16:2barn genom henneJfr 30:3, 9. Liknande arrangemang kring surrogatmödraskap omnämns i Hammurabis lag från Mesopotamien (1700-tal f Kr).." Och Abram lyssnade till Sarajs ord. 3 När Abram hade bott tio år i Kanaans land16:3När Abram hade bott tio år i Kanaans landKanske 2081 f Kr., tog hans hustru Saraj sin egyptiska slavinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram. 4 Han gick in till Hagar och hon blev havande. Men när hon märkte att hon var havande, började hon förakta sin husmor.
5 Då sade Saraj till Abram: "Den kränkning jag utsätts för ska komma över dig. Jag lade själv min slavinna i din famn, men när hon märkte att hon var havande började hon förakta mig. Herren får döma mellan mig och dig." 6 Abram sade till Saraj: "Se, din slavinna är i din hand. Gör med henne som du finner bäst." När Saraj då bestraffade henne, flydde hon bort från henne.
7 Men Herrens ängel fann henne vid en vattenkälla i öknen, den källa som ligger vid vägen till Shur. 8 Han sade: "Hagar, Sarajs slavinna, varifrån kommer du och vart går du?" Hon svarade: "Jag är på flykt från min husmor Saraj." 9 Då sade Herrens ängel till henne: "Gå tillbaka till din husmor och ödmjuka dig under henne." 10 Och Herrens ängel fortsatte: "Jag ska göra dina efterkommande så talrika att man inte kan räkna dem." 11 Sedan sade Herrens ängel till henne:
"Se, du är havande,
och du ska föda en son.
Du ska kalla honom Ismael16:11IsmaelBetyder "Gud hör".,
för Herren har hört
hur du har lidit.
12 1 Mos 25:18. Han ska vara som en vildåsna.
Hans hand ska vara mot alla
och allas hand mot honom.
Och han ska bo mitt emot16:12mitt emotOrdagrant: "framför ansiktet på". Annan översättning: "öster om".
alla sina bröder."
13 Och hon gav ett namn åt Herren som hade talat med henne. Hon sade: "Du är den Gud som ser mig", för hon tänkte: "Har jag här fått se en skymt av honom som ser mig?" 14 Därför kallar man brunnen Beer-Lahaj-Roi16:14Beer-Lahaj-RoiBetyder "Den Levandes brunn, han som ser mig".. Den ligger mellan Kadesh och Bered.
15 Gal 4:21f. Hagar födde en son åt Abram. Och Abram gav sonen som Hagar fött namnet Ismael. 16 Abram var åttiosex år16:16åttiosex år när Hagar födde IsmaelKanske 2080 f Kr. när Hagar födde Ismael åt honom.