1 Samuel 1

Samuels födelse

1 *1 Krön 6:27, 33f. I Ramatajim-Sofim*1:1Ramatajim-SofimTroligen samma ort som NT:s Arimatea (Matt 27:57) norr om Jerusalem. i Efraims bergsbygd bodde en man som hette Elkana. Han var son till Jeroham, son till Elihu, son till Tohu, son till Suf, en efraimit.*1:1en efraimitElkana bodde i Efraims område men tillhörde enligt 1 Krön 6:28 leviternas stam.2 Elkana hade två hustrur*1:2Elkana ... Hanna ... PeninnaBetyder "Gud har skapat", "skön/barmhärtig" och "pärla".. Den ena hette Hanna och den andra Peninna.*1:2två hustrurPolygami var inte ursprungstanken (1 Mos 2:18f, 4:19f) men förekom under den tidiga bibliska historien, särskilt när den första hustrun var ofruktsam (jfr 1 Mos 16:1). Peninna hade barn, men Hanna hade inga.

3 *2 Mos 23:17, 5 Mos 16:16, Jos 18:1. Elkana gav sig år efter år i väg från sin stad för att tillbe och offra åt Herren Sebaot i Shilo*1:3i ShiloHär stod tälthelgedomen under domartiden (Jos 18:1), ca 2 mil norr om Ramatajim., där Elis båda söner Hofni och Pinehas*1:3Eli ... Hofni ... PinehasBetyder "upphöjd", "handfull" och "mörkhyad". var Herrens präster. 4 *3 Mos 7:15, 5 Mos 27:7. Den dag Elkana bar fram sitt offer brukade han ge sin hustru Peninna och alla hennes söner och döttrar var sin del av offret*1:4var sin del av offretVid ett gemenskapsoffer brände man inälvsfettet åt Herren och gav en del åt prästen (jfr 2:15) och delade sedan på köttet vid en gemensam måltid (se 3 Mos 7:11f).. 5 *1 Mos 20:18. Men åt Hanna gav han en dubbelt så stor del*1:5dubbelt så storGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "fin", "enda" (så Septuaginta)., för han älskade henne även om Herren hade gjort henne ofruktsam. 6 För att provocera henne brukade hennes rival retas mycket med henne, därför att Herren hade gjort henne ofruktsam. 7 Detta pågick år efter år. Varje gång Hanna gick upp till Herrens hus retades Peninna med henne på samma sätt.

Nu grät Hanna och ville inte äta. 8 Då sade hennes man Elkana till henne: "Hanna, varför gråter du? Varför äter du inte? Varför är du så ledsen? Är inte jag mer för dig än tio söner?" 9 När de hade ätit och druckit i Shilo reste sig Hanna och gick till Herrens tempel, där prästen Eli satt på sin stol vid dörren. 10 Hon var djupt bedrövad och började be till Herren under häftig gråt. 11 *4 Mos 6:5, 30:7f, Dom 13:5. Hon gav ett löfte och sade: "Herre Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och komma ihåg mig och inte glömma din tjänarinna utan ge henne en son, då ska jag ge honom åt Herren för hela hans liv, och ingen rakkniv*1:11ingen rakknivTroligen invigdes Samuel liksom Simson till nasir (se 4 Mos 6, Dom 13:5). ska röra hans huvud." 12 Medan hon bad länge inför Herren iakttog Eli hennes mun. 13 Hanna talade nämligen i sitt hjärta, och bara hennes läppar rörde sig, men hennes röst hördes inte.

Då trodde Eli att hon var berusad. 14 Därför sade han till henne: "Hur länge ska du bära dig åt som en berusad? Se till att göra dig av med vinet!" 15 *Ps 42:5, 62:9. "Nej, min herre", svarade Hanna, "jag är en hårt prövad kvinna. Vin och starka drycker har jag inte druckit, men jag utgöt min själ för Herren. 16 Ta inte din tjänarinna för en dålig kvinna, det är på grund av min stora sorg och smärta som jag har talat ända till nu." 17 Då svarade Eli henne: "Gå i frid, och må Israels Gud ge*1:17må Israels Gud geAnnan översättning: "Israels Gud ska ge". dig det du bad honom om." 18 Hon sade: "Må din tjänarinna finna nåd för dina ögon." Så gick hon sin väg och tog sig mat och såg inte sorgsen ut längre.

19 De steg alla upp tidigt nästa morgon, och sedan de tillbett inför Herren vände de tillbaka och kom hem till Rama. Elkana låg med*1:19låg medOrdagrant: "kände" (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap, se 1 Mos 4:1). sin hustru Hanna, och Herren kom ihåg henne. 20 Hanna blev havande och födde en son när tiden var inne. Hon gav honom namnet Samuel: "För jag har bett Herren om honom."

Hanna överlämnar Samuel åt Herren

21 När sedan Elkana med hela sitt hus gav sig i väg för att offra sitt årliga slaktoffer och sitt löftesoffer åt Herren, 22 gick inte Hanna med utan sade till sin man: "Jag vill vänta tills pojken är avvand*1:22avvandFrån bröstmjölk. Det skedde ofta vid ca 3 års ålder, varpå det nya steget i livet firades med en fest (jfr 1 Mos 21:8).. Då ska jag ta med honom och föra fram honom inför Herrens ansikte och sedan låta honom stanna där för alltid." 23 Hennes man Elkana sade till henne: "Gör vad du finner bäst. Stanna du tills du har avvant honom. Må bara Herren uppfylla sitt ord." Så stannade hustrun hemma och ammade sin son tills hon hade avvant honom.

24 När hon hade avvant honom, tog hon med honom till Herrens hus. Hon tog också med sig tre tjurar,*1:24tre tjurarAndra handskrifter (Qumran och Septuaginta): "en treårig tjur". en efa mjöl*1:24en efa mjölCa 22 liter. och en lägel vin, och förde honom in i Herrens hus i Shilo. Pojken var då ännu helt ung. 25 De slaktade tjuren och förde sedan fram pojken till Eli. 26 Hon sade: "Hör på mig, min herre. Så sant du lever, min herre: jag är kvinnan som stod här bredvid dig och bad till Herren. 27 Den här pojken bad jag om, och nu har Herren gett mig vad jag bad om. 28 Därför vill jag nu ge honom tillbaka till Herren. Så länge han lever ska han tillhöra Herren." Och de tillbad Herren där.

1 HUBO un varón de Ramathaim de Sophim, del monte de Ephraim, que se llamaba ✝1.1 1 Cr. 6.23,26,27,34.Elcana, hijo de Jeroham, hijo de Eliú, hijo de Thohu, hijo de Suph, Ephrateo.

2 Y tenía él dos mujeres; el nombre de la una era Anna, y el nombre de la otra Peninna. Y Peninna tenía hijos, mas ✝1.2 Jue. 13.2. Lc. 1.7.Anna no los tenía.

3 Y subía aquel varón todos los ✝1.3 Ex. 23.14. Lc. 2.41.años de su ciudad, á ✝1.3 Dt. 12.5,6,7.adorar y sacrificar á Jehová de los ejércitos en ✝1.3 Jos. 18.1.Silo, donde estaban dos hijos de Eli, Ophni y Phinees, sacerdotes de Jehová.

4 Y cuando venía el día, Elcana ✝1.4 Dt. 12.17,18 y 16.11.sacrificaba, y daba á Peninna su mujer, y á todos sus hijos y á todas sus hijas, á cada uno su parte.

5 Mas á Anna daba una parte escogida; porque amaba á Anna, aunque Jehová había cerrado su matriz.

6 Y su competidora la ✝1.6 ver. 7. Job 24.21.irritaba, enojándola y entristeciéndola, porque Jehová había cerrado su matriz.

7 Y así hacía cada año: cuando subía á la casa de Jehová, enojaba así á la otra; por lo cual ella lloraba, y no comía.

8 Y Elcana su marido le dijo: Anna, ¿por qué lloras? ¿y por qué no comes? ¿y por qué está afligido tu corazón? ¿No te soy yo ✝1.8 Rt. 4.15.mejor que diez hijos?

9 Y levantóse Anna después que hubo comido y bebido en Silo; y mientras el sacerdote Eli estaba sentado en una silla junto á un pilar del ✝1.9 cp. 3.3.templo de Jehová,

10 Ella con ✝1.10 Job 7.11.amargura de alma oró á Jehová, y lloró abundantemente.

11 ✝ 1.11 Jue. 11.30. E hizo voto, diciendo: Jehová de los ejércitos, ✝1.11 Gn. 29.32.si te dignares mirar la aflicción de tu sierva, y te ✝1.11 Gn. 8.1.acordares de mí, y no te olvidares de tu sierva, mas dieres á tu sierva un hijo varón, yo lo dedicaré á Jehová todos los días de su vida, y ✝1.11 Jue. 13.5.no subirá navaja sobre su cabeza.

1 Nacimiento de Samuel.

2 Cántico de Anna.

12 Y fué que como ella orase largamente delante de Jehová, Eli estaba observando la boca de ella.

13 Mas Anna hablaba en su corazón, y solamente se movían sus labios, y su voz no se oía; y túvola Eli por borracha.

14 Entonces le dijo Eli: ¿Hasta cuándo estarás borracha?; digiere tu vino.

15 Y Anna le respondió, diciendo: No, señor mío: mas yo soy una mujer trabajada de espíritu: no he bebido vino ni sidra, ✝1.15 Sal. 42.4 y 62.8. Lm. 2.19.sino que he derramado mi alma delante de Jehová.

16 No tengas á tu sierva por una mujer impía: porque por la magnitud de mis congojas y de mi aflicción he hablado hasta ahora.

17 Y Eli respondió, y dijo: ✝1.17 cp. 20.13,42. 2 S. 15.9.Ve en paz, ✝1.17 Sal. 20.4,5.y el Dios de Israel te otorgue la petición que le has hecho.

18 Y ella dijo: ✝1.18 Gn. 33.15.Halle tu sierva gracia delante de tus ojos. ✝1.18 Ec. 9.7.Y fuése la mujer su camino, y comió, y no estuvo más triste.

19 Y levantándose de mañana, adoraron delante de Jehová, y volviéronse, y vinieron á su casa en ✝1.19 ver. 1. cp. 2.11 y 15.34.Ramatha. Y Elcana conoció á Anna su mujer, y ✝1.19 ver. 11Jehová se acordó de ella.

20 Y fué que corrido el tiempo, después de haber concebido Anna, parió un hijo, y púsole por nombre *1.20 Esto es, Demandado de Dios.Samuel, ✝1.20 Ex. 18.4.diciendo: Por cuanto lo demandé á Jehová.

21 Después ✝1.21 ver. 3subió el varón Elcana, con toda su familia, á sacrificar á Jehová el sacrificio acostumbrado, y su voto.

22 Mas Anna no subió, sino dijo á su marido: Yo no subiré hasta que el niño sea destetado; para que lo lleve y sea presentado delante de Jehová, y se ✝1.22 vers. 11,28quede allá para siempre.

23 Y Elcana su marido le respondió: Haz lo que bien te pareciere; quédate hasta que lo destetes: ✝1.23 2 S. 7.25.solamente Jehová cumpla su palabra. Y quedóse la mujer, y crió su hijo hasta que lo destetó.

24 Y después que lo hubo destetado, llevólo consigo, con tres becerros, y un epha de harina, y una vasija de vino, y trájolo á la casa de Jehová en ✝1.24 vers. 3,9Silo: y el niño era pequeño.

25 Y matando el becerro, trajeron el niño á Eli.

26 Y ella dijo: ✝1.26 Gn. 42.15.¡Oh, señor mío! vive tu alma, señor mío, yo soy aquella mujer que estuvo aquí junto á ti orando á Jehová.

27 Por este niño oraba, y Jehová me dió lo que le pedí.

28 Yo pues le vuelvo también á Jehová: todos los días que viviere, será de Jehová. Y adoró allí á Jehová.