Jeremias 31

1 På den tiden, säger Herren, skall jag vara Gud för alla Israels släkter, och de skall vara mitt folk.

2 Så säger Herren:Det folk som kommer undan svärdetfinner nåd i öknen.Israel får gå dit där jag ger det ro.

3 Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig:"Med evig kärlek har jag älskat dig,därför låter jag min nåd förbliva över dig.

4 Än en gång skall jag upprätta dig,så att du blir upprättad, du jungfru Israel.Än en gång skall du ta upp din tamburinoch dra ut i dans bland dem som är glada.

5 Än en gång skall du plantera vingårdarpå Samariens berg,och de som planterar skall själva njuta av frukten.

6 Ty en dag kommerdå väktare skall ropa på Efraims berg:Kom, låt oss dra upp till Sion,upp till Herren, vår Gud."

7 Ty så säger Herren:Jubla i glädje över Jakob,höj fröjderop över honomsom är den främste bland folken.Brist ut i lovsång och säg:"Fräls, Herre, ditt folk,de som finns kvar av Israel."

8 Se, jag skall föra dem från landet i norroch samla dem från jordens yttersta hörn,bland dem både blinda och halta,både havande kvinnor och barnaföderskor.I en stor skara skall de komma tillbaka hit.

9 Gråtande skall de komma,men jag skall leda demdär de går bedjande fram.Jag skall föra dem till vattenbäckarpå en jämn väg där de inte skall stappla.Ty jag är en fader för Israel,och Efraim är min förstfödde son.

10 Hör Herrens ord, ni hednafolk,och förkunna det i kustländerna i fjärran.Säg: Han som skingrade Israelskall också samla detoch bevara det som en herde bevarar sin hjord.

11 Ty Herren skall befria Jakoboch friköpa honom från den som är starkare än han.

12 De skall komma och jubla på Sions höjdoch strömma likt en flod till Herrens goda,till säd, vin och oljaoch till unga får och oxar.Deras själ skall vara som en vattenrik trädgård,och de skall inte sörja mer.

13 Då skall unga kvinnor dansa och vara glada,unga och gamla skall glädja sig tillsammans.Jag skall förvandla deras sorg till glädjeoch trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.

14 Prästerna skall jag mätta med utsökta rätteroch mitt folk skall mättas av mitt goda,säger Herren.

15 Så säger Herren:Ett rop hörs i Rama,klagan och bitter gråt.Det är Rakel som gråter över sina barn,hon vill inte låta trösta sig,eftersom hennes barn inte mer finns till.

16 Men så säger Herren:Sluta med din högljudda gråt,låt inte dina ögon fälla tårar.Ty ditt verk skall få sin lön, säger Herren,och de skall vända tillbaka från sina fienders land.

17 Det finns hopp för din framtid,säger Herren.Dina barn skall vända tillbaka till sitt land.

18 Jag har hört hur Efraim klagar:"Du har tuktat mig,jag har blivit tuktad som en otämd kalv.Omvänd mig, så blir jag omvänd!Ty du är Herren, min Gud.

19 Ty sedan jag har vänt omkänner jag ånger,och sedan jag har besinnat migslår jag mig på höften. Jag både blygs och skämsdå jag nu bär min ungdoms förnedring."

20 Är inte Efraim en dyrbar son för mig,är han inte mitt älsklingsbarn?Ju mer jag går till rätta med honom,desto mer tänker jag på honom.Därför ömmar mitt hjärta för honom.Jag måste förbarma mig över honom,säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,skaffa dig vägvisare!Ge akt på vägen,på stigen där du vandrade.Vänd tillbaka, du jungfru Israel,vänd tillbaka till dessa dina städer.

22 Hur länge skall du irra hit och dit,du trolösa dotter?Herren vill skapa något nytt på jorden:En kvinna skall omsluta en mäktig man.

23 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:När jag på nytt har gjort slut på fångenskapen för Juda land och dess städer,skall man ännu en gång säga detta ord:" Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning,du heliga berg."

24 Och Juda folk med alla sina städer skall bo där tillsammans,jordbrukare såväl som vandrande herdar.

25 Ty jag skall stärka trötta själar,och alla utsvultna själar skall jag mätta.

26 Vid detta vaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.

27 Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.

28 Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, bryta ner, fördärva, förgöra och skada, skall jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren.

29 På den tiden skall man inte mer säga: "Fäderna har ätit sura druvor och barnens tänder blir ömma av dem."

30 Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

31 Se, dagar skall komma, säger Herren,då jag skall sluta ett nytt förbundmed Israels hus och med Juda hus,

32 inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäderden dag då jag tog dem vid handenoch förde dem ut ur Egyptens land -det förbund med mig som de brötfastän jag var deras rätte herre -säger Herren.

33 Nej, detta är det förbundsom jag efter denna tid skall sluta med Israels hus,säger Herren:Jag skall lägga min lag i deras inreoch skriva den i deras hjärtan.Jag skall vara deras Gudoch de skall vara mitt folk.

34 Då skall de inte mer behöva undervisa varandra,ingen sin broder och säga:"Lär känna Herren!"Ty alla skall känna migfrån den minste bland dem till den störste,säger Herren.Ty jag skall förlåta deras missgärningaroch deras synder skall jag inte mer komma ihåg.

35 Så säger Herren,han som har satt solen till att lysa om dagenoch månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång,han som rör upp havet så att dess böljor brusar,Herren Sebaot är hans namn:

36 Om denna ordning inte längre består inför mig,säger Herren,först då skall Israels släkte upphöra att vara ett folkinför mig för alltid.

37 Så säger Herren:Om himlen därovan kan mätasoch jordens grundvalar där nere kan utforskas,först då skall jag förkasta hela Israels släkteför allt vad de har gjort,säger Herren.

38 Se, dagar skall komma, säger Herren, då staden skall bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten.

39 Och mätsnöret skall vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa.

40 Hela dalen där man lagt lik och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut skall vara helgade åt Herren. Aldrig mer skall staden raseras eller förstöras.