Jeremias 51

1 Così parla l’Eterno: "Ecco, io faccio alzare contro Babilonia e contro gli abitanti di questo paese, che è il cuore dei miei nemici, un vento distruttore. 2 Mando contro Babilonia degli stranieri che la vaglieranno e svuoteranno il suo paese; poiché, nel giorno della calamità, piomberanno su di lei da tutte le parti. 3 L’arciere tenda il suo arco contro chi tende l’arco e contro chi si erge fieramente nella sua corazza! Non risparmiate i suoi giovani, votate allo sterminio tutto il suo esercito! 4 Cadano uccisi nel paese dei Caldei, crivellati di ferite per le vie di Babilonia! 5 Poiché Israele e Giuda non sono abbandonati dal loro Dio, dall’Eterno degli eserciti; il paese dei Caldei è pieno di colpe contro il Santo d’Israele". 6 Fuggite di mezzo a Babilonia e salvi ognuno la sua vita, guardate di non perire per la sua iniquità! Poiché questo è il tempo della vendetta dell’Eterno; egli le dà la sua retribuzione. 7 Babilonia era nelle mani dell’Eterno una coppa d’oro, che ubriacava tutta la terra; le nazioni hanno bevuto del suo vino, perciò le nazioni sono diventate deliranti. 8 Improvvisamente Babilonia è caduta, è frantumata. Alzate su di lei alti lamenti, prendete del balsamo per il suo dolore; forse guarirà! 9 Noi abbiamo voluto guarire Babilonia, ma essa non è guarita; abbandonatela e andiamocene ognuno al nostro paese; poiché la sua punizione arriva fino al cielo, si innalza fino alle nuvole. 10 L’Eterno ha fatto trionfare la nostra causa; venite, raccontiamo in Sion l’opera dell’Eterno, del nostro Dio.

11 Aguzzate le frecce, imbracciate gli scudi! L’Eterno ha eccitato lo spirito dei re dei Medi, perché il suo disegno contro Babilonia è di distruggerla; poiché questa è la vendetta dell’Eterno, la vendetta del suo tempio. 12 Alzate la bandiera contro le mura di Babilonia! Rinforzate le guardie, ponete le sentinelle, preparate gli agguati! Poiché l’Eterno ha deciso e già mette in pratica ciò che ha detto contro gli abitanti di Babilonia. 13 O tu che abiti in riva alle grandi acque, tu che abbondi di tesori, la tua fine è giunta, il termine delle tue rapine! 14 L’Eterno degli eserciti lo ha giurato per sé stesso: "Sì, certo, io ti riempirò di uomini come di locuste ed essi alzeranno contro di te grida di trionfo".

15 Egli, con la sua potenza, ha fatto la terra, con la sua sapienza ha stabilito fermamente il mondo; con la sua intelligenza ha disteso i cieli. 16 Quando fa udire la sua voce, c’è un rumore di acque nel cielo, egli fa salire i vapori dalle estremità della terra, fa guizzare i lampi per la pioggia e fa uscire il vento dai suoi serbatoi; 17 ogni uomo allora diventa stupido, privo di conoscenza, ogni orafo ha vergogna delle sue immagini scolpite; perché le sue immagini fuse sono una menzogna, non c’è soffio vitale in loro. 18 Sono vanità, lavoro di inganno; nel giorno del castigo periranno. 19 A loro non somiglia colui che è la parte di Giacobbe; perché egli è colui che ha formato tutte le cose, e Israele è la tribù della sua eredità. Il suo nome è l’Eterno degli eserciti.

20 "O Babilonia, tu sei stata per me un martello, uno strumento di guerra; con te ho schiacciato le nazioni, con te ho distrutto i regni; 21 con te ho schiacciato cavalli e cavalieri, con te ho schiacciato i carri e chi vi stava sopra; 22 con te ho schiacciato uomini e donne, con te ho schiacciato vecchi e bambini, con te ho schiacciato giovani e fanciulle; 23 con te ho schiacciato i pastori e le loro greggi, con te ho schiacciato i lavoratori e i loro buoi aggiogati; con te ho schiacciato governatori e magistrati. 24 Ma, sotto i vostri occhi, io renderò a Babilonia e a tutti gli abitanti della Caldea tutto il male che hanno fatto a Sion", dice l’Eterno.

25 "Eccomi a te, o montagna di distruzione", dice l’Eterno; "a te che distruggi tutta la terra! Io stenderò la mia mano su di te, ti rotolerò giù dalle rocce, e farò di te una montagna bruciata. 26 Da te non si trarrà più pietra angolare, né pietre da fondamenta; ma tu sarai una desolazione perenne", dice l’Eterno.

27 Alzate una bandiera sulla terra! Suonate la tromba fra le nazioni! Preparate le nazioni contro di lei, chiamate a raccolta contro di lei i regni di Ararat, di Minni e di Aschenaz! Costituite contro di lei dei generali! Fate avanzare i cavalli come locuste dalle ali ritte! 28 Preparate contro di lei le nazioni, i re di Media, i suoi governatori, tutti i suoi magistrati e tutti i paesi dei suoi domini. 29 La terra trema, è in doglie perché i disegni dell’Eterno contro Babilonia si effettuano: di ridurre il paese di Babilonia in un deserto senza abitanti. 30 I prodi di Babilonia cessano di combattere; se ne stanno nelle loro fortezze; la loro bravura è venuta meno, sono come donne; le sue abitazioni sono in fiamme, le sbarre delle sue porte sono spezzate. 31 Un corriere incrocia l’altro, un messaggero incrocia l’altro, per annunciare al re di Babilonia che la sua città è presa da ogni lato, 32 che i guadi sono occupati, che le paludi sono in preda alle fiamme, che gli uomini di guerra sono allibiti.

33 Poiché così parla l’Eterno degli eserciti, l’Iddio d’Israele: "La figlia di Babilonia è come un’aia al tempo in cui la si trebbia; ancora un poco, e verrà per lei il tempo della mietitura". 34 Nabucodonosor, re di Babilonia, ci ha divorati, ci ha schiacciati, ci ha posti là come un vaso vuoto; ci ha inghiottiti come un dragone; ha riempito il suo ventre con le nostre delizie, ci ha scacciati via. 35 "La violenza che mi è fatta e il tormento della mia carne ricadano su Babilonia", dirà l’abitante di Sion; "Il mio sangue ricada sugli abitanti della Caldea", dirà Gerusalemme.

36 Perciò, così parla l’Eterno: "Ecco, io difenderò la tua causa e farò la tua vendetta! io prosciugherò il suo mare, disseccherò la sua sorgente. 37 Babilonia diventerà un monte di rovine, un rifugio di sciacalli, un oggetto di stupore e di scherno, un luogo senza abitanti. 38 Essi ruggiranno assieme come leoni, grideranno come piccoli di leonesse. 39 Quando saranno riscaldati, darò loro da bere, li inebrierò perché stiano allegri, e poi si addormentino di un sonno perenne e non si risveglino più", dice l’Eterno. 40 "Io li farò scendere al macello come agnelli, come montoni, come capri. 41 Come mai è stata presa Sesac, ed è stata conquistata colei che era il vanto di tutta la terra? Come mai Babilonia è diventata una desolazione fra le nazioni? 42 Il mare è salito su Babilonia; essa è stata coperta dal tumulto dei suoi flutti. 43 Le sue città sono diventate una desolazione, una terra arida, un deserto, un paese dove non abita nessuno, per il quale non passa nessun figlio d’uomo. 44 Io punirò Bel in Babilonia e gli farò uscire dalla gola ciò che ha trangugiato; le nazioni non affluiranno più a lui; perfino le mura di Babilonia sono cadute. 45 O popolo mio, uscite di mezzo a lei e salvi ciascuno la sua vita davanti all’ardente ira dell’Eterno! 46 Il vostro cuore non si avvilisca e non vi spaventate delle voci che si udranno nel paese; poiché un anno correrà una voce, e l’anno seguente correrà un’altra voce; vi sarà nel paese violenza, dominatore contro dominatore.

47 Perciò, ecco, i giorni vengono che io farò giustizia delle immagini scolpite di Babilonia e tutto il suo paese sarà coperto di vergogna, tutti i suoi feriti a morte cadranno in mezzo a lei. 48 I cieli, la terra e tutto ciò che è in essi, giubileranno su Babilonia, perché i devastatori piomberanno su di lei dal settentrione", dice l’Eterno. 49 Come Babilonia ha fatto cadere i feriti a morte d’Israele, così in Babilonia cadranno i feriti a morte di tutto il paese. 50 O voi che siete scampati dalla spada, partite, non vi fermate, ricordatevi, mentre siete lontano, dell’Eterno, e Gerusalemme vi ritorni in cuore! 51 Noi eravamo coperti di vergogna all’udire gli oltraggi, la vergogna ci copriva la faccia, perché gli stranieri erano venuti nel santuario della casa dell’Eterno.

52 "Perciò, ecco, i giorni vengono", dice l’Eterno, "che io farò giustizia delle sue immagini scolpite e in tutto il suo paese gemeranno i feriti a morte. 53 Anche se Babilonia si elevasse fino al cielo, anche se rendesse inaccessibili i suoi alti baluardi, le verranno da parte mia dei devastatori", dice l’Eterno. 54 "Giunge da Babilonia un grido, la notizia di un grande disastro dalla terra dei Caldei. 55 Poiché l’Eterno devasta Babilonia e fa cessare il suo grande rumore; le onde dei devastatori muggiscono come grandi acque, se ne ode il fracasso; 56 poiché il devastatore piomba su di lei, su Babilonia, i suoi prodi sono presi, i loro archi spezzati, poiché l’Eterno è l’Iddio delle retribuzioni, non manca di rendere ciò che è dovuto. 57 Io inebrierò i suoi capi e i suoi saggi, i suoi governatori, i suoi magistrati, i suoi prodi, ed essi si addormenteranno di un sonno eterno e non si risveglieranno più", dice il Re, che si chiama l’Eterno degli eserciti.

58 Così parla l’Eterno degli eserciti: "Le larghe mura di Babilonia saranno spianate al suolo, le sue alte porte saranno incendiate; così i popoli avranno lavorato per nulla, le nazioni si saranno stancate per il fuoco".

59 Ordine, dato dal profeta Geremia a Seraia, figlio di Neria, figlio di Maaseia, quando si recò a Babilonia con Sedechia, re di Giuda, il quarto anno del regno di Sedechia. Seraia era capo dei ciambellani. 60 Geremia scrisse in un libro tutto il male che doveva accadere a Babilonia, cioè tutte queste parole che sono scritte riguardo a Babilonia. 61 Geremia disse a Seraia: "Quando sarai arrivato a Babilonia, avrai cura di leggere tutte queste parole, 62 e dirai: ‘O Eterno, tu hai detto di questo luogo che lo avresti distrutto, in modo che non sarebbe stato più abitato né da uomo, né da bestia, e che sarebbe stato ridotto in una desolazione perenne’. 63 Quando avrai finito di leggere questo libro, tu vi legherai una pietra, lo getterai in mezzo all’Eufrate, 64 e dirai: ‘Così affonderà Babilonia e non si rialzerà più, a causa del male che io faccio venire su di lei; cadrà esausta’".

Fin qui, le parole di Geremia.

1 Så säger Herren:

Se, jag ska uppväcka

en ödeläggande ande mot Babel

och mot Leb-Kamajs*51:1Leb-Kamajär ett kryptogram för Kaldeen, dvs Babylonien. Namnet betyder "hjärtat på dem som reser sig mot mig". invånare.

2 Jag ska sända skördemän

mot Babel,

och de ska rensa bort dess invånare

och ödelägga landet.

Från alla sidor ska de komma

emot det på olyckans dag.

3 Skyttar ska spänna sina bågar

mot dem som där spänner båge

och mot dem som där bröstar sig

i sitt pansar.

Skona inte de unga männen,

vig hela dess här åt förintelse!

4 Slagna män ska då falla

i kaldeernas land

och genomborrade män

på deras gator,

5 *Hos 11:8, Joh 14:18. för Israel och Juda är inte änkor

övergivna av sin Gud,

av Herren Sebaot,

fastän deras land är fullt

av skuld mot Israels Helige.

6 *Jes 34:8, 63:4, Jer 50:8, Upp 18:4, 6. Fly ut ur Babel!

Var och en ska rädda sitt liv

så att ni inte går under

genom dess missgärning,

för detta är en hämndens tid

för Herren

då han vedergäller Babel

vad det har gjort.

7 *Ps 75:9, Jer 25:15f, Hab 2:15f, Upp 17:2, 4. En gyllene bägare var Babel

i Herrens hand,

den gjorde hela jorden drucken.

Av dess vin drack hednafolken,

därför blev de från vettet.

8 *Jes 21:9, Jer 46:11, Upp 14:8, 18:2. Men plötsligt har nu Babel fallit

och krossats.

Jämra er över det!

Hämta balsam för dess plåga,

kanske kan den botas.

9 *Jer 50:16, Upp 18:5. "Vi har försökt att bota Babel,

men det har inte kunnat botas.

Låt oss lämna det

och gå var och en till sitt land,

för dess straffdom

räcker upp till himlen,

den når ända upp till skyarna.

10 *Ps 102:22, Jer 50:34, Mika 7:9.Herren har låtit vår rättfärdighet

gå fram.

Kom, låt oss berätta i Sion

om Herren vår Guds verk."

11 *Jer 50:28, Joel 3:10. Vässa pilarna, fatta sköldarna!

Herren har väckt

de mediska kungarnas ande,

hans avsikt är att lägga Babel

i ruiner.

Det är Herrens hämnd,

hämnden för hans tempel.

12 Res ett baner mot Babels murar!

Håll sträng bevakning,

ställ ut vakter,

lägg bakhåll!

För Herren har fattat sitt beslut,

och han utför vad han har talat

mot Babels invånare.

13 *Upp 17:1. Du som bor vid stora vatten

och är så rik på skatter,

ditt slut har nu kommit,

din girighets mått är fyllt.

14 Herren Sebaot har svurit

vid sig själv:

Sannerligen, jag ska fylla dig

med människor

så talrika som gräshoppor,

och de ska höja segerrop mot dig.

15 *Jer 10:12f, Ps 146:6. Han har skapat jorden

genom sin kraft,

han har grundat världen

genom sin vishet,

och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

16 När han låter sin röst höras,

då brusar himlens vatten,

då låter han regnskyar stiga

upp från jordens ände.

Han gör blixtar åt regnet

och för vinden

ut ur dess förvaringsrum.

17 Alla människor står då som dårar,

utan förstånd.

Alla guldsmederna kommer

på skam med sina avgudar,

för deras gjutna gudabilder

är bedrägeri,

ingen ande är i dem.

18 Tomhet är de,

ett verk som väcker åtlöje.

När straffet drabbar dem

förgås de.

19 Sådan är inte han

som är Jakobs del.

Han är den som har format allt

och sin arvedels stam*51:19sin arvedels stamAndra handskrifter: "Israel, sin arvedels stam"..

Herren Sebaot är hans namn.

20 *Jer 50:23. Min hammare är du,

mitt stridsvapen.

Med dig krossar jag hednafolk,

med dig fördärvar jag riken,

21 med dig krossar jag

häst och ryttare,

med dig krossar jag

vagn och kusk,

22 med dig krossar jag

man och kvinna,

med dig krossar jag

gammal och ung,

med dig krossar jag

yngling och jungfru,

23 med dig krossar jag

herden och hans hjord,

med dig krossar jag

bonden och hans oxar,

med dig krossar jag

ståthållare och styresmän.

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.

27 Res ett baner på jorden,

blås i horn bland hednafolken,

förbered hednafolk

till strid mot det,

båda upp riken mot det,

Ararat, Minni*51:27Ararat, MinniRiken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran. och Ashkenas.*51:27AshkenasSkyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).

Välj ut en härförare mot det,

dra dit upp med hästar

som liknar borstiga gräshoppor.

28 Förbered hednafolk

till strid mot det:

Mediens kungar, dess ståthållare

och alla dess landsfurstar

och hela det land som lyder

under deras välde.

29 Då skälver jorden och bävar,

för Herrens planer

mot Babel fullbordas:

att göra Babels land till

en ödemark utan invånare.

30 *Ps 76:6, Jer 50:15, 37, Nah 3:13. Babels hjältar slutar att strida,

de sitter stilla i sina fästen.

Deras styrka har försvunnit,

de har blivit som kvinnor.

Man har tänt eld

på Babels boningar,

och dess bommar

är sönderbrutna.

31 Löpare möter löpare,

den ene budbäraren korsar

den andres väg

för att meddela Babels kung

att hela hans stad har intagits,

32 att vadställena har erövrats,

att dammarna är uppbrända i eld

och stridsmännen står

skräckslagna.

33 För så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

Dottern Babel är som en tröskplats

när man just har trampat

till den.

Ännu en liten tid,

och skördetiden är inne.

34 Han har slukat mig

och tillintetgjort mig,

Babels kung Nebukadressar.

Han har gjort mig till ett tomt kärl,

som en drake har han svalt mig,

han har fyllt sin buk

med mina läckerheter

och drivit bort mig.

35 "Låt det våld som har drabbat mig

och mitt kött

komma över Babel",

säger hon som bor i Sion.

"Låt mitt blod komma över

Kaldeens invånare",

säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:

Se, jag ska utföra din sak

och utkräva din hämnd.

Jag ska låta Babels hav sina bort

och dess brunn torka ut,

37 *Jer 2:15, 50:13. och Babel ska bli en stenhög,

ett tillhåll för schakaler,

till häpnad och förakt.

Ingen ska bo där.

38 Alla ryter de nu som lejon,

de morrar som lejonungar.

39 *Jes 21:5, Jer 25:26, Hos 7:6. Men när de är som mest upptända

ska jag ordna ett gästabud

för dem.

Jag ska göra dem druckna

så att de jublar,

och så ska de somna in

i en evig sömn

och aldrig mer vakna, säger Herren.

40 Jag ska föra dem ner

till att slaktas som lamm,

som baggar och bockar.

41 *Jer 25:26. Hur har inte Sheshak*51:41Sheshakär ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. blivit intaget,

det som var

hela jordens berömmelse

har erövrats!

Hur har inte Babel fått

hednafolken att häpna!

42 Havet steg upp över Babel,

de brusande böljorna täckte

över det.

43 Så förvandlades dess städer

till en ödemark,

ett torrt land och en öken,

ett land där ingen bor

och där ingen människa går fram.

44 *Jer 50:2, 15. Jag ska straffa Bel i Babel

och dra ut ur hans gap

vad han har slukat.

Hednafolken ska inte mer

strömma till honom,

också Babels murar ska falla.

45 *Jer 50:8, Upp 18:4. Dra ut därifrån, mitt folk.

Var och en ska rädda sitt liv

undan Herrens brinnande vrede.

46 *Jer 46:27f, Matt 24:6, Mark 13:7. Tappa inte modet

och frukta inte de rykten

som hörs i landet,

även om ett rykte kommer ena året

och ett nytt rykte nästa år,

även om våld råder på jorden

och härskare står mot härskare.

47 För se, dagar ska komma

då jag ska straffa

Babels avgudar

och då hela dess land ska stå

med skam

och alla bli slagna därinne.

48 *Upp 18:20. Då ska de jubla över Babel,

himmel och jord

och allt som finns där,

för norrifrån kommer

härjarna över det,

säger Herren.

49 På grund av dem som har dräpts

i Israel måste Babel falla,

så som dräpta över hela jorden

har fallit för Babels skull.

50 *Ps 137:5f. Ni som räddat er undan svärdet,

ge er av, stanna inte!

Kom ihåg Herren i fjärran land

och låt Jerusalem vara

i era hjärtan!

51 Vi står här med skam,

vi blir hånade.

Blygsel täcker vårt ansikte,

för främlingar har trängt in i

de heliga platserna i Herrens hus.

52 Se, därför ska dagar komma,

säger Herren,

då jag ska döma Babels avgudar

och i hela dess land

ska slagna män jämra sig.

53 *Jes 14:13f, Jer 49:16, Ob v 4. Även om Babel steg upp till himlen

och gjorde sin befästning

hög och ointaglig,

så skulle ändå plundrare

från mig nå dit, säger Herren.

54 Sorgerop hörs från Babel

och stor förödelse

från kaldeernas land,

55 för Herren ödelägger Babel

och gör slut på

det stora larmet därinne.

Deras vågor brusar

som stora vatten,

dånet av dem ljuder högt,

56 *Ps 94:1, Jes 35:4, 59:18, Ob v 15. för över Babel kommer en

som ödelägger,

och hjältarna där tas till fånga,

deras bågar bryts sönder.

Herren är en vedergällningens Gud,

han lönar till fullo.

57 Jag ska göra dem druckna,

Babels furstar och visa,

dess ståthållare, styresmän

och hjältar.

De ska somna in i en evig sömn

och aldrig mer vakna,

säger Kungen.

Herren Sebaot är hans namn.

58 *Hab 2:13. Så säger Herren Sebaot:

Babels breda murar

ska rivas ner i grund,

och de höga portarna

ska brännas upp i eld.

Så mödar sig folken för intet

och folkslagen arbetar sig trötta

för det som blir lågornas rov.

59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria*51:59Seraja, son till NeriaBror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering., son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår*51:59Sidkia i hans fjärde regeringsårÅr 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).. Seraja var nämligen kvartermästare.

60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: "När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 *Upp 18:21. Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under."

Här slutar Jeremias ord.*51:64Här slutar Jeremias ordKapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).