Gli Ammoniti
1 Riguardo ai figli di Ammon.
Così parla l’Eterno: "Israele non ha forse figli? Non ha nessun erede? Perché dunque Malcom prende possesso di Gad e il suo popolo abita nelle sue città? 2 Perciò, ecco, i giorni vengono", dice l’Eterno, "che io farò udire il grido di guerra contro Rabba dei figli di Ammon; essa diventerà un mucchio di rovine, le sue città saranno consumate dal fuoco; allora Israele spodesterà quelli che lo avevano spodestato", dice l’Eterno. 3 "Urla, o Chesbon, poiché Ai è devastata; gridate, o città di Rabba, vestitevi di sacchi, innalzate lamenti, correte qua e là lungo le muraglie, poiché Malcom va in esilio insieme ai suoi sacerdoti e ai suoi capi. 4 Perché ti vanti delle tue valli, della tua fertile valle, o figliola infedele, che confidavi nei tuoi tesori e dicevi: ‘Chi verrà contro di me?’. 5 Ecco, io ti faccio venire addosso del terrore da tutti i tuoi dintorni", dice il Signore, l’Eterno degli eserciti; "voi sarete scacciati, in tutte le direzioni, e non vi sarà chi raduni i fuggiaschi. 6 Ma, dopo questo, io farò tornare dall’esilio i figli di Ammon", dice l’Eterno.
Gli Edomiti
7 Riguardo a Edom.
Così parla l’Eterno degli eserciti: "Non c’è più saggezza in Teman? Gli intelligenti non sanno più consigliare? La loro saggezza è svanita? 8 Fuggite, voltate le spalle, nascondetevi profondamente, o abitanti di Dedan! Poiché io faccio venire la calamità sopra Esaù, il tempo della sua punizione. 9 Se dei vendemmiatori venissero a te non lascerebbero qualcosa da racimolare? Se dei ladri venissero a te di notte non guasterebbero più di quanto a loro bastasse. 10 Ma io spoglierò Esaù, scoprirò i suoi nascondigli ed egli non si potrà nascondere; la sua prole, i suoi fratelli, i suoi vicini saranno distrutti, ed egli non sarà più. 11 Lascia i tuoi orfani, io li farò vivere e le tue vedove confidino in me!".
12 Poiché così parla l’Eterno: "Ecco, quelli che non erano destinati a bere la coppa, la dovranno bere; e tu andresti del tutto impunito? Non andrai impunito, tu la berrai certamente. 13 Poiché io lo giuro per me stesso", dice l’Eterno, "Bosra diventerà una desolazione, un obbrobrio, un deserto, una maledizione e tutte le sue città saranno delle solitudini eterne". 14 Io ho ricevuto un messaggio dall’Eterno e un messaggero è stato inviato fra le nazioni: "Radunatevi, venite contro di lei, alzatevi per la battaglia!". 15 "Poiché, ecco, io ti rendo piccolo fra le nazioni e disprezzato fra gli uomini. 16 Lo spavento che ispiravi, l’orgoglio del tuo cuore ti hanno sedotto, o tu che abiti nelle fessure delle rocce, che occupi la cima delle colline; ma anche se tu facessi il tuo nido in alto come quello dell’aquila, io ti farò precipitare da lassù", dice l’Eterno. 17 "Edom diventerà una desolazione; chiunque passerà presso di lui rimarrà stupito e si metterà a fischiare a causa di tutte le sue piaghe. 18 Come avvenne al sovvertimento di Sodoma, di Gomorra e di tutte le città a loro vicine", dice l’Eterno, "nessuno più vi abiterà, non vi dimorerà più nessun figlio d’uomo. 19 Ecco, egli sale come un leone dalle rive rigogliose del Giordano contro la forte dimora; io ne farò fuggire a un tratto Edom, e stabilirò su di essa colui che io ho scelto. Poiché chi è simile a me? Chi mi ordinerà di comparire in giudizio? Qual è il pastore che possa starmi di fronte?". 20 Perciò, ascoltate il disegno che l’Eterno ha concepito contro Edom, e i pensieri che medita contro gli abitanti di Teman! Certo, saranno trascinati via come i più piccoli del gregge; certo, la loro abitazione sarà devastata. 21 Al rumore della loro caduta trema la terra; si ode il loro grido fino al Mar Rosso. 22 Ecco, il nemico sale, fende l’aria, come l’aquila, spiega le sue ali verso Bosra; e il cuore dei prodi di Edom, in quel giorno è come il cuore di una donna in doglie di parto.
La Siria
23 Riguardo a Damasco.
"Camat e Arpad sono confuse, poiché hanno udito una cattiva notizia; vengono meno; è un’agitazione come quella del mare, che non può calmarsi. 24 Damasco diventa fiacca, si volta per fuggire, un tremito l’ha colta; angoscia e dolori si sono impadroniti di lei, come una donna che partorisce. 25 Come mai non è stata risparmiata la città famosa, la città della mia gioia? 26 Così i suoi giovani cadranno nelle sue piazze e tutti i suoi uomini di guerra periranno in quel giorno", dice l’Eterno degli eserciti. 27 "Io appiccherò il fuoco alle mura di Damasco, ed esso divorerà i palazzi di Ben-Adad".
Le tribù arabe
28 Riguardo a Chedar e ai regni di Asor, che Nabucodonosor, re di Babilonia, sconfisse.
Così parla l’Eterno: "Alzatevi, salite contro Chedar, distruggete i figli dell’oriente! 29 Le loro tende, le loro greggi saranno prese; saranno portati via i loro padiglioni, tutti i loro bagagli, i loro cammelli; si griderà loro: ‘Spavento da tutte le parti!’. 30 Fuggite, dileguatevi lontano, nascondetevi profondamente, o abitanti di Asor", dice l’Eterno; "poiché Nabucodonosor, re di Babilonia, ha formato un disegno contro di voi, ha concepito un piano contro di voi. 31 Alzatevi, salite contro una nazione che gode di pace e abita in sicurezza", dice l’Eterno; "che non ha né porte né sbarre, e dimora solitaria. 32 I loro cammelli siano dati in preda, e la moltitudine del loro bestiame diventi bottino! Io disperderò a tutti i venti quelli che si radono le tempie e farò venire la loro calamità da tutte le parti", dice l’Eterno. 33 "Asor diventerà un rifugio di sciacalli, una desolazione per sempre; nessuno più vi abiterà, non vi dimorerà più nessun figlio d’uomo".
Gli Elamiti
34 Questa è la parola dell’Eterno che fu rivolta al profeta Geremia riguardo a Elam, al principio del regno di Sedechia, re di Giuda:
35 Così parla l’Eterno degli eserciti: "Ecco, io spezzo l’arco di Elam, la sua principale forza. 36 Io farò venire contro Elam i quattro venti dalle quattro estremità del cielo; li disperderò a tutti quei venti, e non ci sarà nazione dove non arrivino dei fuggiaschi di Elam. 37 Renderò gli Elamiti spaventati davanti ai loro nemici e davanti a quelli che cercano la loro vita; farò piombare su di loro la calamità, la mia ira ardente", dice l’Eterno; "manderò la spada a inseguirli, finché io non li abbia consumati. 38 Metterò il mio trono in Elam e farò perire i re e i capi", dice l’Eterno. 39 "Ma negli ultimi giorni avverrà che io ricondurrò Elam dall’esilio", dice l’Eterno.
Profetia om Ammon
1 1 Kung 11:5, Hes 21:28f, 25:2, Amos 1:13f. Om ammoniterna49:1ammoniternaFolk runt nutida Amman i Jordanien (Bibelns Rabba). Deltog liksom moabiterna i upproret mot Nebukadnessar (23:7) och härjades 582 f Kr (jfr Hes 25:2f)..
Så säger Herren:
Har Israel inga barn,
eller har han ingen arvinge?
Eller varför har deras kung49:1deras kungAnnan översättning: "Milkom", ammoniternas huvudgud (2 Kung 23:13) som också kallades Molok (3 Mos 20:2f). Jfr 2 Sam 12:30. Gäller även vers 3.
tagit Gad49:1tagit GadOmrådet öster om Jordan som hade getts åt Gads stam (se Jos 13:24). i besittning,
och varför bor hans folk
i dess städer?
2 Se, därför ska dagar komma,
säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli en öde grushög,
och dess lydstäder
ska brännas upp i eld.
Israel ska då ta i besittning
dem som tog hans arv,
säger Herren.
3 Jer 48:7, 37. Jämra dig, Heshbon,
för Ai är ödelagt!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
Klä er i säcktyg,
klaga och gå runt i gårdarna,
för deras kung går bort
i fångenskap
och hans präster och furstar
med honom.
4 Varför skryter du om dina dalar,
att din dal flödar över,
du trolösa dotter?
Du litar på dina skatter och säger:
"Vem kan komma åt mig?"
5 Se, jag ska låta fruktan drabba dig,
säger Herren Gud Sebaot,
från alla som bor runt omkring dig.
Och ni ska drivas bort,
var och en åt sitt håll,
och ingen ska samla dem som flyr.
6 Jer 46:26, 48:47. Men därefter ska jag göra slut
på Ammons fångenskap,
säger Herren.
Profetia om Edom
7 Jes 21:11f, Hes 25:12f, Amos 1:11f, Ob v 1f. Om Edom.49:7EdomHärjades år 552 f Kr av Babels kung Nabonidus (se not till Dan 5:1). Jfr Hes 49:12.
Så säger Herren Sebaot:
Finns det ingen vishet mer
i Teman?
Har de förståndiga inget råd att ge?
Är deras vishet borta?
8 Fly, vänd om,
göm er djupt nere i dalarna,
ni Dedans invånare,
för jag ska låta olycka drabba Esau
när jag straffar honom.
9 Ob v 5. Om vinbärgare kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd kvar,
om tjuvar kommer om natten
fördärvar de så mycket de kan.
10 För det är jag som har klätt av Esau,
jag har avslöjat hans gömställen
så att han inte kan hålla sig dold.
Ödeläggelse har drabbat hans barn,
hans bröder och grannar.
Han finns inte mer.
11 Lämna dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv.
Dina änkor kan lita på mig.
12 Jer 25:29, Klag 4:21, 1 Petr 4:17. För så säger Herren: Se, de som inte blev dömda att dricka ur bägaren tvingas att dricka. Skulle då du bli ostraffad? Nej, du ska inte bli ostraffad utan tvingas att dricka.
13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli till häpnad och vanära. Det ska ödeläggas och bli en förbannelse, och alla dess lydstäder ska bli ödemarker för all framtid.
14 Ob v 1f. Jag har hört ett budskap
från Herren,
en budbärare har sänts ut
bland hednafolken:
"Kom samman och dra ut mot det
och res er till strid."
15 För se, jag ska göra dig
liten bland hednafolken,
föraktad bland människorna.
16 Jer 51:53, Amos 9:2. Skräcken du spred
och ditt hjärtas högmod
har bedragit dig,
du som bor bland bergsklyftorna
och har ditt tillhåll uppe
på höjden.
Även om du byggde ditt bo
så högt som örnen
skulle jag ändå störta dig
ner därifrån, säger Herren.
17 Jer 19:8, 50:13, 51:37, Hes 25:13. Edom ska bli till häpnad. Var och en som går där förbi ska häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor. 18 1 Mos 19:24f, Jer 50:40. Som när Sodom och Gomorra ödelades med sina grannstäder, säger Herren, så ska ingen bo där mer och ingen människa vistas där.
19 Job 9:19, 41:2, Jer 50:44. Se, som ett lejon ska han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. På ett ögonblick ska jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald ska jag sätta över dem. För vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå emot mig? 20 Hör därför vad Herren har beslutat om Edom och tankarna som han tänkt om dem som bor i Teman:
Även de minsta i hjorden
ska släpas bort,
och deras betesmark
ska häpna över dem.
21 Hos 8:1. Vid dånet av deras fall bävar jorden.
Man skriar så att ljudet hörs
ända till Röda havet.
22 Jer 48:40f. Se, han lyfter som en örn,
han svävar fram och breder ut
sina vingar över Bosra.
Hjärtat hos Edoms hjältar
blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna
i barnsnöd.
Profetia om Damaskus
23 Jes 17:1f, 57:20, Amos 1:3f. Om Damaskus.
Hamat och Arpad kommer
på skam,
för de har hört ett ont budskap.
De fylls av ångest,
som ett upprört hav
som inte kan bli stilla.
24 Damaskus har tappat modet
och vänt för att fly,
skräcken har fått grepp,
de grips av ångest och vånda
som en barnaföderska.
25 Hur övergiven är inte
den berömda staden,
min glädjes stad?
26 Jer 50:30, Amos 4:10. Därför måste de unga männen
falla på gatorna,
och alla krigsmän förgöras
på den dagen,
säger Herren Sebaot.
27 2 Kung 13:3, Jer 50:32, Amos 1:4. Jag ska tända eld
på Damaskus murar,
och den ska förtära
Ben-Hadads palats.
Profetia om Kedar och Hasor
28 Om Kedar och Hasors riken49:28Kedar och Hasors rikenNordarabiska stammar som härjades av Nebukadnessar 599-598 f Kr. som besegrades av Nebukadressar, Babels kung.
Så säger Herren:
Res dig, dra upp mot Kedar
och härja Österlandets söner.
29 Jer 6:25, 46:5. Deras hyddor och hjordar
ska rövas bort,
deras tält och allt deras bohag,
deras kameler ska föras bort
från dem,
och man ska ropa över dem:
Skräck från alla håll!
30 Fly, vandra långt bort,
göm er djupt ner,
ni Hasors invånare, säger Herren,
för Babels kung Nebukadressar
har fattat beslut om er
och tänkt ut en plan mot er.
31 4 Mos 23:9, Dom 18:7. Bryt upp, säger Herren, och dra ut
mot ett obekymrat folk
som bor i trygghet,
utan portar eller bommar.
De bor för sig själva.
32 Jer 9:25f. Deras kameler ska bli ert byte,
och deras stora boskapshjordar
ska bli ert rov.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
männen med kantklippt hår.
Från alla håll
ska jag låta ofärd drabba dem,
säger Herren.
33 Hasor ska bli en boning
för schakaler,
en ödemark för alltid.
Ingen ska bo där mer
och ingen människa vistas där.
Profetia om Elam
34 Jes 21:2, Jer 25:25. Detta är Herrens ord som kom till profeten Jeremia om Elam49:34ElamFolk i västra nuvarande Iran som kämpade vid babyloniernas sida under 600-talet f Kr. i början av Juda kung Sidkias regering. Han sade:
35 Så säger Herren Sebaot:
Se, jag ska bryta Elams båge,
deras främsta makt.
36 Jag ska låta fyra vindar
komma mot Elam
från himlens fyra hörn.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
och det ska inte finnas något folk
dit de fördrivna från Elam
inte ska komma.
37 Jag ska göra elamiterna
förfärade för sina fiender
och för dem som vill ta deras liv.
Jag ska låta olycka drabba dem,
min brinnande vrede,
säger Herren.
Jag ska sända svärdet efter dem
tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam
och utrota både kung
och furstar där, säger Herren.
39 Jer 48:47, 49:6. Men i kommande dagar
ska jag göra slut på
Elams fångenskap,
säger Herren.