Jeremias 37

Geremia in prigione

1 Il re Sedechia, figlio di Giosia, regnò al posto di Conia, figlio di Ioiachim, e fu costituito re nel paese di Giuda da Nabucodonosor, re di Babilonia. 2 Ma né lui, né i suoi servitori, né il popolo del paese diedero ascolto alle parole che l’Eterno aveva pronunciato per mezzo del profeta Geremia. 3 Il re Sedechia mandò Ieucal, figlio di Selemia, e Sofonia, figlio di Maaseia, il sacerdote, dal profeta Geremia, per dirgli: "Prega per noi l’Eterno, il nostro Dio". 4 Geremia andava e veniva fra il popolo e non era ancora stato messo in prigione. 5 L’esercito del Faraone era uscito dall’Egitto; e quando i Caldei che assediavano Gerusalemme ne ebbero notizia, tolsero l’assedio a Gerusalemme. 6 Allora la parola dell’Eterno fu rivolta al profeta Geremia, in questi termini: 7 "Così parla l’Eterno, l’Iddio d’Israele: ‘Dite così al re di Giuda che vi ha mandato da me per consultarmi: Ecco, l’esercito del Faraone che era uscito in vostro soccorso, è tornato nel suo paese, in Egitto; 8 i Caldei torneranno e combatteranno contro questa città, la prenderanno e la daranno alle fiamme’. 9 Così parla l’Eterno: ‘Non ingannate voi stessi dicendo: Certo, i Caldei se ne andranno da noi, perché non se ne andranno. 10 Anzi, anche se voi sconfiggeste tutto l’esercito dei Caldei che combatte contro di voi e non ne rimanessero che degli uomini feriti, questi si alzerebbero, ciascuno dalla sua tenda, e darebbero questa città alle fiamme’". 11 Quando l’esercito dei Caldei si fu ritirato davanti a Gerusalemme a causa dell’esercito del Faraone, 12 Geremia uscì da Gerusalemme per andare nel paese di Beniamino, per ricevervi la sua porzione in mezzo al popolo. 13 Ma quando fu alla porta di Beniamino, c’era là un capitano della guardia, di nome Ireia, figlio di Selemia, figlio di Anania, il quale arrestò il profeta Geremia dicendo: "Tu vai ad arrenderti ai Caldei". 14 E Geremia rispose: "È falso; io non vado ad arrendermi ai Caldei"; ma l’altro non gli diede ascolto; arrestò Geremia e lo condusse dai capi. 15 I capi si adirarono contro Geremia, lo percossero e lo misero in prigione nella casa di Gionatan, il segretario; perché di quella avevano fatto un carcere. 16 Quando Geremia fu entrato nella prigione sotterranea fra le segrete, e vi fu rimasto molti giorni, 17 il re Sedechia lo mandò a prendere, lo interrogò in casa sua, di nascosto, e gli disse: "C’è qualche parola da parte dell’Eterno?". Geremia rispose: "Sì, c’è", e aggiunse: "Tu sarai dato in mano del re di Babilonia". 18 Geremia disse inoltre al re Sedechia: "Che peccato ho commesso contro di te o contro i tuoi servitori o contro questo popolo, che mi avete messo in prigione? 19 Dove sono ora i vostri profeti che vi profetizzavano dicendo: ‘Il re di Babilonia non verrà contro di voi né contro questo paese’? 20 Ora ascolta, ti prego, o re, mio signore; e la mia supplica giunga bene accolta in tua presenza; non farmi tornare nella casa di Gionatan lo scriba, altrimenti vi morirò". 21 Allora il re Sedechia ordinò che Geremia fosse custodito nel cortile della prigione e gli fosse dato tutti i giorni un pane dalla via dei fornai, finché tutto il pane della città fosse consumato. Così Geremia rimase nel cortile della prigione.

Jeremia profeterar och fängslas

1 *2 Kung 24:17f, Jer 52:1f. Sidkia*37:1SidkiaJuda rikes siste kung (597-587 f Kr). Se 2 Kung 24:18f., Josias son, blev kung i stället för Konja, Jojakims son, för Babels kung Nebukadressar gjorde honom till kung i Juda land. 2 Men varken han eller hans tjänare eller folket i landet lyssnade till de Herrens ord som han talade genom profeten Jeremia. 3 *Jes 37:2f, Jer 42:2f. Ändå sände kung Sidkia i väg Jehukal, Shelemjas son*37:3Jehukal, Shelemjas sonEtt avtryck av hans sigill har hittats vid utgrävningar i Jerusalem., och prästen Sefanja, Maasejas son, med detta bud till profeten Jeremia: "Be för oss till Herren vår Gud."

4 Jeremia gick ut och in bland folket, för man hade ännu inte satt honom i fängelse. 5 Faraos här*37:5Faraos härFarao Hofra (44:30), på grekiska Apries (589-570 f Kr), sände sommaren 588 f Kr en armé och enligt Herodotus även en flotta längs kustremsan. De tvingades snart på flykten (jfr 2 Kung 24:7, Hes 29:4). hade dragit ut från Egypten, och när kaldeerna som belägrade Jerusalem fick höra ryktet om dem drog de sig tillbaka från Jerusalem.

6 Då kom Herrens ord till profeten Jeremia. Han sade: 7 Så säger Herren, Israels Gud: Detta ska ni svara Juda kung som har sänt er till mig för att fråga mig: "Se, faraos här som har dragit ut till er hjälp ska vända tillbaka till sitt land Egypten. 8 *Jer 34:22, 38:23, 39:2f. Sedan ska kaldeerna återvända och belägra denna stad, inta den och bränna upp den i eld. 9 Så säger Herren: Bedra inte er själva genom att tänka: Kaldeerna drar sig helt säkert tillbaka ifrån oss. För de kommer inte att ge sig av. 10 Även om ni skulle slå kaldeernas hela här som strider mot er så att bara några sårade män blev kvar av dem, så skulle de resa sig upp var och en i sitt tält och bränna upp denna stad i eld."

11 Men när kaldeernas här hade dragit sig tillbaka från Jerusalem på grund av faraos här, 12 ville Jeremia lämna Jerusalem och gå till Benjamins land för att där ta i besittning sin jordlott*37:12sin jordlottMarken i Jeremias hemby Anatot (32:7f), bara några kilometer åt nordost. bland folket. 13 *Jer 20:2. När han kom till Benjaminsporten greps han av vaktens befälhavare Jiria, son till Shelemja, son till Hananja, som sade: "Du tänker gå över till kaldeerna." 14 Jeremia svarade: "Det är inte sant! Jag tänker inte gå över till kaldeerna." Men Jiria hörde inte på honom utan grep Jeremia och förde honom till furstarna. 15 De blev arga på Jeremia och lät misshandla honom och satte honom i förvar i skrivaren Jonatans hus som gjorts om till fängelse.

16 *Jer 38:6. När Jeremia hade kommit in i fängelsehålan, ner i fångvalven, och varit där en lång tid, 17 *Jer 34:21, Hes 12:13. lät kung Sidkia hämta honom. Hemma hos sig frågade kungen honom i hemlighet: "Har det kommit något ord från Herren?" Jeremia svarade: "Ja." Och han fortsatte: "Du ska överlämnas i den babyloniske kungens hand."

18 Sedan frågade Jeremia kung Sidkia: "Hur har jag handlat orätt mot dig, dina tjänare och detta folk, eftersom ni har satt mig i fängelse? 19 Och var finns nu era profeter som profeterade för er: Babels kung ska inte anfalla er och detta land? 20 *Jer 38:26. Så hör mig nu, min herre och kung. Lyssna till min vädjan och skicka inte tillbaka mig till skrivaren Jonatans hus, för då kommer jag att dö där." 21 *Job 5:20, Jer 32:2, 38:9, 52:6. Då befallde kung Sidkia att man skulle hålla Jeremia i förvar på vaktgården, och man gav honom en kaka bröd om dagen från Bagargatan tills allt bröd var slut i staden. Och Jeremia blev kvar på vaktgården.