Jeremias 48

I Moabiti

1 Riguardo a Moab.

Così parla l’Eterno degli eserciti, l’Iddio d’Israele: "Guai a Nebo! poiché è devastata; Chiriataim è coperta di vergogna, è presa; Misgab è coperta di vergogna e sbigottita. 2 Il vanto di Moab non è più; in Chesbon macchinano del male contro di lui: ‘Venite, distruggiamolo e non sia più nazione’. Tu pure, o Madmen, sarai ridotta al silenzio; la spada ti inseguirà. 3 Delle grida vengono da Coronaim: ‘Devastazione e gran rovina!’. 4 Moab è infranto, i suoi piccini fanno udire le loro grida. 5 Poiché su per la salita di Luit si piange, si sale piangendo perché giù per la discesa di Coronaim si ode il grido angoscioso della fuga. 6 Fuggite, salvate le vostre persone, siano esse come una tamerice nel deserto! 7 Poiché, siccome ti sei confidato nelle tue opere e nei tuoi tesori, anche tu sarai preso; Chemos sarà deportato con i suoi sacerdoti e con i suoi capi. 8 Il devastatore verrà contro tutte le città e nessuna città scamperà; la valle perirà e la pianura sarà distrutta, come l’Eterno ha detto. 9 Date delle ali a Moab, poiché bisogna che voli via; le sue città diventeranno una desolazione, non vi abiterà più nessuno. 10 Maledetto chi fa l’opera dell’Eterno fiaccamente, maledetto colui che trattiene la spada dallo spargere il sangue!

11 Moab era tranquillo fin dalla sua giovinezza, riposava come vino sulla sua feccia, non è stato travasato da vaso a vaso, non è andato in esilio; per questo ha conservato il suo sapore e il suo profumo non si è alterato. 12 Perciò ecco, i giorni vengono", dice l’Eterno, "che io gli manderò dei travasatori che lo travaseranno; svuoteranno i suoi vasi, frantumeranno le sue anfore. 13 Moab avrà vergogna di Chemos, come la casa d’Israele ha avuto vergogna di Betel, in cui aveva riposto la sua fiducia. 14 Come potete dire: ‘Noi siamo uomini prodi, uomini valorosi per la battaglia?’. 15 Moab è devastato; le sue città salgono in fumo, il fiore dei suoi giovani scende al macello", dice il re, che si chiama l’Eterno degli eserciti. 16 "La calamità di Moab sta per giungere, la sua sciagura avanza velocemente. 17 Compiangetelo voi tutti che lo circondate, e voi tutti che conoscete il suo nome dite: ‘Come si è spezzato quel forte scettro, quel magnifico bastone?’. 18 O figlia che abiti in Dibon, scendi dalla tua gloria, siedi sul suolo riarso, poiché il devastatore di Moab sale contro di te, distrugge le tue fortezze. 19 O tu che abiti in Aroer, fermati per la strada, e guarda; interroga il fuggiasco e colei che scampa, e di’: ‘Che è successo?’. 20 Moab è coperto di vergogna, perché è infranto; lanciate urla! gridate! annunciate sull’Arnon che Moab è devastato! 21 Un castigo è venuto sul paese della pianura, sopra Colon, sopra Iaas, su Mefaat, 22 su Dibon, su Nebo, su Bet-Diblataim, 23 su Chiriataim, su Bet-Gamul, su Bet-Meon, 24 su Cheriot, su Bosra, su tutte le città del paese di Moab, lontane e vicine. 25 Il corno di Moab è tagliato, il suo braccio è spezzato", dice l’Eterno. 26 "Inebriatelo, poiché egli si è innalzato contro l’Eterno, si rotoli Moab nel suo vomito e diventi anche egli un oggetto di scherno! 27 Israele non è forse stato per te un oggetto di scherno? Era forse stato trovato fra i ladri, che ogni volta che parli di lui tu scuoti il capo? 28 Abbandonate le città e andate a stare nelle rocce, o abitanti di Moab! Siate come le colombe che fanno il loro nido sull’orlo dei precipizi.

29 Noi abbiamo udito l’orgoglio di Moab, l’orgogliosissimo popolo, la sua arroganza, la sua superbia, la sua fierezza, l’alterigia del suo cuore. 30 Io conosco la sua tracotanza", dice l’Eterno, "che non è fondata; il suo vantarsi non ha approdato a nulla di stabile.

31 Perciò, io alzo un lamento su Moab, mando grida per tutto Moab; perciò si geme per quelli di Chir-Eres. 32 O vigna di Sibma, io piango per te ancora più che per Iazer; i tuoi rami andavano oltre il mare, arrivavano fino al mare di Iazer; il devastatore è piombato sui tuoi frutti d’estate e sulla tua vendemmia. 33 La gioia e l’allegrezza sono scomparse dalla fertile campagna e dal paese di Moab; io ho fatto venire meno il vino nei tini; non si pigia più l’uva con grida di gioia; il grido che si ode non è più il grido di gioia. 34 Gli alti lamenti di Chesbon giungono fino a Eleale; si fanno udire fin verso Iaas; da Soar fino a Coronaim, fino a Eglat-Selisia; perfino le acque di Nimrim sono prosciugate. 35 Io farò venire meno in Moab", dice l’Eterno, "chi sale sull’alto luogo e chi offre profumi ai suoi dèi. 36 Perciò il mio cuore geme per Moab come gemono i flauti, il mio cuore geme come gemono i flauti per quelli di Chir-Eres, perché tutto quello che avevano ammassato è perduto. 37 Poiché tutte le teste sono rasate, tutte le barbe sono tagliate, su tutte le mani ci sono delle incisioni, e sui fianchi dei sacchi. 38 Su tutti i tetti di Moab e nelle sue piazze, dappertutto è lamento; poiché io ho frantumato Moab, come un vaso di cui non si fa nessuna stima", dice l’Eterno. 39 "Come è stato infranto! Urlate! Come Moab ha voltato vergognosamente le spalle! Come Moab è diventato lo scherno e lo spavento di tutti quelli che gli stanno intorno!".

40 Poiché così parla l’Eterno: "Ecco, il nemico fende l’aria come l’aquila, spiega le sue ali verso Moab. 41 Cheriot è presa, le fortezze sono occupate e il cuore dei prodi di Moab, in quel giorno, è come il cuore di una donna in doglie di parto. 42 Moab sarà distrutto, non sarà più popolo, perché si è innalzato contro l’Eterno. 43 Spavento, fossa, laccio ti sovrastano, o abitante di Moab!", dice l’Eterno. 44 "Chi fugge davanti allo spavento, cade nella fossa; chi risale dalla fossa, rimane preso al laccio; perché io faccio venire su di lui, su Moab, l’anno in cui dovrà rendere conto", dice l’Eterno. 45 "All’ombra di Chesbon i fuggiaschi si fermano, spossati; ma un fuoco esce da Chesbon, una fiamma di mezzo a Sicon, che divora i fianchi di Moab, la cima del capo dei figli del tumulto. 46 Guai a te, o Moab! Il popolo di Chemos è perduto! poiché i tuoi figli sono portati via in schiavitù e le tue figlie in esilio. 47 Ma io farò tornare Moab dalla deportazione negli ultimi giorni", dice l’Eterno. Fin qui il giudizio su Moab.

Profetia om Moab

1 *Jes 15:1, Hes 25:8f, Amos 2:1f. Om Moab*48:1MoabFolk öster om Döda havet som deltog i upproret mot Nebukadnessar (27:3). Enligt Josefus härjades de av Nebukadnessar år 582 f Kr (jfr Hes 25:8f)..

Så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

Ve över Nebo,

för det har ödelagts!

Kirjatajim har kommit på skam

och intagits,

fästet har kommit på skam

och ligger krossat.

2 Moab prisas inte längre.

I Heshbon smider man

onda planer mot det:

"Kom, låt oss göra slut på det,

så att det inte mer är ett folk!"

Också du, Madmen, ska tystas,

svärdet ska förfölja dig.

3 Sorgerop hörs från Horonajim,

förödelse och stor förstörelse.

4 Moab är krossat,

högljutt klagar barnen där.

5 *Jes 15:5. Uppför backen mot Luhit

går man under gråt,

och på vägen ner till Horonajim

hörs ångestfulla sorgerop

över förstörelsen.

6 *Jer 17:6. Fly, rädda era liv

och bli som en buske i öknen!

7 *4 Mos 21:29, 1 Kung 11:7, Jer 49:3f. Eftersom du litar

till dina gärningar och dina skatter

ska också du intas.

Och Kemosh*48:7KemoshMoabiternas nationalgud. ska gå i fångenskap

och hans präster

och furstar med honom.

8 Ödeläggaren ska drabba varje stad,

och ingen stad

ska komma undan.

Dalen ska bli fördärvad

och slätten läggas öde,

så som Herren har sagt.

9 Ge Moab vingar*48:9vingarGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "salt" (jfr Dom 9:45). Andra handskrifter: "en gravsten" (så Septuaginta).,

flygande måste han fly.

Hans städer ska bli öde,

och ingen ska bo i dem.

10 Förbannad är den som utför

Herrens verk försumligt,

förbannad är den som tvekar

att bloda ner sitt svärd!

11 *Sef 1:12. Moab har levt i trygghet

från sin ungdom,

han har legat i ro

som vin på sin bottensats.

Han har inte hällts från kärl till kärl,

inte vandrat bort i fångenskap.

Därför har han kvar sin smak,

och hans luktsinne

har inte förändrats.

12 Se, därför ska dagar komma, säger Herren, då jag sänder till honom vintappare, som ska tappa honom och tömma hans fat och krossa hans krukor. 13 *1 Kung 12:28f. Då ska Moab skämmas för Kemosh, liksom Israels folk fick skämmas för Betel som de litade till.

14 Hur kan ni säga:

"Vi är hjältar

och tappra män i striden"?

15 Moab ska ödeläggas,

dess städer gå upp i rök

och dess utvalda unga män

komma ner för att slaktas.

Så säger Kungen,

Herren Sebaot är hans namn.

16 Moabs undergång är nära,

hans olycka kommer med hast.

17 Ha medlidande med honom,

alla ni som bor omkring honom,

alla ni som känner hans namn!

Säg: "Hur sönderbruten är inte

den starka spiran,

den härliga staven!"

18 Kom ner från din härlighet

och sätt dig på torra marken,

du dotter Dibons folk,

för den som ödelägger Moab

drar upp mot dig

och förstör dina fästen.

19 Ställ dig vid vägen

och se dig omkring,

du som bor i Aroer.

Fråga honom som flyr

och henne som kommit undan,

säg: "Vad har hänt?"

20 Moab har kommit på skam,

det är krossat, jämra er och ropa!

Berätta vid Arnon

att Moab är ödelagt.

21 Domen har drabbat slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat, 22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblatajim, 23 över Kirjatajim, Bet-Gamul och Bet-Meon, 24 över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligger långt borta eller nära.

25 *Ps 37:17, 75:11. Avhugget är Moabs horn

och sönderbruten är hans arm,

säger Herren.

26 *Jes 63:6, Jer 25:15f, 50:29. Gör honom drucken, för han har upphävt sig mot Herren. Moab ska vältra sig i spyor och bli till åtlöje, också han. 27 *Jer 2:26, 18:16. Eller var inte Israel till åtlöje för dig? Ertappades han bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?

28 *Jer 4:29, 49:16. Överge städerna

och bygg bo i klippan,

ni Moabs invånare.

Gör som duvan

som bygger sitt näste

i sidorna på gapande klyftor.

29 *Jes 16:6f, Sef 2:8, 10, 3:11. Vi har hört om Moabs högmod,

hans gränslöst stora högfärd,

hans stolthet,

högmod och överlägsenhet

och hans hjärtas förhävelse.

30 Jag känner hans fräckhet,

säger Herren,

hans tomma skryt

och svekfulla sätt.

31 Därför jämrar jag mig

för Moabs skull

och klagar över hela Moab.

Över Kir-Heres män

ska man sucka.

32 Mer än Jaeser gråter,

gråter jag över dig,

du Sibmas vinstock.

Dina rankor gick över havet

och nådde till Jaesers hav.

Mitt i din sommar

och din vinbärgning

har ödeläggaren slagit ner.

33 *Jes 16:10, Jer 51:14, Hagg 2:16. Glädjen och jublet har ryckts bort

från de bördiga fälten

och från Moabs land.

Jag har gjort slut

på vinet i pressarna,

man trampar inte längre vin

under glädjerop –

rop hörs men inte glädjerop.

34 *Jes 15:4f. Från Heshbon hörs rop

ända till Eleale,

ända till Jahas

höjer man sin röst

och från Soar ända till Horonajim,

till Eglat-Selisia,

för också Nimrims vatten

har blivit torr mark.

35 Jag ska i Moab göra slut på dem

som bär fram offer

på offerhöjden

och tänder rökelse åt sina gudar,

säger Herren.

36 *Jes 15:7, 16:11. Därför klagar mitt hjärta

som en flöjt över Moab,

mitt hjärta klagar som en flöjt

över Kir-Heres män.

Det som är kvar

av vad de förvärvat

går förlorat.

37 *Jes 15:2f, Jer 47:5, Hes 7:18. Alla huvuden är rakade

och alla skägg avskurna.

På alla händer finns ristningar

och runt höfterna bär de säcktyg.

38 *Jer 22:28, Hos 8:8. På alla Moabs tak och på dess torg

hörs bara dödsklagan,

för jag har krossat Moab

som ett värdelöst kärl,

säger Herren.

39 Hur nerbruten är han inte,

hur jämrar de sig inte!

Hur vänder inte Moab ryggen till

i skam!

Moab blir ett åtlöje och en skräck

för alla som bor omkring honom.

40 *Jes 8:8, Jer 49:22, Hos 8:1. För så säger Herren:

Se, han svävar fram som en örn,

han breder ut sina vingar

över Moab.

41 Keriot intas, fästena erövras.

Hjärtat hos Moabs hjältar

blir på den dagen

som hjärtat hos en kvinna

i barnsnöd.

42 Moab ska förgöras

så att det inte mer är ett folk,

för han har förhävt sig mot Herren.

43 *Jes 24:17f, Klag 3:47. Fruktan, fallgrop och fälla

väntar er, ni Moabs invånare,

säger Herren.

44 *Amos 5:19. Den som flyr från skräcken

störtar i fallgropen,

och den som kommer upp

ur fallgropen fastnar i fällan,

för jag ska låta ett hemsökelsens år

drabba Moab, säger Herren.

45 *4 Mos 21:28f, 24:17. I Heshbons skugga stannar de,

det är slut

med flyktingarnas kraft,

för en eld gick ut från Heshbon,

en låga från Sichon.

Den förtärde Moabs sida,

hjässan på stridslarmets söner.

46 Ve dig Moab!

Förlorat är Kemosh folk,

för dina söner har tagits till fånga,

dina döttrar har förts bort

i fångenskap.

47 *Jer 46:26, 49:6, 39. Men i kommande dagar

ska jag göra slut

på Moabs fångenskap,

säger Herren.

Så långt domen över Moab.