1 Or, le roi Salomon aima plusieurs femmes étrangères, outre la fille de Pharaon: des Moabites, des Ammonites, des Iduméennes, des Sidoniennes et des Héthiennes,
2 D’entre les nations dont l’Éternel avait dit aux enfants d’Israël: Vous n’irez point chez elles, et elles ne viendront point chez vous; certaine-ment elles détourneraient votre cœur pour suivre leurs dieux. Salomon s’attacha à ces nations par l’amour.
3 Il eut donc pour femmes sept cents princesses, et trois cents concubines; et ses femmes détournèrent son cœur.
4 Et il arriva, au temps de la vieillesse de Salomon, que ses femmes détournèrent son cœur après d’autres dieux; et son cœur ne fut pas intègre avec l’Éternel son Dieu, comme le cœur de David, son père.
5 Et Salomon suivit Astarté, divinité des Sidoniens, et Milcom, l’abomination des Ammonites.
6 Ainsi Salomon fit ce qui est mal aux yeux de l’Éternel, et il ne suivit pas pleinement l’Éternel, comme David, son père.
7 Et Salomon bâtit un haut lieu à Kémos, l’idole abominable de Moab, sur la montagne qui est vis-à-vis de Jérusalem; et à Molec, l’abomination des enfants d’Ammon.
8 Il en fit de même pour toutes ses femmes étrangères, qui offraient de l’encens et des sacrifices à leurs dieux.
9 Et l’Éternel fut indigné contre Salomon, parce qu’il avait détourné son cœur de l’Éternel, le Dieu d’Israël, qui lui était apparu deux fois,
10 Et lui avait même donné ce commandement exprès, de ne point suivre d’autres dieux; mais il n’observa point ce que l’Éternel lui avait commandé.
11 Et l’Éternel dit à Salomon: Puisque tu as agi ainsi, et que tu n’as pas gardé mon alliance et mes ordonnances que je t’avais données, je t’arracherai certainement le royaume et je le donnerai à ton serviteur.
12 Seulement, pour l’amour de David, ton père, je ne le ferai point pendant ta vie; c’est des mains de ton fils que je l’arracherai.
13 Toutefois je n’arracherai pas tout le royaume; j’en donnerai une tribu à ton fils pour l’amour de David, mon serviteur, et pour l’amour de Jérusalem que j’ai choisie.
14 L’Éternel suscita donc un ennemi à Salomon: Hadad, Iduméen, qui était de la race royale d’Édom.
15 Dans le temps que David était en Édom, lorsque Joab, chef de l’armée, monta pour ensevelir ceux qui avaient été tués, il tua tous les mâles d’Édom.
16 Car Joab demeura là six mois avec tout Israël, jusqu’à ce qu’il eût exterminé tous les mâles d’Édom.
17 Alors Hadad s’enfuit avec quelques Iduméens des serviteurs de son père, pour se retirer en Égypte. Or, Hadad était fort jeune.
18 Et quand ils furent partis de Madian, ils vinrent à Paran; et ils prirent avec eux des gens de Paran et se retirèrent en Égypte vers Pharaon, roi d’Égypte, qui lui donna une maison, lui assigna de quoi se nourrir, et lui donna aussi une terre.
19 Et Hadad fut fort dans les bonnes grâces de Pharaon; de sorte qu’il lui fit épouser la sœur de sa femme, la sœur de la reine Thachpénès.
20 Et la sœur de Thachpénès lui enfanta son fils Guénubath, que Thachpénès sevra dans la maison de Pharaon. Ainsi Guénubath était dans la maison de Pharaon, parmi les fils de Pharaon.
21 Or, quand Hadad eut appris en Égypte que David s’était endormi avec ses pères, et que Joab, le chef de l’armée, était mort, il dit à Pharaon: Laisse-moi partir, et je m’en irai en mon pays.
22 Et Pharaon lui dit: Que te manque-t-il donc auprès de moi, pour que tu demandes ainsi de t’en aller en ton pays? Et il lui répondit: Rien; mais laisse-moi, laisse-moi partir!
23 Dieu suscita encore un ennemi à Salomon: Rézon, fils d’Eljada, qui s’était enfui d’avec son seigneur Hadadézer, roi de Tsoba,
24 Et qui assembla des gens contre lui et était chef de bande, lorsque David tua les Syriens. Et ils s’en allèrent à Damas, y habitèrent et y régnèrent.
25 Rézon fut donc ennemi d’Israël tout le temps de Salomon, outre le mal que fit Hadad; il eut Israël en aversion, et il régna sur la Syrie.
26 Jéroboam, fils de Nébat, Éphratien de Tséréda, serviteur de Salomon, dont la mère, femme veuve, s’appelait Tséruha, se révolta aussi contre le roi.
27 Et voici l’occasion pour laquelle il se révolta contre le roi: Salomon bâtissait Millo et fermait la brèche de la cité de David, son père.
28 Or, Jéroboam était fort et vaillant; et Salomon, voyant ce jeune homme qui travaillait, l’établit sur toute la corvée de la maison de Joseph.
29 Or, il arriva dans ce temps-là que Jéroboam sortit de Jérusalem. Et le prophète Achija, le Silonite, vêtu d’un manteau neuf, le rencontra dans le chemin; et ils étaient eux deux tout seuls dans les champs.
30 Alors Achija prit le manteau neuf qu’il avait sur lui, et le déchira en douze morceaux;
31 Et il dit à Jéroboam: Prends pour toi dix morceaux; car ainsi a dit l’Éternel, le Dieu d’Israël: Voici, je vais déchirer le royaume d’entre les mains de Salomon, et je te donnerai dix tribus;
32 Mais il aura une tribu, pour l’amour de David, mon serviteur, et de Jérusalem, la ville que j’ai choisie d’entre toutes les tribus d’Israël;
33 Parce qu’ils m’ont abandonné et se sont prosternés devant Astarté, divinité des Sidoniens, devant Kémos, dieu de Moab, et devant Milcom, dieu des enfants d’Ammon, et n’ont point marché dans mes voies, pour faire ce qui est droit à mes yeux, pour garder mes statuts et mes ordonnances, comme l’a fait David, père de Salomon.
34 Toutefois je n’ôterai rien de ce royaume d’entre ses mains; car, tout le temps qu’il vivra, je le maintiendrai prince, pour l’amour de David, mon serviteur, que j’ai choisi et qui a gardé mes commandements et mes statuts.
35 Mais j’ôterai le royaume d’entre les mains de son fils,
36 Et je t’en donnerai dix tribus; et je donnerai une tribu à son fils, afin que David, mon serviteur, ait toujours une lampe devant moi à Jérusalem, la ville que j’ai choisie pour y mettre mon nom.
37 Je te prendrai donc, tu régneras sur tout ce que souhaitera ton âme, et tu seras roi sur Israël.
38 Et si tu m’obéis dans tout ce que je te commanderai, si tu marches dans mes voies et que tu fasses tout ce qui est droit à mes yeux, gardant mes statuts et mes commandements, comme a fait David, mon serviteur, je serai avec toi; je te bâtirai une maison stable, comme j’en ai bâti une à David, et je te donnerai Israël.
39 Ainsi j’affligerai la postérité de David à cause de cela; mais non pour toujours.
40 Or Salomon chercha à faire mourir Jéroboam; mais Jéroboam se leva et s’enfuit en Égypte vers Shishak, roi d’Égypte; et il demeura en Égypte jusqu’à la mort de Salomon.
41 Quant au reste des actions de Salomon, et tout ce qu’il fit, et sa sagesse, cela n’est-il pas écrit au livre des Actes de Salomon?
42 Or, le temps que Salomon régna à Jérusalem sur tout Israël fut de quarante ans.
43 Puis Salomon s’endormit avec ses pères, et il fut enseveli dans la cité de David, son père. Et Roboam, son fils, régna à sa place.
Salomos hustrur
1 Kung Salomo hade vid sidan om faraos dotter många andra utländska kvinnor11:1utländska kvinnorAllianser med grannfolk befästes normalt med kungabröllop. som han älskade: moabitiskor, ammonitiskor, edomitiskor, sidoniskor och hetitiskor. 2 2 Mos 23:32f, 34:15f, 5 Mos 7:3f, 17:17. De hörde till folk som Herren hade talat11:2Herren hade talatSe 5 Mos 7:3. om och sagt till Israels barn: "Ni ska inte gå in till dem, och de inte till er, eftersom de kommer att förleda era hjärtan att följa deras gudar." Till dessa höll sig Salomo och älskade dem. 3 Han hade sjuhundra hustrur av furstlig rang och trehundra bihustrur, och dessa kvinnor förledde hans hjärta.
4 När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet Herren hans Gud som hans far Davids hjärta hade varit. 5 Dom 2:13, 2 Kung 23:13. Salomo följde Astarte11:5AstarteFruktbarhetsgudinnan Ishtar. Dyrkades även bland israeliter (1 Sam 7:3, 12:10)., sidoniernas gudinna, och Milkom11:5MilkomAlternativ form av Molok ("kung"), som dyrkades med barnoffer (3 Mos 20:2f, 2 Kung 3:27, Jer 32:35)., ammoniternas vidrighet. 6 Salomo gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde inte i allt efter Herren, så som hans far David hade gjort. 7 3 Mos 20:5, 4 Mos 21:29, 2 Kung 23:13. Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas vidrighet, på berget öster om Jerusalem och likaså en åt Molok, ammoniternas styggelse. 8 På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, som fick tända offereld och offra åt sina gudar.
9 1 Kung 3:5, 9:2.Herren blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade vänt sig bort från Herren, Israels Gud, som två gånger hade visat sig för honom. 10 1 Kung 6:12. Han hade gett honom befallning om denna sak: att han inte skulle följa efter andra gudar. Men han hade inte hållit vad Herren befallt. 11 1 Sam 15:28, 28:17, 1 Kung 12:15f, 14:8. Därför sade Herren till Salomo: "Eftersom det är så med dig och eftersom du inte har hållit mitt förbund och mina stadgar som jag har gett dig, ska jag rycka riket ifrån dig och ge det åt din tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det så länge du lever. Först ur din sons hand ska jag rycka det. 13 Men jag ska inte rycka hela riket ifrån honom, utan en stam ska jag ge åt din son för min tjänare Davids skull, och för Jerusalems skull, som jag har utvalt."
Salomos fiender
14 Herren reste upp en motståndare11:14motståndarePå hebreiska satán (även i vers 23 och 25). till Salomo. Det var edomiten Hadad som var släkt med kungen i Edom.
15 2 Sam 8:14, 1 Krön 18:12f. När David var i strid med Edom11:15När David var i strid med EdomSe 2 Sam 8:13f, Ps 60:2. drog befälhavaren Joab upp för att begrava de stupade, och han dödade alla av mankön i Edom. 16 Joab och hela Israel stannade där i sex månader tills han hade utrotat alla av mankön i Edom. 17 Då flydde Hadad tillsammans med några edomitiska män, som hade varit i hans fars tjänst, för att bege sig till Egypten. Hadad var då en ung pojke.
18 Sedan de brutit upp från Midjan kom de till Paran. De tog folk med sig från Paran och kom till Egypten, till farao, Egyptens kung. Han gav Hadad hus, underhåll och land. 19 Farao uppskattade Hadad så mycket att han till hustru gav honom en syster till sin gemål, en syster till drottning Tapenes. 20 Denna syster till Tapenes födde åt honom sonen Genubat, och Tapenes avvande honom i faraos hus. Sedan var Genubat i faraos hus bland faraos söner.
21 Medan Hadad var i Egypten, hörde han att David hade gått till vila hos sina fäder och att befälhavaren Joab var död. Då sade han till farao11:21faraoVid denna tid (ca 970 f Kr) Siamun (986-967 f Kr), vars dotter var gift med Salomo (3:1).: "Låt mig resa hem till mitt land." 22 Men farao sade till honom: "Vad saknar du här hos mig, eftersom du vill resa hem till ditt land?" Men han svarade: "Inget, men låt mig resa ändå."
23 Gud reste upp ännu en motståndare till Salomo. Det var Rezon, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadezer, kungen i Soba. 24 2 Sam 8:3f, 10:18. När David åstadkom ett blodbad bland dem, samlade Rezon folk omkring sig och blev ledare för ett rövarband. De drog till Damaskus och slog sig ner där och gjorde sig till herrar i Damaskus. 25 Rezon var under hela Salomos livstid motståndare till Israel och gjorde landet skada, han liksom Hadad. Han var fientligt inställd till Israel, och han blev kung över Aram.
Jerobeam gör uppror mot Salomo
26 2 Krön 13:6. En av Salomos tjänare hette Jerobeam. Han var son till Nebat, en efraimit från Sereda, och hans mor hette Serua11:26SeruaBetyder "spetälsk". Kanske en förvrängning av Seruja, "väldoftande" (1 Sam 26:6). och var änka. Jerobeam gjorde uppror mot kungen. 27 2 Sam 5:7, 9, 1 Kung 9:15, 24. Orsaken till att han gjorde uppror mot kungen var denna: Salomo byggde på Millo. Han ville täppa till öppningen i muren omkring sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duglig man, och då Salomo såg att den unge mannen var driftig i sitt arbete, satte han honom över allt det arbete som Josefs hus hade att utföra.
29 Vid ett tillfälle när Jerobeam hade begett sig ut ur Jerusalem, kom profeten Ahia11:29AhiaBetyder "Herren är min broder". från Shilo emot honom på vägen. Profeten var klädd i en ny mantel, och de båda var ensamma på fältet. 30 Ahia tog den nya manteln,11:30den nya mantelnKläder var mycket dyra. Fattigt folk ägde inget ombyte (2 Mos 22:26). som han hade på sig och slet sönder den i tolv delar. 31 Och han sade till Jerobeam: "Ta här tio delar för dig själv, för så säger Herren Israels Gud: Jag ska rycka riket ur Salomos hand och ge tio av stammarna åt dig. 32 Ps 132:11f. Bara en stam ska han få behålla för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt ur alla Israels stammar.
33 Detta ska ske, därför att de har övergett mig och tillbett Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte gått på mina vägar och inte gjort det som är rätt i mina ögon, efter mina stadgar och föreskrifter, så som Salomos far David gjorde. 34 Men jag ska inte ta ifrån honom hela riket, utan jag ska låta honom vara furste så länge han lever, för min tjänare Davids skull som jag utvalde, därför att han höll fast vid mina bud och stadgar. 35 Men jag ska ta kungadömet från hans son och ge de tio stammarna till dig.
36 2 Sam 21:17, 1 Kung 15:4, 2 Kung 8:19, 2 Krön 21:7, Ps 132:17, Ords 13:9. Till hans son ska jag ge en stam, så att min tjänare David alltid har en lampa inför mitt ansikte i Jerusalem, staden som jag utvalt åt mig för att där fästa mitt namn. 37 Dig vill jag alltså ta och låta regera över allt du önskar, och du ska bli kung över Israel. 38 2 Sam 7:11, 27, 1 Kung 3:14, 9:4. Om du lyder allt jag befaller dig och går på mina vägar och gör det som är rätt i mina ögon, så att du håller fast vid mina stadgar och bud så som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och bygga åt dig ett hus som blir bestående, så som jag byggde ett hus åt David, och jag ska ge dig Israel. 39 Jag ska förödmjuka Davids släkt på så sätt, men inte för alltid."
40 Salomo försökte döda Jerobeam, men Jerobeam flydde till Egypten, till Shishak11:40ShishakPå egyptiska Sheshonk I (ca 945-922 f Kr), en libyskättad överbefälhavare som blev farao. Efter Salomos död härjade han Israel och Syrien år 925 f Kr (14:25f)., Egyptens kung, och stannade där till Salomos död.
Salomo dör
41 2 Krön 9:29f. Vad som mer finns att säga om Salomo, om allt han gjorde och hans visdom, det är skrivet i Salomos krönika. 42 Den tid Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel var fyrtio år.11:42Salomo … fyrtio årCa 970-930 f Kr.43 Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begravd i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.