1 Jérubbaal, qui est Gédéon, et tout le peuple qui était avec lui, s’étant donc levés de bon matin, campèrent près de la fontaine de Harod; et le camp de Madian était au nord, vers le coteau de Moré, dans la vallée.
2 Or, l’Éternel dit à Gédéon: Le peuple qui est avec toi, est trop nombreux pour que je livre Madian en ses mains; Israël se glorifierait contre moi, en disant: C’est ma main qui m’a délivré.
3 Maintenant donc, publie ceci aux oreilles du peuple, et qu’on dise: Que celui qui est timide et qui a peur, s’en retourne et s’éloigne librement de la montagne de Galaad. Et vingt-deux mille hommes d’entre le peuple s’en retournèrent, et il en resta dix mille.
4 Et l’Éternel dit à Gédéon: Le peuple est encore trop nombreux; fais-les descendre vers l’eau, et là je les mettrai à l’épreuve; et celui dont je te dirai: Celui-ci ira avec toi, ira; et celui duquel je te dirai: Celui-ci n’ira point avec toi, n’ira point.
5 Il fit donc descendre le peuple vers l’eau, et l’Éternel dit à Gédéon: Quiconque lapera l’eau avec sa langue, comme le chien lape, tu le mettras à part; et tu les sépareras de tous ceux qui se courberont sur leurs genoux pour boire.
6 Et le nombre de ceux qui lapèrent l’eau dans leurs mains, la portant à leur bouche, fut de trois cents hommes; mais tout le reste du peuple se courba sur ses genoux pour boire de l’eau.
7 Alors l’Éternel dit à Gédéon: Je vous délivrerai par ces trois cents hommes, qui ont lapé l’eau, et je livrerai Madian entre tes mains. Que tout le peuple s’en aille, chacun chez soi.
8 On garda les vivres du peuple et ses trompettes. Et Gédéon renvoya tous les hommes d’Israël, chacun en sa tente, mais il retint les trois cents hommes. Or, le camp de Madian était au-dessous de lui, dans la vallée.
9 Et l’Éternel dit à Gédéon pendant la nuit: Lève-toi, descends au camp, car je l’ai livré entre tes mains.
10 Et si tu crains d’y descendre seul, descends au camp avec Pura ton serviteur,
11 Et tu entendras ce qu’ils diront, et tes mains seront fortifiées; descends au camp. Il descendit donc, avec Pura son serviteur, jusqu’aux avant-postes du camp.
12 Or, les Madianites, les Amalécites et tous les fils de l’Orient étaient répandus dans la vallée, nombreux comme des sauterelles, et leurs chameaux étaient sans nombre, comme le sable qui est sur le bord de la mer, tant il y en avait.
13 Et Gédéon arriva; et voici un homme contait à son compagnon un songe, et il disait: Voici, j’ai fait un songe; il me semblait qu’un gâteau de pain d’orge roulait dans le camp des Madianites, et qu’étant venu jusqu’à la tente, il l’a frappée, de sorte qu’elle est tombée; et il l’a retournée sens dessus dessous, et elle a été renversée.
14 Alors son compagnon répondit et dit: Ce songe ne signifie pas autre chose que l’épée de Gédéon, fils de Joas, homme d’Israël. Dieu a livré Madian et tout ce camp entre ses mains.
15 Et quand Gédéon eut entendu le récit du songe et son interprétation, il se prosterna, revint au camp d’Israël, et dit: Levez-vous, car l’Éternel a livré le camp de Madian entre vos mains.
16 Puis il divisa les trois cents hommes en trois bandes, et il leur remit à chacun des trompettes, et des cruches vides, et des flambeaux dans les cruches;
17 Et il leur dit: Regardez-moi, et faites comme je ferai; quand je serai arrivé à l’extrémité du camp, vous ferez ce que je ferai.
18 Et quand je sonnerai de la trompette, moi et tous ceux qui seront avec moi, vous sonnerez aussi de la trompette autour de tout le camp, et vous direz: Pour l’Éternel et pour Gédéon!
19 Gédéon, et les cent hommes qui étaient avec lui, vinrent à l’extrémité du camp, au commencement de la veille de minuit, comme on venait de poser les gardes. Ils sonnèrent des trompettes et cassèrent les cruches qu’ils avaient en leurs mains.
20 Alors les trois bandes sonnèrent des trompettes, et cassèrent les cruches. Ils saisirent de leur main gauche les flambeaux, et de leur main droite les trompettes pour sonner; et ils crièrent: L’épée pour l’Éternel et pour Gédéon!
21 Et ils se tinrent, chacun à sa place, autour du camp; et tout le camp se mit à courir, à pousser des cris, et à fuir.
22 Les trois cents hommes sonnèrent encore des trompettes, et par tout le camp l’Éternel tourna l’épée de chacun contre son compagnon. Et le camp s’enfuit jusqu’à Beth-Shitta, vers Tseréra, jusqu’au bord d’Abel-Mehola, vers Tabbath.
23 Et les hommes d’Israël, ceux de Nephthali, et d’Asser, et de tout Manassé, s’assemblèrent et poursuivirent les Madianites.
24 Alors Gédéon envoya des messagers dans toute la montagne d’Éphraïm, disant: Descendez à la rencontre des Madianites, et emparez-vous du passage des eaux, jusqu’à Beth-Bara, et du Jourdain. Les hommes d’Éphraïm s’assemblèrent donc, se saisirent des eaux jusqu’à Beth-Bara, et du Jourdain.
25 Et ils prirent deux des chefs des Madianites: Oreb et Zéeb. Et ils tuèrent Oreb au rocher d’Oreb, et tuèrent Zéeb au pressoir de Zéeb. Puis ils poursuivirent les Madianites, et apportèrent les têtes d’Oreb et de Zéeb à Gédéon, de l’autre côté du Jourdain.
Gideon besegrar midjaniterna
1 1 Mos 12:6, 5 Mos 11:30, Dom 6:32. Tidigt nästa morgon drog Jerubbaal, det vill säga Gideon, i väg med allt folket som följde honom, och de slog läger vid Harodskällan. Han hade då midjaniternas läger norr om sig, på slätten mot Morehöjden.
2 5 Mos 8:17f, Jes 10:13f, Amos 6:13.Herren sade till Gideon: "Folket som följer dig är för många för att jag ska vilja ge midjaniterna i deras hand. Israel kan då berömma sig mot mig och säga: Min egen hand har frälst mig. 3 5 Mos 20:8. Meddela nu folket: Den som är rädd och förskräckt kan vända om och skynda sig bort från Gileads berg." Då vände 22 000 man av folket tillbaka, och bara 10 000 stannade kvar.
4 Men Herren sade till Gideon: "Folket är fortfarande för många. För ner dem till vattnet, så ska jag där göra ett urval bland dem åt dig. När jag säger till dig: ’Den ska gå med dig’, så ska han gå med dig. När jag säger till dig: ’Den ska inte gå med dig’, så ska han inte gå med." 5 Så förde han folket ner till vattnet. Och Herren sade till Gideon: "Alla som läppjar av vattnet7:5läppjar av vattnetTroligen ur kupad hand, med vaksam blick på omgivningen. som hunden gör, dem ska du skilja ut från dem som går ner på knä för att dricka." 6 Då visade det sig att antalet som hade läppjat av vattnet genom att föra det till munnen med handen var trehundra män. Alla de andra hade gått ner på knä för att dricka vatten. 7 1 Sam 14:6, 2 Krön 14:11.Herren sade då till Gideon: "Med de trehundra män som läppjade av vattnet ska jag frälsa er och ge midjaniterna i din hand. Alla de andra kan gå hem, var och en till sitt." 8 Då tog de över folkets matförråd och deras horn, och därefter lät han de andra israeliterna gå hem, var och en till sitt tält. Han behöll bara de trehundra männen. Och midjaniternas läger låg nedanför honom på slätten.
9 Den natten sade Herren till Gideon: "Res dig och gå ner mot lägret, för jag har gett det i din hand. 10 Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till lägret med din tjänare Pura 11 och hör vad de säger där. Då ska du få mod att dra ner mot lägret." Han gick då ner med sin tjänare Pura till förposterna ytterst i lägret. 12 Dom 6:3, 5, 33. Och midjaniterna, amalekiterna och alla österlänningarna låg där i dalen, talrika som gräshoppor. Deras kameler var oräkneliga, talrika som sanden på havets strand.
13 När Gideon kom dit höll just en man på att berätta en dröm för en annan. Han sade: "Jag hade en dröm. En kornbrödskaka kom rullande in i midjaniternas läger. Den kom fram till tältet och slog till det så att det föll och vändes upp och ner, och tältet blev liggande." 14 Då svarade den andre: "Det kan inte betyda något annat än israeliten Gideons, Joashs sons, svärd. Gud har gett midjaniterna och hela lägret i hans hand."
15 När Gideon hörde drömmen och dess uttydning föll han ner och tillbad. Därefter vände han tillbaka till Israels läger och sade: "Res er, Herren har gett midjaniternas läger i er hand!" 16 Han delade sina trehundra män i tre grupper och gav dem alla horn i händerna och tomma krukor med facklor inne i krukorna. 17 Han sade till dem: "Se på mig och gör som jag! Så snart jag nått utkanten av lägret ska ni göra som jag. 18 När jag och alla som är med mig blåser i hornen, ska ni också blåsa i hornen runt omkring hela lägret och ropa: För Herren och för Gideon!"
19 Så kom Gideon och de hundra män han hade med sig till utkanten av lägret, när den mellersta nattväkten gick in7:19när den mellersta nattväkten gick inCa kl 22. Nattens tolv timmar var indelade i tre nattväkter. och man just hade ställt ut vakterna. Då blåste de i hornen och krossade krukorna som de hade i händerna. 20 Alla tre grupperna blåste i hornen och slog sönder krukorna. De grep facklorna med vänster hand och hornen med höger hand, och blåste i dem och ropade: "Herrens och Gideons svärd!" 21 Men de stod stilla, var och en på sin plats, runt omkring lägret. Då började alla i lägret att irra omkring och skrikande ta till flykten. 22 1 Sam 14:20, 1 Kung 19:16, 2 Krön 20:23, Ps 83:10. När de trehundra hornen ljöd, vände Herren den enes svärd mot den andre i hela lägret. De som var i lägret flydde ända till Bet-Hashitta, åt Serera till, ända till utkanten av Abel-Mehola, förbi Tabbat.
23 Då samlades israeliterna från Naftali och Asher och från hela Manasse och förföljde midjaniterna. 24 Gideon sände budbärare över hela Efraims bergsbygd och sade: "Dra ner mot midjaniterna och spärra all tillgång till vatten i deras väg ända till Bet-Bara och Jordan." Så uppbådades alla Efraims män och spärrade all tillgång till vatten ända till Bet-Bara och Jordan.
25 Ps 83:12, Jes 9:4, 10:26. De tog till fånga två midjanitiska furstar, Oreb och Seeb. De dödade Oreb vid Orebsklippan, och Seeb dödade de vid Seebspressen. Sedan förföljde de midjaniterna och förde Orebs och Seebs huvuden till Gideon på andra sidan Jordan.