Lucas 1

1 Plusieurs ayant entrepris d’écrire l’histoire des choses dont la vérité a été connue parmi nous avec une entière certitude;

2 Selon que nous les ont apprises ceux qui les ont vues eux-mêmes dès le commencement, et qui ont été les ministres de la Parole;

3 J’ai cru aussi, très excellent Théophile, que je devais te les écrire par ordre, après m’en être exactement informé dès leur origine;

4 Afin que tu reconnaisses la certitude des choses dont tu as été instruit.

5 Au temps d’Hérode, roi de Judée, il y avait un sacrificateur nommé Zacharie, du rang d’Abia; sa femme était de la race d’Aaron, et elle s’appelait Elisabeth.

6 Ils étaient tous deux justes devant Dieu, et ils suivaient tous les commandements et toutes les ordonnances du Seigneur, d’une manière irrépréhensible.

7 Ils n’avaient point d’enfants, parce qu’Elisabeth était stérile, et qu’ils étaient tous deux avancés en âge.

8 Or, il arriva que Zacharie faisant les fonctions de sacrificateur devant Dieu, dans le rang de sa famille,

9 Il lui échut par sort, selon la coutume établie parmi les sacrificateurs, d’entrer dans le temple du Seigneur, pour y offrir les parfums.

10 Et toute la multitude du peuple était dehors en prières, à l’heure qu’on offrait les parfums.

11 Alors un ange du Seigneur lui apparut, se tenant debout au côté droit de l’autel des parfums.

12 Et Zacharie, le voyant, en fut troublé, et la frayeur le saisît.

13 Mais lange lui dit: Zacharie, ne crains point, car ta prière est exaucée, et Elisabeth ta femme t’enfantera un fils, et tu lui donneras le nom de Jean.

14 Il sera pour toi un sujet de joie et de ravissement, et plusieurs se réjouiront de sa naissance.

15 Car il sera grand devant le Seigneur; il ne boira ni vin ni cervoise, et il sera rempli du Saint-Esprit dès le ventre de sa mère.

16 Il convertira plusieurs des enfants d’Israël au Seigneur leur Dieu;

17 Et il marchera devant lui dans l’esprit et dans la vertu d’Elie, pour tourner les cœurs des pères vers les enfants, et les rebelles à la sagesse des justes, afin de préparer au Seigneur un peuple bien disposé.

18 Et Zacharie dit à l’ange: A quoi connaîtrai-je cela? Car je suis vieux, et ma femme est avancée en âge.

19 Et l’ange lui répondit: Je suis Gabriel qui assiste devant Dieu; et j’ai été envoyé pour te parler et t’annoncer ces bonnes nouvelles.

20 Et voici, tu vas devenir muet, et tu ne pourras parler jusqu’au jour que ces choses arriveront, parce que tu n’as pas cru à mes paroles qui s’accompliront en leur temps.

21 Cependant, le peuple attendait Zacharie, et s’étonnait de ce qu’il tardait si longtemps dans le temple.

22 Et quand il fut sorti, il ne pouvait leur parler, et ils connurent qu’il avait eu quelque vision dans le temple, parce qu’il le leur faisait entendre par des signes, et il demeura muet.

23 Et lorsque les jours de son ministère furent achevés, il s’en alla en sa maison.

24 Quelque temps après, Elisabeth sa femme conçut; et elle se cacha durant cinq mois, et disait:

25 C’est là ce que le Seigneur a fait en ma faveur, lorsqu’il a jeté les yeux sur moi, pour ôter l’opprobre où j’étais parmi les hommes.

26 Or, au sixième mois, Dieu envoya l’ange Gabriel dans une ville de Galilée, appelée Nazareth,

27 A une vierge fiancée à un homme nommé Joseph, de la maison de David; et cette vierge s’appelait Marie.

28 Et l’ange, étant entré dans le lieu où elle était, lui dit: Je te salue, toi qui es reçue en grâce; le Seigneur est avec toi; tu es bénie entre les femmes.

29 Et ayant vu l’ange, elle fut troublée de son discours, et elle pensait en elle-même ce que pouvait être cette salutation.

30 Alors l’ange lui dit: Marie, ne crains point, car tu as trouvé grâce devant Dieu.

31 Et tu concevras et tu enfanteras un fils, à qui tu donneras le nom de JESUS.

32 Il sera grand, et sera appelé Fils du Très-Haut, et le Seigneur Dieu lui donnera le trône de David son père.

33 Il régnera éternellement sur la maison de Jacob, et il n’y aura point de fin à son règne.

34 Alors Marie dit à l’ange: Comment cela se fera-t-il, puisque je ne connais point d’homme?

35 Et l’ange lui répondit: Le Saint-Esprit surviendra en toi, et la vertu du Très-Haut te couvrira de son ombre; c’est pourquoi aussi le saint enfant qui naîtra de toi sera appelé le Fils de Dieu.

36 Et voilà, Elisabeth ta cousine a aussi conçu un fils en sa vieillesse; et c’est ici le sixième mois de la grossesse de celle qui était appelée stérile.

37 Car rien n est impossible à Dieu.

38 Et Marie dit: Voici la servante du Seigneur; qu’il m’arrive selon que tu m’as dit. Alors l’ange se retira d’avec elle.

39 Alors Marie se leva, et s’en alla en diligence au pays des montagnes, dans une ville de la tribu de Juda.

40 Et étant entrée dans la maison de Zacharie, elle salua Elisabeth.

41 Et aussitôt qu’Elisabeth eut entendu la salutation de Marie, le petit enfant tressaillit dans son sein, et Elisabeth fut remplie du Saint-Esprit.

42 Et élevant sa voix, elle s’écria: Tu es bénie entre les femmes, et le fruit que tu portes est béni.

43 Et d’où me vient ceci, que la mère de mon Seigneur vienne me visiter?

44 Car la voix de ta salutation n’a pas plutôt frappé mes oreilles, que le petit enfant a tressailli de joie dans mon sein.

45 Et heureuse est celle qui a cru; car les choses qui lui ont été dites de la part du Seigneur auront leur accomplissement.

46 Alors Marie dit: Mon âme magnifie le Seigneur;

47 Et mon esprit se réjouit en Dieu, qui est mon Sauveur;

48 Parce qu’il a regardé la bassesse de sa servante. Et voici que désormais tous les âges m’appelleront bienheureuse.

49 Car le Tout-Puissant m’a fait de grandes choses; son nom est saint;

50 Et sa miséricorde est d’âge en âge sur ceux qui le craignent.

51 Il a déployé avec puissance la force de son bras; il a dissipé les desseins que les orgueilleux formaient dans leur cœur;

52 Il a détrôné les puissants, il a élevé les petits;

53 Il a rempli de biens ceux qui avaient faim, et il a renvoyé les riches à vide;

54 Se souvenant de sa miséricorde, il a pris en sa protection Israël son serviteur;

55 Comme il en avait parlé à nos pères; à Abraham et à sa postérité pour toujours.

56 Et Marie demeura avec elle environ trois mois; puis elle s’en retourna en sa maison.

57 Cependant le terme d’Elisabeth étant venu, elle enfanta un fils.

58 Et ses voisins et ses parents, ayant appris que le Seigneur avait fait éclater sa miséricorde en sa faveur, s’en réjouissaient avec elle.

59 Et étant venus le huitième jour pour circoncire le petit enfant, ils voulaient l’appeler Zacharie, du nom de son père.

60 Mais sa mère prit la parole et dit: Non, mais il sera nommé Jean.

61 Ils lui dirent: Il n’y a personne dans ta parenté qui soit appelé de ce nom.

62 Alors ils firent signe à son père de marquer comment il voulait qu’il fit nommé.

63 Et Zacharie ayant demandé des tablettes, il écrivit: Jean est son nom; et ils en furent tous surpris.

64 A l’instant sa bouche s’ouvrit, sa langue fut déliée, et il parlait en bénissant Dieu.

65 Et tous leurs voisins furent remplis de crainte, et toutes ces choses se divulguèrent par tout le pays des montagnes de Judée.

66 Et tous ceux qui les entendirent, les conservèrent dans leur cœur, et disaient: Que sera-ce de ce petit enfant? Et la main du Seigneur était avec lui.

67 Alors Zacharie son père fut rempli du Saint-Esprit, et il prophétisa et dit:

68 Béni soit le Seigneur, le Dieu d’Israël, de ce qu’il a visité et racheté son peuple.

69 Et de ce qu’il nous a suscité un puissant Sauveur, dans la maison de David son serviteur;

70 Comme il en avait parlé par la bouche de ses saints prophètes, qui ont été depuis longtemps;

71 Que nous serions délivrés de nos ennemis, et de la main de tous ceux qui nous haïssent;

72 Pour exercer sa miséricorde envers nos pères, et se souvenir de sa sainte alliance;

73 Selon le serment qu’il avait fait à Abraham notre père,

74 De nous accorder, qu’après avoir été délivrés de la main de nos ennemis, nous le servirions sans crainte,

75 Dans la sainteté et dans la justice, en sa présence, tous les jours de notre vie.

76 Et toi, petit enfant, tu seras appelé le prophète du Souverain; car tu marcheras devant la face du Seigneur, pour lui préparer ses voies,

77 Et pour donner la connaissance du salut à son peuple, par la rémission de leurs péchés,

78 Par les entrailles de la miséricorde de notre Dieu, par lesquelles le soleil levant nous a visités d’en haut;

79 Pour éclairer ceux qui demeurent dans les ténèbres et dans l’ombre de la mort, et pour conduire nos pas dans le chemin de la paix.

80 Et le petit enfant croissait et se fortifiait en esprit; et il demeura dans les déserts jusqu’au jour qu’il devait être manifesté à Israël.

Inledning

1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 *Apg 1:1. Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen*1:5då Herodes var kung i JudeenÅr 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr). fanns i Abias prästavdelning*1:5Abias prästavdelningIsraels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39). en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.

8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning*1:9prästernas sedvanliga lottningVarje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten. uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret*1:9tända rökelseoffretRökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.

11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.

13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka*1:15starka drycker ska han inte drickaLiksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18)., och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 *Mal 3:1, 4:5f, Matt 11:14. Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne*1:17 Mal 4:6. och skaffa åt Herren ett folk som är berett."*1:17ett rättfärdigt sinneAnnan översättning: "de rättfärdigas vishet".

18 *1 Mos 17:17. Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 *Dan 8:16, 9:21, Hebr 1:14. Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.

23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 *1 Mos 30:23, Jes 4:1. "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."

Ängelns budskap till Maria

26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad*1:27trolovadEn juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f). med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig*1:28Gläd digAnnan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig"., du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.

30 *1 Mos 6:8, 18:3. Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 *Jes 7:14, Matt 1:21f, Luk 2:21. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 *2 Sam 7:12f, Jes 9:6f. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 *1 Krön 17:14, Ps 89:37, Dan 2:44, 7:14, Mika 4:7. Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."

34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 *1 Mos 18:14, Jer 32:17, Matt 19:26. för ingenting är omöjligt för Gud*1:37ingenting är omöjligt för GudAnnan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".."

38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för*1:45trodde, förAnnan översättning: "trodde att". det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

46 *1 Sam 2:1f. Då sade Maria:

"Min själ upphöjer Herren

47 och min ande jublar över Gud,

min Frälsare,

48 *1 Mos 30:13, 1 Sam 1:11. för han har sett till sin

tjänarinnas ringhet.

Från denna stund ska alla släkten

kalla mig salig,*1:48kalla … saligAtt anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:8, Mal 3:12).

49 *Ps 111:9. för den Mäktige har gjort

stora ting med mig

och hans namn är heligt.

50 *2 Mos 20:6, Ps 103:17. Hans barmhärtighet

varar från släkte till släkte

över dem som vördar*1:50vördarAnnan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4). honom.

51 *2 Sam 22:28, Ps 89:11, Jes 51:9. Han har gjort väldiga gärningar

med sin arm,

han har skingrat dem

som har stolta hjärtan och sinnen.

52 *Job 5:11, Ps 147:6. Härskare har han störtat

från deras troner,

och de enkla har han upphöjt.

53 *Ps 107:9. Hungriga har han mättat

med sitt goda,

och rika har han skickat

tomhänta bort.

54 *Ps 98:3, Jes 41:8. Han har tagit sig an

sin tjänare Israel

och tänkt på att vara barmhärtig

55 *1 Mos 17:7, Mika 7:20. mot Abraham och hans barn

till evig tid,

så som han har lovat våra fäder."

56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes Döparens födelse

57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 *1 Mos 17:12. På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

68 *Ps 72:18. "Välsignad är Herren, Israels Gud,

som har besökt

och återlöst sitt folk!

69 *Ps 132:17. Han har rest för oss

frälsningens horn*1:69hornsymboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).

i sin tjänare Davids hus,

70 *Apg 3:21. så som han för länge sedan lovat

genom sina heliga profeters mun:

71 *Ps 106:10. frälsning från våra fiender

och från alla som hatar oss.

72 *3 Mos 26:42, Ps 105:8f. Han har visat barmhärtighet

mot våra fäder

och tänkt på sitt heliga förbund,

73 *1 Mos 22:16f. den ed han gav

vår fader Abraham:

74 att vi, frälsta från våra fienders hand,

skulle få tjäna honom

utan fruktan,

75 i helighet och rättfärdighet

inför honom alla våra dagar.

76 *Mal 3:1, Matt 3:3. Och du, barn, ska kallas

den Högstes profet,

för du ska gå före Herren

och bana väg för honom.

77 *Luk 3:3. Du ska ge hans folk kunskap

om frälsningen,

med förlåtelse för deras synder

78 *4 Mos 24:17, Jes 60:1f, Mal 4:2. genom vår Guds

barmhärtiga kärlek.

Så ska en soluppgång

från höjden besöka oss,

79 *Ps 107:10, 14, Jes 9:2, Matt 4:16. för att lysa över dem

som sitter i mörker

och dödsskugga

och styra våra fötter

in på fridens väg."

80 *Luk 2:40, 3:2f. Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken*1:80ödemarkenAnnan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4). fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.