Lucas 14

1 Un jour de sabbat, Jésus étant entré dans la maison d’un des principaux Pharisiens pour y manger, ceux qui étaient là l’observaient.

2 Et un homme hydropique se trouva devant lui.

3 Et Jésus, prenant la parole, dit aux docteurs de la loi et aux Pharisiens: Est-il permis de guérir au jour du sabbat?

4 Et ils demeurèrent dans le silence. Alors prenant le malade, il le guérit et le renvoya.

5 Puis il leur dit: Qui est celui d’entre vous qui, voyant son âne ou son bœuf tombé dans un puits, ne l’en retire aussitôt le jour du sabbat?

6 Et ils ne pouvaient rien répondre à cela.

7 Il proposait aussi aux conviés une parabole, remarquant qu’ils choisissaient les premières places, et il leur disait:

8 Quand quelqu’un t’invitera à des noces, ne te mets pas à la première place, de peur qu’il ne se trouve parmi les conviés une personne plus considérable que toi;

9 Et que celui qui vous aura invités, et toi et lui, ne vienne et ne te dise: Cède la place à celui-ci; et qu’alors tu n’aies la honte d’être mis à la dernière place.

10 Mais quand tu seras invité, va te mettre à la dernière place, afin que quand celui qui t’a invité viendra, il te dise: Mon ami monte plus haut. Alors cela te fera honneur devant ceux qui seront à table avec toi.

11 Car quiconque s’élève sera abaissé, et quiconque s’abaisse sera élevé.

12 Il disait aussi à celui qui l’avait invité: Quand tu fais un dîner ou un souper, n’invite pas tes amis, ni tes frères, ni tes parents, ni tes voisins qui sont riches, de peur qu’ils ne t’invitent à leur tour, et qu’on ne te rende la pareille.

13 Mais quand tu feras un festin, convie les pauvres, les impotents, les boiteux et les aveugles;

14 Et tu seras heureux de ce qu’ils ne peuvent pas te le rendre; car tu en recevras la récompense à la résurrection des justes.

15 Un de ceux qui étaient à table ayant ouï cela, lui dit: Heureux celui qui mangera du pain dans le royaume de Dieu!

16 Mais Jésus lui dit: Un homme fit un grand souper, et il y convia beaucoup de gens;

17 Et il envoya son serviteur, à l’heure du souper, dire aux conviés: Venez, car tout est prêt.

18 Mais ils se mirent tous comme de concert, à s’excuser. Le premier lui dit: J’ai acheté une terre, et il me faut nécessairement partir pour aller la voir; je te prie de m’excuser.

19 Un autre dit: J’ai acheté cinq couples de bœufs, et je m’en vais les éprouver; je te prie de m’excuser.

20 Un autre dit: J’ai épousé une femme, ainsi je n’y puis aller.

21 Le serviteur étant donc de retour, rapporta cela à son maître. Alors le père de famille en colère dit à son serviteur: Va-t’en promptement par les places et par les rues de la ville, et amène ici les pauvres, les impotents, les boiteux et les aveugles.

22 Ensuite le serviteur dit: Seigneur, on a fait ce que tu as commandé, et il y a encore de la place.

23 Et le maître dit au serviteur: Va dans les chemins et le long des haies, et presse d’entrer ceux que tu trouveras, afin que ma maison soit remplie.

24 Car je vous dis qu’aucun de ceux qui avaient été conviés ne goûtera de mon souper.

25 Et comme une grande multitude de gens allaient avec lui, il se tourna vers eux et leur dit:

26 Si quelqu’un vient à moi, et ne hait pas son père, sa mère, sa femme, ses enfants, ses frères, ses sœurs, et même sa propre vie, il ne peut être mon disciple.

27 Et quiconque ne porte pas sa croix, et ne me suit pas, ne peut être mon disciple.

28 Car qui est celui d’entre vous qui, voulant bâtir une tour, ne s’asseye premièrement, et ne calcule la dépense, pour voir s’il a de quoi l’achever?

29 De peur, qu’après qu’il en aura posé les fondements, et qu’il n’aura pu achever, tous ceux qui le verront ne viennent à se moquer de lui,

30 Et ne disent: Cet homme a commencé à bâtir, et n’a pu achever.

31 Ou, qui est le roi qui, marchant pour livrer bataille à un autre roi, ne s’asseye premièrement et ne consulte s’il pourra, avec dix mille hommes, aller à la rencontre de celui qui vient contre lui avec vingt mille?

32 Autrement, pendant que celui-ci est encore loin, il lui envoie une ambassade, pour lui demander la paix.

33 Ainsi, quiconque d’entre vous ne renonce pas à tout ce qu’il a ne peut être mon disciple.

34 C’est une bonne chose que le sel; mais si le sel perd sa saveur, avec quoi l’assaisonnera-t-on?

35 Il n’est propre, ni pour la terre, ni pour le fumier; mais on le jette dehors. Que celui qui a des oreilles pour entendre, entende.

Jesus som gäst hos en farisé

1 *Luk 6:7f. När Jesus en sabbat gick in för att äta*14:1ätaOrdagrant: "äta bröd", ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (t ex 1 Mos 31:54, 43:25, även i Luk 14:15). hos en av de ledande fariseerna, vaktade de noga på honom. 2 Då stod en man som led av vatten i kroppen*14:2vatten i kroppenÖdem, en sjuklig vätskeansamling. framför honom. 3 *Matt 12:10f, Luk 6:9, 13:14f. Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Får man bota på sabbaten eller inte?" 4 Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. 5 Sedan sade han till dem: "Om någon av er har en son eller oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp honom även om det är sabbat?" 6 Det kunde de inte svara på.

7 *Matt 23:6. När han märkte hur gästerna valde ut de finaste platserna*14:7de finaste platsernafanns närmast värden, särskilt vid hans högra sida. Bordsplaceringens sociala rangordning var ett ämne som diskuterades flitigt av antikens författare., berättade han en liknelse för dem: 8 *Ords 25:6f. "När någon bjuder dig till bröllop, ta då inte den finaste platsen vid bordet. Kanske någon annan av gästerna är mer ansedd än du? 9 I så fall kommer den som bjudit både dig och honom och säger till dig: Ge honom din plats, och då får du skamsen ta den nedersta platsen. 10 Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer ska han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. 11 *Ords 29:23, Matt 23:12, Luk 18:14, 1 Petr 5:5f. Var och en som upphöjer sig själv ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

12 *Luk 6:33. Han sade också till den som bjudit honom: "När du bjuder på lunch eller middag, bjud då inte dina vänner eller syskon eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. 13 Nej, när du bjuder till fest, bjud fattiga, handikappade, lama och blinda. 14 *Joh 5:28f. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning. Du ska få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse."

Liknelsen om den stora måltiden

15 En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får äta vid måltiden i Guds rike!" 16 *Jes 25:6, Matt 22:2f. Jesus sade till honom: "En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många. 17 När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt.

18 Men alla började ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se den. Jag hoppas du ursäktar. 19 En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och ska ut och pröva dem. Jag hoppas du ursäktar. 20 *1 Kor 7:33. Ännu en annan sade: Jag har gift mig, så därför kan jag inte komma.

21 Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. 22 Och tjänaren sade: Herre, vad du befallde är gjort, och det finns fortfarande plats. 23 *Apg 13:46. Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt. 24 Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid."

Beräkna kostnaden

25 Stora skaror vandrade med honom, och han vände sig om och sade till dem: 26 *5 Mos 13:6f, Matt 8:21f, 10:37f, 19:29. "Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än*14:26sätter mig högre änOrdagrant: "hatar". Grek. miséo och hebr. sané har dock en vidare betydelse än endast hat, och kan vid jämförelser snarast översättas med "sätta i andra hand" (jfr hur samma ord översätts i 1 Mos 29:31 och 5 Mos 21:15, samt parallell i Matt 10:37). sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. 27 *Matt 16:24, Luk 9:23. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.

28 Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden och ser om han kan fullfölja bygget? 29 Annars, om han har lagt grunden men inte lyckas bygga färdigt, kan alla som ser det börja håna honom 30 och säga: Den mannen började bygga men lyckades inte bli färdig.

31 Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och tänka efter om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen? 32 Kan han inte det, skickar han sändebud och ber om fred medan den andre ännu är långt borta. 33 På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.

34 *Matt 5:13, Mark 9:50. Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? 35 *Matt 11:15. Det duger varken för jorden eller gödselhögen. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med!"