Gênesis 32

Jakob förbereder mötet med Esau

1 Och Jakob fortsatte sin färd. Då mötte Guds änglar honom. 2 *2 Kung 6:17, Ps 34:8. När han såg dem sade han: "Här är Guds skara." Och han kallade platsen Mahanajim*32:2MahanajimBetyder "två skaror". Platsen, som ligger öster om Jordan, blev en centralort under Davids tid (2 Sam 2:8, 17:24)..

3 Jakob skickade budbärare*32:3budbärareHebr. malachím, samma ord som översätts "änglar" i vers 2. framför sig till sin bror Esau i Seirs land på Edoms mark*32:3Seirs land på Edoms markRegionen sydöst om Döda havet där Esaus ättlingar blev Edoms folk (jfr 25:20, 36:8).4 och befallde dem: "Så här ska ni säga till min herre Esau: Din tjänare Jakob hälsar: Jag har bott hos Laban och dröjt kvar där ända tills nu. 5 Jag har oxar, åsnor, får, tjänare och tjänarinnor, och nu sänder jag bud för att låta min herre veta det, så att jag kan finna nåd för dina ögon."

6 När budbärarna kom tillbaka till Jakob sade de: "Vi träffade din bror Esau, och han kommer emot dig med fyrahundra man." 7 Jakob blev mycket förskräckt och greps av ångest. Han delade upp sitt folk och fåren, korna och kamelerna i två skaror 8 och sade: "Om Esau överfaller den ena skaran och slår den, så kan den andra komma undan."

9 *1 Mos 31:13. Och Jakob bad: "Herre, min far Abrahams Gud och min far Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: Vänd tillbaka till ditt land och till din släkt så ska jag göra dig gott. 10 Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare. När jag gick över denna Jordan hade jag inte mer än min stav, och nu har jag blivit två skaror. 11 Rädda mig från min bror Esaus hand, för jag är rädd att han kommer och dödar mig och mödrarna och barnen. 12 *1 Mos 28:13f. Du har själv sagt: Jag ska göra dig mycket gott och låta dina efterkommande bli som havets sand, omöjliga att räkna."

13 Jakob stannade där den natten. Från sina hjordar tog han ut gåvor till sin bror Esau: 14 tvåhundra getter och tjugo bockar, tvåhundra tackor och tjugo baggar, 15 trettio kamelston som gav di och deras föl, fyrtio kor och tio tjurar samt tjugo åsneston med tio föl. 16 Han lämnade dem i sina tjänares hand, var hjord för sig, och sade: "Gå framför mig och håll ett avstånd mellan hjordarna."

17 Sedan befallde han den som gick först: "När min bror Esau möter dig och frågar: Vem tillhör du och vart går du, och vem tillhör djuren som du driver framför dig? 18 så ska du svara: De tillhör din tjänare Jakob. Det är en gåva som han skickar till sin herre Esau, och själv kommer han efter oss." 19 Han befallde också den andre och den tredje och alla de andra som drev hjordarna: "Som jag har sagt er ska ni säga till Esau, när ni kommer fram till honom. 20 Ni ska också säga: Se, din tjänare Jakob kommer efter oss." Han tänkte nämligen: "Jag vill beveka honom med gåvorna som kommer före mig. Sedan kommer jag själv inför hans ansikte. Kanske tar han då emot mig väl." 21 Så kom gåvorna före honom, medan han själv stannade i lägret den natten.

Jakob kämpar vid Jabbok

22 Men Jakob steg upp samma natt och tog sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe*32:22Jabboks vadställeVattenrik biflod till Jordan, österut i höjd med Shekem.. 23 Han tog dem och förde dem över bäckravinen tillsammans med allt annat han ägde. 24 *Hos 12:3f. Och Jakob blev ensam kvar.

Då brottades en man med honom ända tills gryningen kom. 25 När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden så att höften gick ur led medan han brottades med honom. 26 Och han sade: "Släpp mig, för gryningen är här." Men Jakob svarade: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." 27 Då sade han till honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Jakob." 28 *1 Mos 35:10, 1 Kung 18:31. Han sade: "Du ska inte längre heta Jakob utan Israel*32:28IsraelBetyder "kämpar med Gud" eller "regerar med Gud". Hos 12:4 förklarar segern som att han "grät och bad om nåd"., för du har kämpat med Gud och med människor och segrat."

29 *Dom 13:17f. Och Jakob frågade: "Låt mig få veta ditt namn." Han svarade: "Varför frågar du efter mitt namn?" Och han välsignade honom där.

30 *2 Mos 33:20, Dom 6:22f, 13:22. Jakob kallade platsen Peniel*32:30Peniel(även Penuel, vers 31) betyder "Guds ansikte"., för han tänkte: "Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har mitt liv skonats." 31 När han hade kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på höften.

32 Därför äter Israels barn än i dag inte höftsenan som ligger på höftleden, eftersom han slog Jakob på höftleden, på höftsenan.

1 Y JACOB se fué su camino, y saliéronle al encuentro ángeles de Dios.

1 Jacob teme á Esaú.

2 Jacob lucha con el angel.

2 Y dijo Jacob cuando los vió: ✝32.2 Jos. 5.14. Lc. 2.13.El campo *32.2 ó, ejército.de Dios es este: y llamó el nombre de aquel lugar *32.2 Heb. Los dos campos, ó ejércitos. Jos. 21.38. 2 S. 17.24,27. 1 R. 2.8.Mahanaim.

3 Y envió Jacob mensajeros delante de sí á Esaú su hermano, á la tierra de Seir, ✝32.3 cp. 36.6,7,8. Dt. 2.5. Jos. 24.4.campo de Edom.

4 Y mandóles diciendo: Así diréis á mí señor Esaú: Así dice tu siervo Jacob: Con Labán he morado, y detenídome hasta ahora;

5 Y tengo vacas, y asnos, y ovejas, y siervos y siervas; y envío á decirlo á mi señor, ✝32.5 cp. 33.8,15.por hallar gracia en tus ojos.

6 Y los mensajeros volvieron á Jacob, diciendo: Vinimos á tu hermano Esaú, ✝32.6 cp. 33.1.y él también viene á recibirte, y cuatrocientos hombres con él.

7 Entonces Jacob tuvo gran temor, y ✝32.7 cp. 35.3.angustióse; y partió el pueblo que tenía consigo, y las ovejas y las vacas y los camellos, en dos cuadrillas;

8 Y dijo: Si viniere Esaú á la una cuadrilla y la hiriere, la otra cuadrilla escapará.

9 ✝ 32.9 Sal. 50.15. Y dijo Jacob: ✝32.9 cp. 28.13 y 31.42,53.Dios de mi padre Abraham, y Dios de mi padre Isaac, Jehová, ✝32.9 cp. 31.3,13.que me dijiste: Vuélvete á tu tierra y á tu parentela, y yo te haré bien;

10 Menor soy que todas las misericordias, y que toda la verdad que has usado para con tu siervo; que con mi bordón pasé este Jordán, y ahora estoy sobre dos cuadrillas.

11 Líbrame ahora de la mano de mi hermano, de la mano de Esaú, porque le ✝32.11 Pr. 18.19.temo; no venga quizá, y me hiera la madre con los hijos.

12 ✝ 32.12 cp. 28.13,14,15. Y tú has dicho: Yo te haré bien, y pondré tu simiente como la arena del mar, que no se puede contar por la multitud.

13 Y durmió allí aquella noche, y tomó de lo que le vino á la mano ✝32.13 cp. 43.11. Pr. 18.16 y 21.14.un presente para su hermano Esaú:

14 Doscientas cabras y veinte machos de cabrío, doscientas ovejas y veinte carneros,

15 Treinta camellas paridas, con sus hijos, cuarenta vacas y diez novillos, veinte asnas y diez borricos.

16 Y entrególo en mano de sus siervos, cada manada de por sí; y dijo á sus siervos: Pasad delante de mí, y poned espacio entre manada y manada.

17 Y mandó al primero, diciendo: Si Esaú mi hermano te encontrare, y te preguntare, diciendo: ¿De quién eres? ¿y adónde vas? ¿y para quién es esto que llevas delante de ti?

18 Entonces dirás: Presente es de tu siervo Jacob, que envía á mi señor Esaú; y he aquí también él viene tras nosotros.

19 Y mandó también al segundo, y al tercero, y á todos los que iban tras aquellas manadas, diciendo: Conforme á esto hablaréis á Esaú, cuando le hallareis.

20 Y diréis también: He aquí tu siervo Jacob viene tras nosotros. Porque dijo: Apaciguaré su ira con el presente que va delante de mí, y después veré su rostro: quizá *32.20 Heb. recibirá mis faces. Job 42.8,9.le seré acepto.

21 Y pasó el presente delante de él; y él durmió aquella noche en el campamento.

22 Y levantóse aquella noche, y tomó sus dos mujeres, y sus dos siervas, y sus once hijos, ✝32.22 Dt. 2.37 y 3.16. Jos. 12.2.y pasó el vado de Jaboc.

23 Tomólos pues, y pasólos el arroyo, é hizo pasar lo que tenía.

24 Y quedóse Jacob solo, ✝32.24 Os. 12.3,4.y luchó con él un varón hasta que rayaba el alba.

25 Y como vió que no podía con él, tocó en el sitio del encaje de su muslo, y descoyuntóse el muslo de Jacob mientras con él luchaba.

26 Y dijo: Déjame, que raya el alba. Y él dijo: ✝32.26 Os. 12.5. Lc. 18.1.No te dejaré, si no me bendices.

27 Y él le dijo: ¿Cuál es tu nombre? Y él respondió: Jacob.

28 Y él dijo: ✝32.28 cp. 35.10. 2 R. 17.34.No se dirá más tu nombre Jacob, sino *32.28 Heb. Príncipe de Dios.Israel: porque has peleado ✝32.28 Os. 12.4,5.con Dios y ✝32.28 cp. 33.4.con los hombres, y has vencido.

29 Entonces Jacob le preguntó, y dijo: Declárame ahora tu nombre. Y él respondió: ✝32.29 Jue. 13.18.¿Por qué preguntas por mi nombre? Y bendíjolo allí.

1 Encuentro amistoso

2 de Jacob y Esaú.

30 Y llamó Jacob el nombre de aquel lugar, *32.30 Heb. Cara de Dios.Peniel: ✝32.30 cp. 16.13. Ex. 24.11. Dt. 5.24. Jue. 6.22 y 13.22. Is. 6.5.porque vi á Dios cara á cara, y fué librada mi alma.

31 Y salióle el sol pasado que hubo á Peniel; y cojeaba de su anca.

32 Por esto no comen los hijos de Israel, hasta hoy día, del tendón que se contrajo, el cual está en el encaje del muslo: porque tocó á Jacob este sitio de su muslo en el tendón que se contrajo.