Gênesis 41

Faraos drömmar

1 Efter två år hände det att farao drömde att han stod vid Nilen. 2 Han såg sju kor, vackra och feta, komma upp ur floden, och de betade i vassen. 3 Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, komma upp ur floden. De ställde sig bredvid de andra korna på flodstranden, 4 och de fula och magra korna åt upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade farao.

5 Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå. 6 Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden. 7 Och de sju tunna axen slukade de sju frodiga och fulla axen. Sedan vaknade farao, och se, det var en dröm.

8 På morgonen var han orolig till sinnes, och han skickade efter och kallade till sig Egyptens alla spåmän och vise män. Farao berättade sina drömmar för dem, men det fanns ingen som kunde tyda dem för honom. 9 *1 Mos 40:1f. Då sade överste munskänken till farao: "I dag måste jag påminna om mina synder. 10 När farao en gång var arg på sina tjänare, satte han mig och förste bagaren i förvar hos befälhavaren för livvakterna. 11 Då hade vi båda samma natt var sin dröm, och våra drömmar hade var sin särskilda tydning. 12 Tillsammans med oss fanns där en ung hebré som var tjänare hos befälhavaren för livvakterna. Vi berättade våra drömmar för honom och han tydde dem för oss. Han tydde vad var och en av oss hade drömt, 13 och som han tydde för oss, så blev det. Jag fick tillbaka min tjänst och den andre hängdes."

14 *Ps 105:20, Dan 2:25. Då skickade farao bud efter Josef. Man skyndade sig att hämta ut honom ur fängelset, och han fick raka sig*41:14raka sigEgyptier rakade ofta av sig både skägg och hår, medan semiter lät båda växa (3 Mos 19:27). Att raka av allt var en hygienisk åtgärd (3 Mos 14:9). och byta kläder och kom sedan inför farao. 15 Farao sade till Josef: "Jag har haft en dröm, och det finns ingen som kan tyda den. Men jag har hört om dig att när du får höra en dröm så kan du tyda den." 16 Josef sade till farao: "Inte jag, men Gud kan ge farao ett gynnsamt svar."

17 Då sade farao till Josef: "Jag drömde att jag stod på Nilens strand. 18 Jag såg sju kor, vackra och feta, komma upp ur floden, och de betade i vassen. 19 Sedan såg jag sju andra kor komma upp, klena och mycket fula och magra. Jag har aldrig sett så fula kor i hela Egyptens land. 20 Och de magra och fula korna åt upp de sju första, feta korna. 21 Men när de hade svalt dem, märktes inte att de hade ätit upp dem. De var lika fula som förut. Sedan vaknade jag.

22 Men jag drömde igen och såg då sju ax, fullmatade och vackra, växa på samma strå. 23 Sedan såg jag sju andra ax skjuta upp, torra och tunna och svedda av östanvinden. 24 Och de tunna axen slukade de sju vackra axen. Detta har jag talat om för spåmännen, men ingen kunde förklara det för mig."

25 Då sade Josef till farao: "Faraos drömmar har en och samma betydelse. Gud har visat farao vad han tänker göra. 26 De sju vackra korna betyder sju år, och de sju vackra axen betyder också sju år. Drömmarna har en och samma betydelse. 27 De sju magra och fula korna som kom upp efter dem betyder sju år, likaså de sju tomma axen som var svedda av östanvinden. Det ska komma sju hungerår*41:27hungerårTack vare Nilfloden var Egypten regionens kornbod som sällan drabbades av svält (12:10). Ett exempel på en tid av svält i Egypten nämns i "Nefertis syner", en skrift ca hundra år äldre än Josefs upphöjelse 1885 f Kr..

28 Det var det jag menade när jag sade till farao: Gud har låtit farao veta vad han tänker göra. 29 Sju år ska komma med stort överflöd över hela Egyptens land. 30 Men efter dem ska det komma sju hungerår så att man glömmer allt det överflöd som var i Egypten, och svälten ska ödelägga landet. 31 Man ska inte minnas överflödet som var i landet på grund av den svält som sedan kommer, för den ska bli mycket svår. 32 Och att farao har haft drömmen två gånger betyder att det är fast bestämt av Gud och att han låter det komma snart.

33 Därför bör farao utse en förståndig och vis man och sätta honom över Egyptens land. 34 Farao bör också sätta förvaltare över landet och ta upp en femtedel av skörden i Egypten under de sju överflödsåren. 35 Under de kommande goda åren ska de samla in allt ätbart och lagra och förvara säd under faraos tillsyn i städerna. 36 Det ska finnas förråd av livsmedel för landet under de sju hungerår som ska drabba Egypten. Då behöver inte landet gå under genom svälten."

Josef upphöjs

37 Detta tilltalade farao och alla hans tjänare, 38 och han sade till dem: "Finns det någon som har Guds ande som denne man?" 39 Och farao sade till Josef: "Eftersom Gud har uppenbarat allt detta för dig, så finns det ingen som är så förståndig och vis som du. 40 *1 Mos 42:6, 45:8, Ps 105:21, Apg 7:9f. Du ska styra*41:40styraJosef är den förste kände semiten som upphöjs till en sådan position i Egypten. Det blev vanligare under hyksostiden (ca 1750-1550 f Kr). Även den monoteistiske farao Akhenaten (ca 1353-1336 f Kr) hade en liknande semitisk minister vid namn Tutu. över mitt hus, och allt mitt folk ska rätta sig efter dina befallningar. Bara när det gäller tronen ska jag vara högre än du." 41 Och farao sade till Josef: "Se, jag sätter dig över hela Egyptens land." 42 Och farao tog av ringen*41:42ringenMed denna kunde Josef signera i faraos namn (jfr 1 Kung 21:8, Est 3:10, 8:2). från sin hand och satte den på Josefs hand, och han klädde honom i kläder av fint linne och hängde en kedja av guld runt hans hals. 43 *1 Mos 45:9. Han lät honom åka i vagnen närmast efter sin egen och man ropade "Abrek*41:43AbrekBetydelsen oviss, kanske "knäböj".!" framför honom. Så satte farao honom över hela Egyptens land.

44 Sedan sade farao till Josef: "Jag är farao. Utan din vilja ska ingen i Egyptens land lyfta hand eller fot." 45 Farao gav Josef namnet Safenat-Panéa*41:45Safenat-PanéaBetydelsen oviss, kanske egyptiska för "Gud har talat, han ska leva" eller "den som känner hemligheter". och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On*41:45prästen i OnDen inflytelserike översteprästen för solguden Ra. On låg 1,5 mil norr om Kairo.. Sedan reste Josef omkring i Egyptens land.

46 Josef var trettio år*41:46Josef var trettio årKanske 1885 f Kr (jfr 45:6, 47:28). när han stod inför farao, Egyptens kung. Han lämnade farao och reste omkring i hela Egypten. 47 Under de sju goda åren gav landet skörd i överflöd, 48 och under dessa sju år samlade Josef in allt ätbart och lagrade det i städerna. I varje stad lagrade han den föda som kom från fälten runt omkring. 49 På så sätt samlade Josef så mycket säd som det finns sand i havet. Till sist slutade han att hålla räkning på den, för den kunde inte räknas.

50 *1 Mos 46:20, 48:5. Innan hungeråren kom föddes två söner åt Josef. De föddes av Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On. 51 Josef gav den förstfödde namnet Manasse*41:51ManasseAnknyter till det hebreiska ordet för "glömma"., "för", sade han, "Gud har låtit mig glömma all min olycka och hela min fars hus." 52 Den andre gav han namnet Efraim*41:52EfraimAnknyter till det hebreiska ordet för "göra fruktsam"., "för", sade han, "Gud har gjort mig fruktsam i mitt lidandes land."

53 Men de sju överflödsåren i Egypten tog slut.*41:53de sju överflödsåren … de sju hungerårenKanske 1885-1878 och 1878-1871 f Kr.54 *Ps 105:16, Apg 7:11. Och så började de sju hungeråren som Josef hade förutsagt. Det blev svält i alla länder, men i Egypten fanns det bröd överallt. 55 Och när hela Egyptens land började hungra och folket ropade till farao efter bröd, sade han till alla egyptierna: "Gå till Josef och gör som han säger!" 56 När svälten hade brett ut sig över hela landet, öppnade Josef alla förrådshus och sålde säd till egyptierna. Men svälten blev allt svårare i Egypten. 57 Och man kom från hela världen till Josef i Egypten för att köpa säd, för svälten var svår i hela världen.

1 Y ACONTECIÓ que pasados dos años tuvo Faraón un sueño: *41.1 Heb. He aquí que estaba.Parecíale que estaba junto al río;

2 Y que del río subían siete vacas, hermosas á la vista, y muy gordas, y pacían en el prado:

3 Y *41.3 Heb. He aquí otras.que otras siete vacas subían tras ellas del río, de fea vista, y enjutas de carne, y se pararon cerca de las vacas hermosas á la orilla del río:

4 Y que las vacas de fea vista y enjutas de carne devoraban á las siete vacas hermosas y muy gordas. Y despertó Faraón.

5 Durmióse de nuevo, y soñó la segunda vez: *41.5 Heb. Y he aquí, etc.Que siete espigas llenas y hermosas subían de una sola caña:

6 Y que otras siete espigas menudas y abatidas del Solano, salían después de ellas:

7 Y las siete espigas menudas devoraban á las siete espigas gruesas y llenas. Y despertó Faraón, y he aquí que era sueño.

8 Y acaeció que á la mañana ✝41.8 Dn. 2.1 y 4.5,19.estaba agitado su espíritu; y envió é hizo llamar á todos ✝41.8 Ex. 7.11,22. Dn. 1.20 y 2.2 y 4.7.los magos de Egipto, y á todos sus ✝41.8 Mt. 2.1.sabios: y contóles Faraón sus sueños, mas no había quien á Faraón los declarase.

9 Entonces el principal de los coperos habló á Faraón, diciendo: Acuérdome hoy de mis faltas:

10 ✝ 41.10 cp. 40.2,3. Faraón se enojó contra sus siervos, ✝41.10 cp. 39.20.y á mí me echó á la prisión de la casa del capitán de los de la guardia, á mí y al principal de los panaderos:

11 ✝ 41.11 cp. 40.5. Y yo y él vimos un sueño una misma noche: cada uno soñó conforme á la declaración de su sueño.

12 Y estaba allí con nosotros un mozo Hebreo, sirviente del capitán de los de la guardia; y se ✝41.12 cp. 40.12, etc.lo contamos, y él nos declaró nuestros sueños, y declaró á cada uno conforme á su sueño.

1 José interpreta

2 los sueños del Faraón.

13 Y aconteció que como él nos declaró, así fué: á mí me hizo volver á mi puesto, é hizo colgar al otro.

14 ✝ 41.14 Sal. 105.20. Entonces Faraón envió y llamó á José; ✝41.14 Dn. 2.25.e hiciéronle salir corriendo ✝41.14 1 S. 2.8. Sal. 113.7,8.de la cárcel, y le cortaron el pelo, y mudaron sus vestidos, y vino á Faraón.

15 Y dijo Faraón á José: Yo he tenido un sueño, y no hay quien lo declare; ✝41.15 ver. 12. Dn. 5.16.mas he oído decir de ti, que oyes sueños para declararlos.

16 Y respondió José á Faraón, diciendo: ✝41.16 Dn. 2.30.No está en mí; ✝41.16 cp. 40.8. Dn. 2.22,28,47.Dios será el que responda paz á Faraón.

17 Entonces Faraón dijo á José: En mi sueño *41.17 Heb. he aquí yo estaba.parecíame que estaba á la orilla del río:

18 Y que del río subían siete vacas de gruesas carnes y hermosa apariencia, que pacían en el prado:

19 Y que otras siete vacas subían después de ellas, flacas y de muy fea traza; tan extenuadas, que no he visto otras semejantes en toda la tierra de Egipto en fealdad:

20 Y las vacas flacas y feas devoraban á las siete primeras vacas gruesas:

21 Y entraban en sus entrañas, mas no se conocía que hubiesen entrado en ellas, porque su parecer era aún malo, como de primero. Y yo desperté.

22 Vi también soñando, que siete espigas subían en una misma caña llenas y hermosas;

23 Y que otras siete espigas menudas, marchitas, abatidas del Solano, subían después de ellas:

24 Y las espigas menudas devoraban á las siete espigas hermosas: ✝41.24 ver. 8. Dn. 4.7.y helo dicho á los magos, mas no hay quien me lo declare.

25 Entonces respondió José á Faraón: El sueño de Faraón es uno mismo: ✝41.25 Dn. 2.28,29,45. Ap. 4.1.Dios ha mostrado á Faraón lo que va á hacer.

26 Las siete vacas hermosas siete años son; y las espigas hermosas son siete años: el sueño es uno mismo.

27 También las siete vacas flacas y feas que subían tras ellas, son siete años; y las siete espigas menudas y marchitas del Solano, ✝41.27 2 R. 8.1.siete años serán de hambre.

28 ✝ 41.28 ver. 25 Esto es lo que respondo á Faraón. Lo que Dios va á hacer, halo mostrado á Faraón.

29 ✝ 41.29 ver. 47 He aquí vienen siete años de grande hartura en toda la tierra de Egipto:

30 ✝ 41.30 ver. 54 Y levantarse han tras ellos siete años de hambre; y toda la hartura será olvidada en la tierra de Egipto; ✝41.30 cp. 47.13.y el hambre consumirá la tierra;

31 Y aquella abundancia no se echará de ver á causa del hambre siguiente, la cual será gravísima.

32 Y el suceder el sueño á Faraón dos veces, significa que ✝41.32 Nm. 23.19. Is. 46.10,11.la cosa es firme de parte de Dios, y que Dios se apresura á hacerla.

33 Por tanto, provéase ahora Faraón de un varón prudente y sabio, y póngalo sobre la tierra de Egipto.

34 Haga esto Faraón, y ponga gobernadores sobre el país, y quinte la tierra de Egipto en los siete años de la hartura;

35 ✝ 41.35 ver. 48 Y junten toda la provisión de estos buenos años que vienen, y alleguen el trigo bajo la mano de Faraón para mantenimiento de las ciudades; y guárdenlo.

36 Y esté aquella provisión en depósito para el país, para los siete años del hambre que serán en la tierra de Egipto; y el país no perecerá de hambre.

37 Y el negocio pareció bien á Faraón, y á sus siervos.

38 Y dijo Faraón á sus siervos: ¿Hemos de hallar otro hombre como éste, ✝41.38 Nm. 27.18. Dn. 4.8,18 y 5.11,14.en quien haya espíritu de Dios?

39 Y dijo Faraón á José: Pues que Dios te ha hecho saber todo esto, no hay entendido ni sabio como tú:

40 ✝ 41.40 Sal. 105.21. Hch. 7.10. Tú serás sobre mi casa, y por tu dicho se gobernará todo mi pueblo: solamente en el trono seré yo mayor que tú.

41 Dijo más Faraón á José: He aquí yo te he puesto sobre toda la tierra de Egipto.

42 Entonces Faraón ✝41.42 Est. 3.10 y 8.2,8.quitó su anillo de su mano, y púsolo en la mano de José, ✝41.42 Est. 8.15.e hízole vestir de ropas de lino ✝41.42 Dn. 5.7,29.finísimo, y puso un collar de oro en su cuello;

1 José gobernador de Egipto.

2 El hambre en Canaán.

43 E hízolo subir en su segundo carro, ✝41.43 Est. 6.9.y pregonaron delante de él: *41.43 ó, Padre tierno. Heb. Abrech.Doblad la rodilla: ✝41.43 cp. 42.6 y 45.8,26.y púsole sobre toda la tierra de Egipto.

44 Y dijo Faraón á José: Yo Faraón; y sin ti ninguno alzará su mano ni su pie en toda la tierra de Egipto.

45 Y llamó Faraón el nombre de José, *41.45 Declarador de lo oculto.Zaphnath-paaneah; y dióle por mujer á Asenath, hija de Potipherah, *41.45 ó, príncipe. cp. 47.22,26.sacerdote de On. Y salió José por toda la tierra de Egipto.

46 Y era José de edad de treinta años cuando fué presentado ✝41.46 1 S. 16.21. 1 R. 12.6,8. Dn. 1.19.delante de Faraón, rey de Egipto: y salió José de delante de Faraón, y transitó por toda la tierra de Egipto.

47 E hizo la tierra en aquellos siete años de hartura á montones.

48 Y él juntó todo el mantenimiento de los siete años que fueron en la tierra de Egipto, y guardó mantenimiento en las ciudades, poniendo en cada ciudad el mantenimiento del campo de sus alrededores.

49 Y acopió José trigo ✝41.49 cp. 22.17. Jue. 7.12. 1 S. 13.5. Sal. 78.27.como arena de la mar, mucho en extremo, hasta no poderse contar, porque no tenía número.

50 ✝ 41.50 cp. 46.20 y 48.5. Y nacieron á José dos hijos antes que viniese el primer año del hambre, los cuales le parió Asenath, hija de Potipherah, sacerdote de On.

51 Y llamó José el nombre del primogénito *41.51 Olvido.Manasés; porque Dios (dijo) me hizo olvidar todo mi trabajo, y toda la casa de mi padre.

52 Y el nombre del segundo llamólo *41.52 Fructífero. cp. 49.22.Ephraim; porque Dios (dijo) me hizo fértil en la tierra de mi aflicción.

53 Y cumpliéronse los siete años de la hartura, que hubo en la tierra de Egipto.

54 ✝ 41.54 Sal. 105.16. Hch. 7.11. Y comenzaron á venir los siete años del hambre, ✝41.54 ver. 30como José había dicho: y hubo hambre en todos los países, mas en toda la tierra de Egipto había pan.

55 Y cuando se sintió el hambre en toda la tierra de Egipto, el pueblo clamó á Faraón por pan. Y dijo Faraón á todos los Egipcios: Id á José, y haced lo que él os dijere.

56 Y el hambre estaba por toda la extensión del país. Entonces abrió José todo granero donde había, ✝41.56 cp. 42.6 y 47.14,24.y vendía á los Egipcios; porque había crecido el hambre en la tierra de Egipto.

57 Y toda la tierra venía á Egipto para comprar de José, porque por toda la tierra había crecido el hambre.