1 Ords 13:18, 15:10, Jes 1:5, 20, 28, 66:4, Jer 7:13f. Den som får mycket
tillrättavisning
men förblir hårdnackad
ska krossas plötsligt utan räddning.
2 2 Mos 2:23, 6:9, Est 8:15, Ords 11:10, 28:12, 28. När de rättfärdiga blir fler29:2blir flerAnnan översättning: "frodas" (även i vers 16).
gläder sig folket,
när den gudlöse härskar
suckar folket.
3 Ords 10:1, 15:20, 27:11, Luk 15:13, 30. Den som älskar vishet gläder sin far,
den som umgås med prostituerade
förstör vad han äger.
4 2 Krön 9:8, Ords 28:16. Genom rättvisa
bygger kungen upp landet,
men genom höga pålagor29:4genom höga pålagorAnnan översättning: "genom att ta mutor".
river han ner det.
5 Ps 5:10, Ords 11:9. Den som smickrar sin nästa
lägger ut ett nät för hans fötter.
6 Ords 12:13, 22:5, Pred 9:12. En ond människa snärjs av sin synd,
men den rättfärdige
kan jubla och vara glad.
7 Ords 28:5, 31:8f. Den rättfärdige känner
de fattigas sak,
den gudlöse visar
ingen förståelse.
8 2 Sam 20:16f, Ords 28:2, Pred 9:18. Hånare uppviglar staden,
de visa stillar vreden.
9 Jes 57:20f. När en vis man går till rätta
med en dåre,
blir dåren arg eller skrattar
och det blir ingen ro.
10 De blodtörstiga hatar den hederlige,
men de ärliga skyddar hans liv.
11 Ords 17:27, 19:11. Dåren släpper lös all sin vrede29:11vredeOrdagrant: "ande".,
men den vise håller den tillbaka.
12 Den furste som lyssnar
till lögnaktigt tal
får bara gudlösa tjänare.
13 Ords 22:2. Den fattige och förtryckaren
lever sida vid sida29:13lever sida vid sidaOrdagrant: "möts".,
Herren ger ljus åt bådas ögon.
14 Ords 16:12, 20:28, Jes 11:4. Den kung som dömer de fattiga rätt,
hans tron ska bestå för alltid.
15 Ords 13:24, 22:15, 23:13f. Ris och tillrättavisning ger vishet,
men ett ouppfostrat barn
drar skam över sin mor.
16 Ps 58:11, 91:8. När de gudlösa blir fler,
frodas synden,
men de rättfärdiga
ska se deras fall.
17 Ords 19:18. Fostra din son, så ger han dig ro
och ljuvlig lycka åt din själ.
18 Ps 1:1f, 119:1f, 2 Tim 3:15f, 2 Petr 1:19. Utan uppenbarelsen
går folket vilse,
lycklig är den som tar vara
på Guds undervisning.
19 Ord fostrar ingen tjänare,
han förstår men fogar sig inte.
20 Ords 26:12, Pred 5:1, Jak 1:19f, 3:5f. Ser du en man som talar förhastat?
Det är mer hopp om dåren
än om honom.
21 Om man skämmer bort sin tjänare
från hans ungdom
blir han till sist oregerlig29:21oregerligGrundtexten svårtolkad..
22 Ords 14:29, 15:18, 22:24, 27:4, Jak 1:20. En argsint man skapar gräl,
den hetlevrade förgår sig ofta.
23 Job 22:29, Ords 15:33, 18:12, Luk 14:11, Jak 4:6, 10, 1 Petr 5:5f. En människas högmod
förödmjukar henne,
men den ödmjuke vinner ära.
24 3 Mos 5:1. Den som delar byte med en tjuv
hatar sitt eget liv,
han hör eden29:24edenKallelsen att vittna, med förbannelse över den som vittnar falskt under ed. men berättar inget.
25 Ps 2:12, 118:7f, Ords 16:20, Matt 10:28. Människofruktan blir en snara,
men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
26 Många söker en furstes ynnest,
men av Herren får var och en
sin rätt.
27 Ps 15:4, Joh 15:19, 17:14, 1 Petr 4:4. De rättfärdiga avskyr
den som gör orätt,
de gudlösa avskyr
den som lever rätt.
1 Aquele que, sendo Pv 1.24-31;1Sm 2.25;2Cr 36.16muitas vezes repreendido, endurece a sua cerviz
será, Pv 6.15de repente, quebrantado, sem que haja remédio.
2 Quando se multiplicam Pv 11.10;28.12;Et 8.15os justos, regozija-se o povo;
mas, Pv 28.15quando o perverso toma o governo, o povo geme.
3 O homem que Pv 10.1;15.20;27.11;28.7ama a sabedoria alegra a seu pai;
mas quem Pv 5.10;6.26;Lc 15.30frequenta a companhia das prostitutas disperdiça a sua fazenda.
4 Pv 29.14;8.15;2Cr 9.8O rei pela justiça estabelece a terra,
mas o Pv 15.27amigo de impostos a transtorna.
5 O homem que Sl 5.9lisonjeia ao seu próximo
arma-lhe uma rede aos passos.
6 Na transgressão do homem mau, há Pv 22.5;Ec 9.12laço,
mas o justo Êx 15.1jubila e se regozija.
7 Pv 31.8-9;Jó 29.16;Sl 41.1O justo toma conhecimento da causa dos pobres;
o perverso não tem conhecimento para a conhecer.
8 Os homens escarnecedores Pv 11.11abrasam a cidade,
mas os Pv 16.14sábios desviam a ira.
9 Se o homem sábio disputar com o insensato,
quer se agaste, quer se ria, não haverá descanso.
10 Gn 4.5-8;1Jo 3.12Os sanguinolentos aborrecem o íntegro;
e, quanto ao reto, procuram tirar-lhe a vida.
11 Pv 12.16;14.33O tolo derrama toda a sua ira,
mas Pv 19.11o sábio a reprime e aplaca.
12 Se 1Rs 12.14o governador atende às mentiras,
todos os seus servos são perversos.
13 Pv 22.2O pobre e o opressor se encontram;
Jeová Ed 9.8;Sl 13.3alumia os olhos de ambos.
14 Sl 72.4;Is 11.4O rei que julga fielmente os pobres
terá Pv 16.12;25.5o seu trono estabelecido para sempre.
15 Pv 13.24;22.15A vara e a repreensão dão sabedoria,
mas a criança deixada a si Pv 10.1;17.25envergonha a sua mãe.
16 Quando os perversos se multiplicam, multiplicam-se as transgressões;
mas os Pv 21.12;Sl 37.34,36;58.10;91.8;92.11justos verão a queda deles.
17 Pv 29.15Corrige o teu filho, e ele te fará descansar;
ele Pv 10.1trará delícias à tua alma.
18 Onde não há 1Sm 3.1;Sl 74.9;Am 8.11-12revelação, o povo fica Êx 32.25sem freio;
mas aquele Pv 8.32;Sl 1.1-2;106.3;119.2;Jo 13.17que guarda a lei, este é feliz.
19 O servo se não emendará com palavras,
porque, ainda que entenda, não obedecerá.
20 Vês tu um homem Tg 1.19precipitado no falar?
Pv 26.12Mais esperança há para o tolo do que para ele.
21 Aquele que cria delicadamente ao seu servo desde a meninice,
nele, terá por fim Pv 30.23um filho.
22 Pv 15.18;26.21O homem irascível excita rixas,
Pv 17.19e o furioso multiplica transgressão.
23 Pv 11.2;16.18;2Sm 22.28;Dn 4.30-31;Mt 23.12;Tg 4.6A soberba do homem o abaterá,
mas o Pv 15.33;18.12;22.4;Is 66.2;Lc 14.11;18.14;Tg 4.10humilde de espírito receberá honra.
24 Aquele que é sócio dum ladrão Pv 15.32aborrece a sua alma;
Lv 5.1ouve-o sob juramento e nada denuncia.
25 Gn 12.12;20.2;Lc 12.4;Jo 12.42-43O medo do homem traz um laço,
mas quem Pv 18.10;28.25;Sl 91.1-16confia em Jeová está seguro.
26 Pv 19.6Muitos procuram o favor do governador,
mas a Is 49.4;1Co 4.4sentença de cada um vem de Jeová.
27 Pv 12.8;Sl 6.8;139.21-22O homem injusto é abominação aos justos,
Pv 29.10;Sl 69.4;Mt 10.22;24.9;Jo 15.18;17.14;1Jo 3.13e o reto no seu caminho é abominação ao perverso.