1 ✝ Några av de äldste i Israel kom då till mig och satte sig framför mig. 2 Och HERRENS ord kom till mig, som sa: 3 ✝ Människobarn, dessa män har låtit sina avgudar få insteg i sina hjärtan, och har ställt upp framför sig sådant som förleder dem till synd. Ska jag överhuvudtaget låta dem fråga mig om råd? 4 Tala därför till dem och säg till dem: Så säger Herren GUD: Var och en av Israels hus som låter sina avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig det som förleder honom till synd, och kommer till profeten, honom ska jag, HERREN, ge svar i enlighet med hans många avgudar, 5 för att jag må gripa Israels folk i deras hjärta, eftersom de alla har vikit bort från mig genom sina avgudar. 6 Säg därför till Israels hus: Så säger Herren GUD: Vänd om, och vänd er bort från era avgudar, och vänd bort era ansikten från alla era avskyvärdheter! 7 För om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor i Israel viker bort från mig och låter sina avgudar få insteg i sitt hjärta och ställer upp framför sig det som förleder till synd, och kommer till en profet för att fråga honom om mig, honom ska jag, HERREN, själv svara. 8 ✝ Och jag ska vända mitt ansikte mot den mannen, och göra honom till ett tecken och till ett ordspråk, och jag ska utrota honom ur mitt folk. Och ni ska inse att jag är HERREN. 9 ✝ Och om profeten låtit sig förföras när han har talat, så har jag, HERREN, låtit den profeten bli förförd. Och jag ska räcka ut min hand mot honom och utplåna honom ur mitt folk Israel. 10 Och de ska bära straffet för sin synd. Profetens straff ska vara det samma som straffet för den som frågade, 11 ✝ för att Israels hus inte längre ska gå vilse från mig, och inte mer orena sig med alla sina överträdelser, utan att de ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud, säger Herren GUD. 12 Och HERRENS ord kom åter till mig, som sa: 13 ✝ Människobarn, om ett land syndar mot mig genom att begå svår överträdelse, då skulle jag räcka ut min hand mot det och ta bort tillgången på bröd och sända svält över det, och där utrota både människor och djur. 14 Även om dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet bara rädda sina egna liv, säger Herren GUD. 15 ✝ Om jag lät grymma vilddjur dra fram genom landet, och de gjorde det folktomt, så att det blev ödelagt, så att ingen kunde gå genom det på grund av vilddjuren, 16 så skulle dessa tre män även om de levde där, så sant jag lever, säger Herren GUD, inte kunna rädda vare sig sina söner eller döttrar, utan endast de själva skulle bli räddade, men landet skulle bli ödelagt. 17 Eller om jag lät ett svärd drabba det landet, och sa: Svärd, dra genom landet! Och jag så utrotade människor och djur ur det, 18 så skulle dessa tre män även om de levde där, så sant jag lever, säger Herren GUD, inte kunna rädda vare sig söner eller döttrar, utan endast de själva skulle bli räddade. 19 ✝ Eller om jag sände pest i det landet, och utgöt min vrede över det i blod, för att utrota människor och djur ur det, 20 och även om Noa, Daniel och Job levde där, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren GUD, inte kunna rädda vare sig son eller dotter. De skulle genom sin rättfärdighet bara rädda sina egna liv. 21 ✝ För så säger Herren GUD: Hur mycket värre ska det inte bli när jag sänder mina fyra svåra straffdomar över Jerusalem: svärdet, svälten, de grymma vilddjuren och pesten, för att där utrota människor och djur? 22 Se, ändå ska där lämnas kvar en kvarleva av både söner och döttrar som ska föras ut, och se, de ska komma ut till er. Och ni ska få se hur de lever och handlar, och ni ska bli tröstade angående det onda som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över den. 23 Och de ska trösta er när ni ser hur de lever och handlar. Och ni ska inse att jag inte har gjort allt jag har gjort utan orsak, säger Herren GUD.