1 HERRENS hand kom över mig och genom HERRENS Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i dalen som var full med ben. 2 Och han förde mig runt bland dem, och se, där låg massor i den öppna dalen, och se, de var alldeles förtorkade. 3 Och han sa till mig: Människobarn, kan dessa ben få liv? Och jag svarade: Herre, GUD, du vet det. 4 Och han sa till mig: Profetera över dessa ben, och säg till dem: O, ni torra ben, hör HERRENS ord: 5 ✝ Så säger Herren GUD till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. 6 Och jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och lägga ande i er så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är HERREN. 7 Så profeterade jag som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, och se, det kom ett rassel och benen fogades samman, ben till sitt ben. 8 Och medan jag såg på, se, då kom senorna och köttet fram på dem och ovanpå täcktes de med hud, men det fanns ingen ande i dem. 9 Då sa han till mig: Profetera till Anden, profetera, människobarn, och säg till Anden: Så säger Herren GUD: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken, och blås på dessa slagna så att de får liv. 10 ✝ Så profeterade jag som han befallde mig. Och Anden kom in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en väldig armé. 11 Sedan sa han till mig: Människobarn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: Våra ben är torra, och vårt hopp är ute, vi är förlorade. 12 ✝ Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren GUD: Mitt folk! Se, jag ska öppna era gravar och låta er komma upp ur era gravar och föra er in i Israels land. 13 Och ni ska inse, att jag är HERREN, när jag har öppnat era gravar och fört er, mitt folk, upp ur era gravar. 14 Och jag ska lägga min ande i er så att ni får liv, och jag ska låta er bo i ert land. Då ska ni inse att jag, HERREN, har talat och gjort det, säger HERREN. 15 Och HERRENS ord kom till mig, som sa: 16 Och, du människobarn, ta en trästav och skriv på den: För Juda och för Israels barn, hans följeslagare. Ta sedan en annan trästav och skriv på den: För Josef, Efraims trästav, och för alla av Israels hus, hans följeslagare. 17 Och sammanför dem, den ena med den andra, till en enda trästav så att de blir ett i din hand. 18 Och när dina landsmän talar till dig och säger: Kan du inte förklara för oss vad du menar med detta? 19 ✝ Då ska du svara dem: Så säger Herren GUD: Se, jag ska ta Josefs trästav, som är i Efraims hand, och Israels stammar, hans följeslagare, och foga ihop dem med honom, med Judas trästav, och göra dem till en enda trästav och de ska bli ett i min hand. 20 Och trästavarna som du har skrivit på ska du hålla i din hand inför deras ögon. 21 ✝ Och säg till dem: Så säger Herren GUD: Se, jag ska hämta Israels barn ut från de hednafolk som de kommit till, och samla dem från alla håll och föra dem in i deras eget land. 22 ✝ Och jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg, och en enda kung ska vara kung över dem alla. Och de ska inte mer vara två folk, och de ska aldrig mer vara delade i två riken. 23 Inte heller ska de längre orena sig med sina avgudar, inte heller med sina styggelser och inte heller med alla sina överträdelser, utan jag ska rädda dem från alla platser där de bor, där de har syndat, och jag ska rena dem. Så ska de bli mitt folk och jag ska vara deras Gud. 24 ✝ Och min tjänare David ska vara kung över dem, och de ska alla ha en enda herde. De ska också vandra efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och göra efter dem. 25 ✝ Och de ska bo i det land som jag har gett åt min tjänare Jakob, där era fäder har bott, och de ska bo där, de själva och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David ska vara deras furste för evigt. 26 ✝ Och jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Det ska vara ett evigt förbund med dem. Och jag ska ge dem plats och föröka dem och ställa min helgedom bland dem för evigt. 27 ✝ Och mitt tabernakel* ska vara hos dem. Ja, jag ska vara deras Gud och de ska vara mitt folk. 28 Och hednafolken ska inse att jag är HERREN som helgar Israel, när min helgedom förblir ibland dem för evigt.