1 Åter kom HERRENS ord till mig, som sa: 2 ✝ Människobarn, säg till fursten i Tyrus: Så säger Herren GUD: Därför att ditt hjärta är högmodigt och du har sagt: Jag är en gud, jag sitter på en gudatron mitt ute på havet. Ändå är du en människa och inte Gud, även om du upphöjt ditt hjärta såsom det vore Guds hjärta. 3 ✝ Se, du är visare än Daniel, inget hemligt är förborgat för dig. 4 Genom din visdom och ditt förstånd har du skaffat dig rikedomar, och samlat guld och silver i dina skattkamrar. 5 Genom din stora vishet och genom din handel har du ökat din rikedom och ditt hjärta har blivit högmodigt för din rikedoms skull. 6 Därför säger Herren GUD så: Eftersom du har upphöjt ditt hjärta såsom det vore Guds hjärta, 7 se, därför ska jag låta ett främmande, fruktansvärt folk komma över dig. Och de ska dra sina svärd mot din visdoms skönhet och orena din prakt. 8 ✝ De ska störta ner dig i graven och du ska dö de slagnas död mitt ute på havet. 9 Kommer du ändå att säga inför honom som dräper dig: Jag är Gud, du som är en människa och inte Gud, i händerna på honom som dräper dig? 10 Du ska dö de oomskurnas död genom främlingars hand, för jag har sagt det, säger Herren GUD. 11 Och HERRENS ord kom till mig, som sa: 12 Människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren GUD: Du var fullkomlighetens sigill, full av visdom och fullkomlig i skönhet. 13 Du har varit i Eden, Guds lustgård. Du var täckt av alla slags ädla stenar: karneol, topas, kalcedon, krysolit, onyx, jaspis, safir, rubin, smaragd och guld. Hantverket med dina tamburiner och dina pipor var förberett för dig den dag du skapades. 14 Du var den smorde, beskyddande keruben, och jag hade satt dig så. På Guds heliga berg var du. Du har gått omkring bland stenar av eld. 15 Du var fullkomlig på dina vägar från den dag då du skapades tills ondska blev funnen hos dig. 16 Genom din mycket omfattande handel fylldes du med våld och du har syndat. Därför ska jag driva bort dig såsom ohelig från Guds berg och jag ska förgöra dig, du beskyddande kerub, mitt bland de brinnande stenarna. 17 Ditt hjärta blev högmodigt på grund av din skönhet. Du fördärvade din visdom på grund av din prakt. Jag ska kasta ner dig till jorden och lämna dig att beskådas av andra kungar. 18 Genom dina många missgärningar och genom din orättfärdiga handel har du vanhelgat dina helgedomar. Därför ska jag låta en eld gå ut från dig och den ska förtära dig. Och jag ska göra dig till aska på jorden i deras åsyn som ser dig. 19 ✝ Alla de som känt dig bland folken ska förfäras över dig. Du ska komma till ett fasansfullt slut och du ska aldrig mer finnas till. 20 Åter kom HERRENS ord till mig, som sa: 21 Människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det, 22 och säg: Så säger Herren GUD: Se, jag är emot dig, Sidon, och jag ska förhärligas mitt ibland dig. Och de ska inse att jag är HERREN när jag där verkställer mina domar och där bevisar min helighet. 23 För jag ska sända pest över henne och blod på hennes gator. Och de slagna ska falla* därinne för svärdet, som riktas mot henne från alla sidor. Och de ska inse, att jag är HERREN. 24 Sedan ska det för Israels folk inte mer finnas någon stickande tagg, inte heller något sårande törne, från alla folk runt omkring dem som föraktade dem. Och de ska inse att jag är Herren GUD. 25 Så säger Herren GUD: När jag har samlat Israels folk från de folk bland vilka de skingrats och blir helgad i dem inför hedningarnas ögon, då ska de bo i sitt land som jag har gett åt min tjänare Jakob. 26 Och de ska bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de ska bo i trygghet när jag har verkställt mina domar på alla dem runt omkring som föraktar dem. Och de ska inse att jag är HERREN deras Gud.