1 I tionde året, i tionde månaden, på tolfte dagen i månaden, kom HERRENS ord till mig, som sa: 2 ✝ Människobarn, vänd ditt ansikte mot farao, kungen i Egypten, och profetera mot honom och mot hela Egypten. 3 Tala, och säg: Så säger Herren GUD: Se, jag är emot dig, farao, Egyptens kung, du stora monster* som ligger bland dina vattendrag och säger: Floden är min, och jag har gjort den åt mig själv. 4 ✝ Men jag ska sätta krokar i dina käftar och jag ska låta fiskarna i dina vattendrag fastna vid dina fjäll. Och jag ska dra upp dig ur dina vattendrag med alla fiskar i dina vattendrag som hänger fast vid dina fjäll. 5 ✝ Och jag ska lämna dig utkastad i öknen, dig och alla fiskarna i dina vattendrag. Du ska falla på det öppna fältet. Du ska inte tas bort eller hämtas upp. Jag har gett dig till mat åt markens djur och till himlens fåglar. 6 ✝ Och alla Egyptens invånare ska inse att jag är HERREN, eftersom de har varit en rörstav för Israels hus. 7 När de tog dig i handen krossade och slet du av hela deras axel. Och när de stödde sig på dig slog du sönder och fick alla deras höfter att darra*. 8 Därför säger Herren GUD så: Se, jag ska låta ett svärd komma över dig, och utrota ur dig både människor och djur. 9 Och Egyptens land ska bli ödelagt och lagt i ruiner. Och de ska inse att jag är HERREN. Eftersom han har sagt: Floden är min, och jag har gjort den, 10 se, därför är jag emot dig och emot dina floder, och jag ska ödelägga Egyptens land och lägga det i ruiner, från Sevenes* torn ända till Etiopiens gräns. 11 Ingen människofot kommer att gå genom det och ingen fot av något djur ska gå genom det, inte heller ska det bli bebott under 40 år. 12 Och jag ska göra Egyptens land till en ödemark bland de ödelagda länderna och hennes städer ska ligga öde bland de ödelagda städerna i 40 år. Och jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna. 13 Ändå säger Herren GUD så: När 40 år har gått ska jag samla egyptierna från de folk där de blev skingrade, 14 och jag ska föra tillbaka Egyptens fångar och låta dem återvända till Patros land, till landet de kom ifrån, och där ska de bli ett obetydligt rike. 15 Det ska bli det minsta av alla riken och inte mer upphöja sig över folken, för jag ska låta dem bli så få* att de inte längre kommer att härska över folken. 16 Och det ska inte mer vara något stöd för israeliterna, utan påminna dem om deras missgärning då de vände sig om för att följa dem. Och de ska inse att jag är Herren GUD. 17 Och det hände sig i tjugosjunde året, i första månaden, på första dagen i månaden, att HERRENS ord kom till mig, som sa: 18 Människobarn, Nebukadnessar, kungen i Babylon, lät sin armé utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavt. Men någon lön har varken han eller hans armé fått för det arbete som han har utfört mot Tyrus. 19 ✝ Därför säger Herren GUD så: Se, jag ska ge Egyptens land åt Nebukadnessar, kungen i Babylon, och han ska föra bort hennes rikedomar* och ta byte och plundra. Och det ska bli lönen för hans armé. 20 Jag har gett honom Egyptens land för det arbete han utfört mot det, för de har arbetat för mig, säger Herren GUD. 21 På den dagen ska jag låta hornet* i Israels hus växa upp. Och låta dig öppna munnen mitt ibland dem. Och de ska inse att jag är HERREN.