Lucas 1

1 Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss,

2 enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss.

3 Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus,

4 för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet.

6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.

7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.

8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud,

9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.

10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram.

11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret.

12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom.

13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes.

14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse.

15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande.

16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.

17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."

18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren."

19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap.

20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet.

22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum.

23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem.

24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte:

25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."

26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud

27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.

28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.

30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.

31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.

33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut."

34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".

35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.

37 Ty för Gud är ingenting omöjligt."

38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd

40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande

42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!

43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?

44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje.

45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."

46 Då sade Maria:"Min själ prisar Herren,

47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.

48 Ty han har sett till sintjänarinnas ringhet.Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.

49 Stora ting har den Mäktigegjort med migoch heligt är hans namn.

50 Hans barmhärtighet vararfrån släkte till släkteöver dem som fruktar honom.

51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.

52 Härskare har han störtatfrån deras troner,och ringa män har han upphöjt.

53 Hungriga har han mättatmed sitt goda,och rika har han skickattomhänta bort.

54 Han har tagit sig ansin tjänare Israeloch tänkt på att visasin barmhärtighet

55 mot Abraham och hans barn,till evig tid,efter sitt löfte till våra fäder."

56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.

57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son.

58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.

59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.

60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes."

61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet."

62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig.

64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.

65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.

66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.

67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

68 "Välsignad är Herren,Israels Gud,som har besökt och återlöstsitt folk.

69 Han har upprättat åt ossett frälsningens horn i sin tjänare Davids släkt,

70 så som han för länge sedanhade lovatgenom sina heliga profeters mun.

71 Han har frälst ossfrån våra fienderoch från deras hand som hatar oss.

72 Han har visat barmhärtighetmot våra fäderoch tänkt på sitt heliga förbund,

73 enligt den ed han gavvår fader Abraham,

74 att vi, frälsta ur vårafienders hand,skulle få tjäna honomutan fruktan,

75 i helighet och rättfärdighetinför honom under allavåra dagar.

76 Och du, barn, skall kallasden Högstes profet.Ty du skall gå före Herrenoch bana väg för honom

77 och ge hans folk kunskapom frälsning,att deras synder är förlåtna

78 för vår Guds innerligakärleks skull.I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,

79 för att ljus skall skina över demsom sitter i mörkeroch dödsskuggaoch styra våra fötter in påfridens väg."

80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.