1 Jes 37:36, 38, Jer 30:16, Hab 2:8, Matt 7:2. Ve dig, du härjare
som själv inte har härjats,
du förrädare
som själv inte blivit förrådd!
När du är färdig med att härja
ska du själv bli härjad,
när du har slutat förråda
ska du själv bli förrådd.33:1härjareEn av de assyriska kungarna, sannolikt Sanherib (705-681 f Kr, kap 36-37).
2 Ps 33:20, 50:15, 70:2, 6, Dan 9:19, Hab 3:16.Herre, förbarma dig över oss,
vi hoppas på dig.
Bli du vår33:2vårAndra handskrifter: "deras". arm var morgon,
vår frälsning i nödens tid.
3 4 Mos 10:35, Ps 68:2, Jer 25:31. För det väldiga dånet flyr folken,
inför ditt majestät
skingras folkslagen.
4 Joel 1:4. Man ska förse sig med byte från er,
som när gräsmaskar förser sig.
Så som gräshoppor störtar fram
kastar han sig över det.
5 Ps 97:9, 113:5, 138:6, Jes 1:27, 57:15. Upphöjd är Herren,
för han bor i höjden.
Han uppfyller Sion med rätt
och rättfärdighet.
6 Kol 1:13, 27, 2:3. Han ska vara
din framtids säkra grund,
rik på frälsning,
vishet och kunskap.
Fruktan för Herren ska vara
Sions skatt.
7 2 Kung 18:37. Hör, deras hjältar klagar därute,
fredsbudbärarna gråter bittert.
8 Dom 5:6. Vägarna är öde,
ingen går mer på stigarna.
Han bryter fördrag, föraktar städer33:8städerAndra handskrifter (Qumran): "vittnen".,
tar ingen hänsyn till människor.
9 Jes 35:2, Nah 1:4. Landet sörjer och försmäktar,
Libanon blygs och tynar bort,
Saron har blivit lik en ödemark,
Bashans och Karmels skogar33:9Libanon … Saron … Bashans och Karmels skogarBördiga områden i Israels utkanter åt norr, väster, nordost och nordväst.
fäller sina löv.
10 Nu vill jag stå upp, säger Herren,
nu vill jag resa mig,
nu vill jag visa min höghet.
11 Jes 59:4. Med halm går ni havande,
och ni föder strå.
Er ande är en eld
som kommer att förtära er.
12 Folken ska förbrännas till kalk,
likt avhugget törne
ska de brännas upp i eld.
13 Ni som är långt borta,
hör vad jag har gjort.
Ni som är nära,
lär känna min makt.
14 5 Mos 4:24, Jes 30:27f, Hebr 12:29. Syndarna i Sion blir förskräckta,
bävan griper de gudlösa.
"Vem av oss kan härda ut
vid en förtärande eld?
Vem av oss kan bo
vid en evig glöd?"
15 Ps 15:2, 24:4, 119:37, Matt 5:6f. Den som vandrar i rättfärdighet
och talar vad rätt är,
den som föraktar
det som vinns genom förtryck
och som avhåller sina händer
från att ta mutor,
den som stoppar till sina öron
för att inte höra
om blodsgärningar
och sluter sina ögon
för att inte se det onda,
16 Ps 23:1f, Jes 51:14, 58:11. han ska bo på höjderna,
klippfästen ska vara hans värn.
Sitt bröd ska han få,
vatten ska aldrig fattas honom.
17 En kung i sin skönhet
ska dina ögon se,
de ska blicka ut
över ett vidsträckt land.
18 1 Kor 1:20. Då ska ditt hjärta tänka tillbaka
på skräckens tid:
"Var är nu skrivarna,
var är skatteindrivarna,
var är de som räknade tornen?"
19 5 Mos 28:49, Jes 28:11, Jer 5:15. Du slipper då se det vildsinta folket,
folket med obegripligt språk
som ingen kunde förstå,
vars stammande tungomål
ingen kunde tyda.
20 Ps 122:4, 125:1f, Jes 32:18. Se på Sion, våra högtiders stad!
Dina ögon ska skåda Jerusalem,
en säker boning,
ett tält som inte flyttas bort.
Dess tältpinnar
ska aldrig ryckas upp,
och av dess tältlinor
ska ingen enda brista,
21 för Herren ska vara där
i sitt majestät.
Han ska vara för oss
som floder och breda strömmar.
Inget skepp med åror
ska där gå fram,
inget mäktigt skepp
färdas däröver,
22 för Herren är vår domare,
Herren är vår lagstiftare,
Herren är vår kung.
Han är den som frälser oss.
23 Dina tåg hänger slaka,
de håller inte masten stadig,
seglet är inte spänt.
Då ska mycket rövat gods utskiftas,
även de lama ska då ta byte.
24 Joel 3:10, Jer 50:20, Mika 7:18f, Sak 12:8. Och ingen av invånarna ska säga:
"Jag är sjuk."
Folket som bor där
har fått sin synd förlåten.
1 Ai Is 10.6;21.2de ti que despojas e que não foste despojado, que Is 24.16;48.8procedes perfidamente e que não foste tratado perfidamente! Quando tiveres cessado de despojar, Is 10.12;14.25;31.8;Hc 2.8serás despojado e, quando tiveres acabado de proceder perfidamente, contra ti Jr 25.12-14;Mt 7.2procederão perfidamente. 2 Is 30.18-19Compadece-te de nós, Jeová; por ti Is 25.9temos esperado. Sê o Is 40.10;51.5;59.16braço deles de manhã em manhã, como também a nossa salvação no Is 37.3tempo da tribulação. 3 Ao som do tumulto, Is 11.13;17.13;21.15fogem os povos; quando Is 10.33;17.13;59.16-18;Jr 25.30-31te levantas, são dispersas as nações. 4 O vosso despojo será ajuntado como ajunta a lagarta; como saltam os gafanhotos, assim sobre ele saltarão. 5 Sl 97.9Exaltado é Jeová, porque habita no alto; Is 1.26;28.6;32.16tem enchido a Sião de juízo e justiça. 6 Nos teus tempos, haverá Is 33.20estabilidade, Is 45.17;51.6abundância de salvação, sabedoria e Is 11.9conhecimento. O Is 11.3;2Rs 18.7;Sl 112.1-3;Mt 6.33temor de Jeová é o tesouro de Sião.
7 Eis que os valentes clamam de fora; 2Rs 18.18,37os embaixadores da paz choram amargamente. 8 As estradas estão desoladas, Is 35.8cessa o viandante; o inimigo Is 24.5violou a aliança, desprezou as cidades e não faz caso algum dos homens. 9 Is 3.26;24.4;29.2A terra pranteia, desfalece; Is 2.13;10.34o Líbano está envergonhado e se murcha; Is 35.2;65.10Sarom torna-se como um deserto; Basã e o Carmelo ficam despidos de folhas. 10 Agora, me Is 2.19,21;Sl 12.5levantarei, diz Jeová; agora, me erguerei; agora, serei exaltado. 11 Is 26.18;59.4;Sl 7.14;Tg 1.15Concebereis feno, parireis restolho; o vosso Is 1.31fôlego é o fogo que vos há de devorar. 12 Os povos serão como as queimas de cal, Is 10.17;27.4;2Sm 23.6-7como espinhos cortados que são queimados no fogo.
13 Is 49.1;Sl 48.10Ouvi, vós os que estais longe, o que tenho feito; reconhecei, vós os que estais perto, o meu poder. 14 Is 1.28Os pecadores em Sião estão assombrados; Is 32.11o tremor apodera-se dos ímpios. Quem, dentre nós, habitará com o Is 30.27,30;Hb 12.29fogo devorante? Quem, dentre nós, habitará com os Is 9.18-19;10.16;47.14ardores sempiternos? 15 Aquele que Is 58.6-11;Sl 15.2;24.4anda em justiça e fala o que é reto; aquele que despreza o ganho da opressão, que sacode as suas mãos para não receber peitas, que tapa os seus ouvidos, para não ouvir falar do derramamento de sangue, e Sl 119.37fecha os seus olhos, para não ver o mal; 16 este habitará nas alturas. Is 25.4;26.1As fortificações das rochas será o seu alto refúgio; Is 49.10dar-se-lhe-á o seu pão, as suas águas são seguras.
17 Os teus olhos verão Is 33.21-22;6.5;24.23o rei na sua formosura; verão a Is 26.15terra que se estende amplamente. 18 O teu coração meditará Is 17.14o terror: Onde está 1Co 1.20aquele que registrou, onde está quem pesou o tributo, onde está o que numerou as torres? 19 Is 37.33;2Rs 19.32Não verás o povo feroz, povo de Is 28.11;Dt 28.49-50;Jr 5.15fala profunda, que não se pode perceber, de língua estranha, que não se pode entender. 20 Sl 48.12Olha para Sião, cidade das nossas solenidades; os teus olhos verão Jerusalém, Is 32.18;Sl 46.5;125.1-2habitação quieta, Is 54.2tenda que não será removida, cujas estacas nunca serão arrancadas, nem será quebrada nenhuma das suas cordas. 21 Mas Jeová ali estará conosco em majestade, ali nesse lugar de largos Is 41.18;43.19-20;48.18;66.12rios e correntes, no qual não entrará baixel a remo, nem por ele passará navio grande. 22 Porque Jeová é o nosso Is 2.4;11.4;16.5;51.5juiz, Jeová é o Is 1.10;51.4,7;Tg 4.12nosso legislador, Jeová é o Is 33.17;Sl 89.18;Zc 9.9nosso Rei; Is 25.9;35.4;49.25-26;60.16ele nos salvará. 23 As tuas enxárcias estão afrouxadas; não puderam ter firme o seu mastro, nem desfraldar a vela. Então, se repartiu 2Rs 7.16a presa de grandes despojos; Is 35.6;2Rs 7.8até os coxos participaram dela. 24 Nenhum morador dirá: Estou Is 30.26;58.8;Jr 30.17;33.6doente; quanto ao povo que nela habitar, Is 40.2;44.22;Jr 50.20;Mq 7.18-19;1Jo 1.7-9perdoar-se-lhe-á a sua iniquidade.