1 En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --2 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.3 På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.4 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.5 De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.6 De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;7 ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,8 och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»

1 Cântico das peregrinações. Ah, como me perseguiram desde a minha juventude! Que o diga Israel.2 Como me perseguiram desde a minha juventude! Mas não me puderam vencer.3 Lavraram sobre o meu dorso os lavradores, nele abriram longos sulcos.4 Mas o Senhor é justo, ele cortou as correias com que me afligiram os maus.5 Sejam confundidos e recuem todos os que odeiam Sião.6 Que eles se tornem como a erva do telhado, que seca antes de ser arrancada.7 Com ela não enche as mãos o ceifador, nem seu regaço quem recolhe os feixes.8 Os que passam não lhes dirão: Desça sobre vós a bênção do Senhor! Nem: Nós vos abençoamos em nome do Senhor.