1 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.2 Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!3 Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.4 Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.5 Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.6 Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.7 När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.8 De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.9 HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. Sela.10 Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.11 Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.12 Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet.13 HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig. gårdar; nu jubla min själ och min kropp mot levande Gud. Ja, sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon har lagt sina ungar osv.
1 Ao mestre de canto. Com a Gitiena. Salmo dos filhos de Coré. Como são amáveis as vossas moradas, Senhor dos exércitos!2 Minha alma desfalecida se consome suspirando pelos átrios do Senhor. Meu coração e minha carne exultam pelo Deus vivo.3 Até o pássaro encontra um abrigo, e a andorinha faz um ninho para pôr seus filhos. Ah, vossos altares, Senhor dos exércitos, meu rei e meu Deus!4 Felizes os que habitam em vossa casa, Senhor: aí eles vos louvam para sempre.5 Feliz o homem cujo socorro está em vós, e só pensa em vossa santa peregrinação.6 Quando atravessam o vale árido, eles o transformam em fontes, e a chuva do outono vem cobri-los de bênçãos.7 Seu vigor aumenta à medida que avançam, porque logo verão o Deus dos deuses em Sião.8 Senhor dos exércitos, escutai minha oração, prestai-me ouvidos, ó Deus de Jacó.9 Ó Deus, nosso escudo, olhai; vede a face daquele que vos é consagrado.10 Verdadeiramente, um dia em vossos átrios vale mais que milhares fora deles. Prefiro deter-me no limiar da casa de meu Deus a morar nas tendas dos pecadores.11 Porque o Senhor Deus é nosso sol e nosso escudo, o Senhor dá a graça e a glória. Ele não recusa os seus bens àqueles que caminham na inocência.12 Ó Senhor dos exércitos, feliz o homem que em vós confia.