1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.2 HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.3 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.4 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?5 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.6 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?7 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.8 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.9 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.10 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.11 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

1 Ao mestre de canto. Com instrumentos de corda. Em oitava. Salmo de Davi. Senhor, em vossa cólera não me repreendais, em vosso furor não me castigueis.2 Tende piedade de mim, Senhor, porque desfaleço; sarai-me, pois sinto abalados os meus ossos.3 Minha alma está muito perturbada; vós, porém, Senhor, até quando?...4 Voltai, Senhor, livrai minha alma; salvai-me, pela vossa bondade.5 Porque no seio da morte não há quem de vós se lembre; quem vos glorificará na habitação dos mortos?6 Eu me esgoto gemendo; todas as noites banho de pranto minha cama, com lágrimas inundo o meu leito.7 De amargura meus olhos se turvam, esmorecem por causa dos que me oprimem.8 Apartai-vos de mim, vós todos que praticais o mal, porque o Senhor atendeu às minhas lágrimas.9 O Senhor escutou a minha oração, o Senhor acolheu a minha súplica.10 Que todos os meus inimigos sejam envergonhados e aterrados; recuem imediatamente, cobertos de confusão!