1 Samuel 25

1 Samuel died; and all Israel gathered themselves together and mourned for him, and buried him at his house at Ramah.

Then David arose and went down to the wilderness of Paran. 2 There was a man in Maon whose possessions were in Carmel; and the man was very great. He had three thousand sheep and a thousand goats; and he was shearing his sheep in Carmel. 3 Now the name of the man was Nabal; and the name of his wife Abigail. This woman was intelligent and had a beautiful face; but the man was surly and evil in his doings. He was of the house of Caleb. 4 David heard in the wilderness that Nabal was shearing his sheep. 5 David sent ten young men; and David said to the young men, "Go up to Carmel, and go to Nabal, and greet him in my name. 6 Tell him, ‘Long life to you! Peace be to you! Peace be to your house! Peace be to all that you have! 7 Now I have heard that you have shearers. Your shepherds have now been with us, and we didn’t harm them. Nothing was missing from them all the time they were in Carmel. 8 Ask your young men, and they will tell you. Therefore let the young men find favor in your eyes, for we come on a good day. Please give whatever comes to your hand to your servants and to your son David.’"

9 When David’s young men came, they spoke to Nabal all those words in the name of David, and waited.

10 Nabal answered David’s servants and said, "Who is David? Who is the son of Jesse? There are many servants who break away from their masters these days. 11 Shall I then take my bread, my water, and my meat that I have killed for my shearers, and give it to men who I don’t know where they come from?"

12 So David’s young men turned on their way and went back, and came and told him all these words.

13 David said to his men, "Every man put on his sword!"

Every man put on his sword. David also put on his sword. About four hundred men followed David, and two hundred stayed by the baggage.

14 But one of the young men told Abigail, Nabal’s wife, saying, "Behold, David sent messengers out of the wilderness to greet our master; and he insulted them. 15 But the men were very good to us, and we were not harmed, and we didn’t miss anything as long as we went with them, when we were in the fields. 16 They were a wall to us both by night and by day, all the while we were with them keeping the sheep. 17 Now therefore know and consider what you will do; for evil is determined against our master and against all his house, for he is such a worthless fellow that one can’t speak to him."

18 Then Abigail hurried and took two hundred loaves of bread, two containers of wine, five sheep ready dressed, five seahs*25:18 1 seah is about 7 liters or 1.9 gallons or 0.8 pecks of parched grain, one hundred clusters of raisins, and two hundred cakes of figs, and laid them on donkeys. 19 She said to her young men, "Go on before me. Behold, I am coming after you." But she didn’t tell her husband, Nabal. 20 As she rode on her donkey, and came down hidden by the mountain, behold, David and his men came down toward her, and she met them.

21 Now David had said, "Surely in vain I have kept all that this fellow has in the wilderness, so that nothing was missed of all that pertained to him. He has returned me evil for good. 22 God do so to the enemies of David, and more also, if I leave of all that belongs to him by the morning light so much as one who urinates on a wall."*25:22 or, male.

23 When Abigail saw David, she hurried and got off her donkey, and fell before David on her face and bowed herself to the ground. 24 She fell at his feet and said, "On me, my lord, on me be the blame! Please let your servant speak in your ears. Hear the words of your servant. 25 Please don’t let my lord pay attention to this worthless fellow, Nabal, for as his name is, so is he. Nabal*25:25 "Nabal" means "foolish". is his name, and folly is with him; but I, your servant, didn’t see my lord’s young men whom you sent. 26 Now therefore, my lord, as Yahweh lives and as your soul lives, since Yahweh has withheld you from blood guiltiness and from avenging yourself with your own hand, now therefore let your enemies and those who seek evil to my lord be as Nabal. 27 Now this present which your servant has brought to my lord, let it be given to the young men who follow my lord. 28 Please forgive the trespass of your servant. For Yahweh will certainly make my lord a sure house, because my lord fights Yahweh’s battles. Evil will not be found in you all your days. 29 Though men may rise up to pursue you and to seek your soul, yet the soul of my lord will be bound in the bundle of life with Yahweh your God. He will sling out the souls of your enemies as from a sling’s pocket. 30 It will come to pass, when Yahweh has done to my lord according to all the good that he has spoken concerning you, and has appointed you prince over Israel, 31 that this shall be no grief to you, nor offense of heart to my lord, either that you have shed blood without cause, or that my lord has avenged himself. When Yahweh has dealt well with my lord, then remember your servant."

32 David said to Abigail, "Blessed is Yahweh, the God of Israel, who sent you today to meet me! 33 Blessed is your discretion, and blessed are you, who have kept me today from blood guiltiness, and from avenging myself with my own hand. 34 For indeed, as Yahweh the God of Israel lives, who has withheld me from harming you, unless you had hurried and come to meet me, surely there wouldn’t have been left to Nabal by the morning light so much as one who urinates on a wall."*25:34 or, one male.

35 So David received from her hand that which she had brought him. Then he said to her, "Go up in peace to your house. Behold, I have listened to your voice and have granted your request."

36 Abigail came to Nabal; and behold, he held a feast in his house like the feast of a king. Nabal’s heart was merry within him, for he was very drunk. Therefore she told him nothing until the morning light. 37 In the morning, when the wine had gone out of Nabal, his wife told him these things; and his heart died within him, and he became as a stone. 38 About ten days later, Yahweh struck Nabal, so that he died. 39 When David heard that Nabal was dead, he said, "Blessed is Yahweh, who has pleaded the cause of my reproach from the hand of Nabal, and has kept back his servant from evil. Yahweh has returned the evildoing of Nabal on his own head."

David sent and spoke concerning Abigail, to take her to himself as wife. 40 When David’s servants had come to Abigail to Carmel, they spoke to her, saying, "David has sent us to you, to take you to him as wife."

41 She arose and bowed herself with her face to the earth, and said, "Behold, your servant is a servant to wash the feet of the servants of my lord." 42 Abigail hurriedly arose and rode on a donkey with her five maids who followed her; and she went after the messengers of David, and became his wife. 43 David also took Ahinoam of Jezreel; and they both became his wives.

44 Now Saul had given Michal his daughter, David’s wife, to Palti the son of Laish, who was of Gallim.

Samuels död

1 *1 Sam 7:17, 28:3. Samuel dog, och hela Israel samlades och höll dödsklagan efter honom. De begravde honom i hans hem i Rama.

David och Abigail

David bröt upp och drog ner till Parans öken. 2 *Jos 15:55. I Maon fanns det en man som hade sin boskapsskötsel i Karmel*25:2KarmelEn by i Juda bergsöken nära Maon (23:24) där Saul hade rest en minnesstod efter sin seger över amalekiterna (15:12).. Mannen var mycket rik, han ägde tretusen får och ettusen getter, och nu höll han på att klippa sina får i Karmel. 3 Mannen hette Nabal, och hans hustru hette Abigail.*25:3Nabal ... AbigailBetyder på hebreiska "dåre" (vers 25) och "fadern gläds". På arabiska kan Nabal betyda "ädel". Hon var klok och vacker, han var hård och ond i det han gjorde. Han var en ättling till Kaleb.

4 När nu David var i öknen och fick höra att Nabal klippte sina får, 5 sände han i väg tio unga män och sade till dem: "Gå upp till Karmel och bege er till Nabal och hälsa honom i mitt namn 6 och säg: Må du leva! Frid vare med dig, frid vare med ditt hus och frid vare med allt vad du har. 7 Jag har hört att du har fårklippning*25:7fårklippningPå våren före lamningen, ett tillfälle för fest (vers 8, 2 Sam 13:23). på gång. Nu är det så att dina herdar har varit hos oss utan att vi gjort dem något ont och utan att något har kommit bort för dem under hela tiden de har varit i Karmel. 8 Fråga dina tjänare, så berättar de det själva för dig. Låt nu mina unga män finna nåd för dina ögon. Vi har ju kommit hit på en glädjedag, så ge gärna vad du har till hands till dina tjänare och din son David."

9 När Davids män kom dit sade de allt detta till Nabal i Davids namn. Sedan väntade de. 10 Men Nabal svarade Davids tjänare: "Vem är David, vem är Ishais son? Nu för tiden är det många tjänare som rymmer från sina herrar. 11 Skulle jag ta mitt bröd och mitt vatten*25:11vattenAndra handskrifter (Septaginta): "vin". och mitt kött som jag slaktat för mina fårklippare, och ge till män som jag inte vet varifrån de är?"

12 Då vände Davids män och gick sin väg. När de kom tillbaka berättade de allt detta för David. 13 Och David sade till sina män: "Spänn på er svärden!" Var och en spände på sig sitt svärd, och David spände på sig sitt. Omkring fyrahundra man följde med David upp, medan tvåhundra stannade vid trossen.

14 En av tjänarna berättade för Nabals hustru Abigail: "Se, David sände hit budbärare från öknen och lät hälsa vår herre, men han snäste av dem. 15 Men dessa män har varit väldigt goda mot oss. Vi led aldrig någon orätt och inget kom bort för oss under hela tiden vi drog omkring med dem där ute på marken. 16 De var en mur för oss både dag och natt under hela tiden vi var med dem och vaktade hjorden. 17 Tänk nu och se vad du kan göra, för olyckan hänger över vår herre och hela hans hus. Han är ju så ond att ingen kan prata med honom."

18 Då skyndade sig Abigail och tog tvåhundra bröd, två läglar vin, fem tillredda får, fem seamått rostade ax*25:18fem seamått rostade axCa 35 liter., etthundra russinkakor och tvåhundra fikonkakor och lastade det på åsnor. 19 Hon sade till sina tjänare: "Gå före mig, så kommer jag efter er." Men hon berättade inget för sin man.

20 När hon nu red på sin åsna och var på väg ner i en bergsravin, då kom David och hans män ner mot henne så att hon mötte dem. 21 *Ps 35:12. David hade sagt: "Det var meningslöst att jag skyddade allt han har där i öknen så att inget försvann av allt han äger. Han har lönat gott med ont. 22 Må Gud straffa Davids fiender*25:22Davids fienderAndra handskrifter (Septuaginta): "David". både nu och i framtiden: Jag tänker inte låta en enda man*25:22manOrdagrant: "som urinerar mot muren" (även i vers 34). av alla dem som är hans leva till morgonen."

23 När Abigail fick se David, steg hon genast ner från åsnan och föll ner på sitt ansikte inför David och bugade sig mot marken. 24 Hon föll ner för hans fötter och sade: "Det är jag, min herre, som bär skulden. Men låt din tjänarinna få tala till dig, och lyssna till din tjänarinnas ord. 25 Herre, bry dig inte om denne onde Nabal, för han är som hans namn betyder. Dåre heter han, och dårskap är han full av. Men jag, din tjänarinna, såg inte männen som du, min herre, sände.

26 Och nu, min herre, så sant Herren lever och så sant du själv lever: Herren har hindrat dig från att dra på dig blodskuld och ta rätten i egna händer. Må nu dina fiender och de som söker min herres olycka bli som Nabal. 27 *1 Mos 33:11. Och låt nu denna välsignelsegåva som din tjänarinna har med till min herre ges åt männen som följer min herre. 28 Förlåt din tjänarinna vad hon har brutit. För Herren ska sannerligen bygga åt min herre ett hus som består, eftersom min herre utkämpar Herrens krig, och inget ont ska finnas hos dig under hela ditt liv. 29 *Ps 6:11, 31:21, 73:19, 97:10. Om någon står upp för att förfölja dig och vill döda dig, ska min herres liv vara inknutet i livets knyte*25:29ska min herres liv vara inknutet i livets knyteDenna önskan skrivs på varje judisk gravsten. hos Herren din Gud. Men dina fienders liv ska han lägga i sin slunga och slunga bort. 30 När Herren gör för min herre allt det goda som han sagt om dig och sätter dig till furste över Israel, 31 ska det här inte bli en stötesten för dig eller till samvetskval för min herre, att min herre spillt oskyldigt blod och tagit rätten i egna händer. När Herren gör gott mot min herre, tänk då på din tjänarinna."

32 Då sade David till Abigail: "Välsignad är Herren, Israels Gud, som i dag sände dig för att möta mig! 33 Välsignad är din klokhet och välsignad är du själv som i dag har hindrat mig från att dra på mig blodskuld och ta rätten i egna händer! 34 Men så sant Herren, Israels Gud, lever, han som har hindrat mig från att göra dig illa: Hade du inte skyndat mig till mötes, skulle i gryningen inte en man ha funnits kvar av Nabals hus." 35 *Ords 15:1. Sedan tog David emot vad hon hade fört med sig till honom, och han sade till henne: "Gå hem i frid! Se, jag har lyssnat till dina ord och gör som du vill."

36 När Abigail kom hem till Nabal, hade han ställt till med en fest i sitt hus och festade som en kung. Nabals hjärta var glatt och han var kraftigt berusad. Därför sade hon inget alls, stort eller smått, till honom förrän på morgonen när det ljusnade. 37 Men när det blev morgon och ruset hade gått ur Nabal, berättade hans hustru för honom vad som hade hänt. Då blev hans hjärta som dött i honom, och han blev som sten. 38 Omkring tio dagar senare slog Herren Nabal så att han dog.

39 När David fick höra att Nabal var död, sade han: "Välsignad är Herren, som har försvarat min sak mot Nabal som skymfade mig och bevarat sin tjänare från att göra något ont. Herren har låtit Nabals ondska drabba hans eget huvud!" Och David sände bud till Abigail och hälsade att han gärna ville få henne till hustru. 40 När Davids tjänare kom till Abigail i Karmel sade de till henne: "David har sänt oss till dig för att få dig som sin hustru." 41 Då reste hon sig och föll ner till marken på sitt ansikte och sade: "Se, här är din tjänarinna. Låt mig tjäna med att tvätta fötterna på min herres tjänare." 42 Därefter reste hon sig snabbt och satt upp på åsnan. Så gjorde också de fem unga flickor som gick med henne. Hon följde med Davids sändebud och blev hans hustru.

43 David hade också tagit Ahinoam från Jisreel till hustru, och båda var nu hans hustrur. 44 *2 Sam 3:15. Men Saul hade gett sin dotter Mikal, Davids hustru, åt Palti, Laishs son, från Gallim.