1 Then Yahweh said to me, "Though Moses and Samuel stood before me, yet my mind would not turn toward this people. Cast them out of my sight, and let them go out! 2 It will happen when they ask you, ‘Where shall we go out?’ then you shall tell them, ‘Yahweh says:
"Such as are for death, to death;
such as are for the sword, to the sword;
such as are for the famine, to the famine;
and such as are for captivity, to captivity."’
3 "I will appoint over them four kinds," says Yahweh: "the sword to kill, the dogs to tear, the birds of the sky, and the animals of the earth, to devour and to destroy. 4 I will cause them to be tossed back and forth among all the kingdoms of the earth, because of Manasseh, the son of Hezekiah, king of Judah, for that which he did in Jerusalem.
5 For who will have pity on you, Jerusalem?
Who will mourn you?
Who will come to ask of your welfare?
6 You have rejected me," says Yahweh.
"You have gone backward.
Therefore I have stretched out my hand against you
and destroyed you.
I am weary of showing compassion.
7 I have winnowed them with a fan in the gates of the land.
I have bereaved them of children.
I have destroyed my people.
They didn’t return from their ways.
8 Their widows are increased more than the sand of the seas.
I have brought on them against the mother of the young men a destroyer at noonday.
I have caused anguish and terrors to fall on her suddenly.
9 She who has borne seven languishes.
She has given up the spirit.
Her sun has gone down while it was yet day.
She has been disappointed and confounded.
I will deliver their residue to the sword before their enemies," says Yahweh.
10 Woe is me, my mother, that you have borne me, a man of strife,
and a man of contention to the whole earth!
I have not lent, neither have men lent to me;
yet every one of them curses me.
11 Yahweh said,
"Most certainly I will strengthen you for good.
Most certainly I will cause the enemy to make supplication to you in the time of evil
and in the time of affliction.
12 Can one break iron,
even iron from the north, and bronze?
13 I will give your substance and your treasures for a plunder without price,
and that for all your sins,
even in all your borders.
14 I will make them to pass with your enemies into a land which you don’t know;
for a fire is kindled in my anger,
which will burn on you."
15 Yahweh, you know.
Remember me, visit me,
and avenge me of my persecutors.
You are patient, so don’t take me away.
Know that for your sake I have suffered reproach.
16 Your words were found,
and I ate them.
Your words were to me a joy and the rejoicing of my heart,
for I am called by your name, Yahweh, God of Armies.
17 I didn’t sit in the assembly of those who make merry and rejoice.
I sat alone because of your hand,
for you have filled me with indignation.
18 Why is my pain perpetual,
and my wound incurable,
which refuses to be healed?
Will you indeed be to me as a deceitful brook,
like waters that fail?
19 Therefore Yahweh says,
"If you return, then I will bring you again,
that you may stand before me;
and if you take out the precious from the vile,
you will be as my mouth.
They will return to you,
but you will not return to them.
20 I will make you to this people a fortified bronze wall.
They will fight against you,
but they will not prevail against you;
for I am with you to save you
and to deliver you," says Yahweh.
21 "I will deliver you out of the hand of the wicked,
and I will redeem you out of the hand of the terrible."
Domínio Público. Esta tradução bíblica de domínio público é trazida a você por cortesia de eBible.org.
Folket måste straffas
1 2 Mos 32:11f, 4 Mos 14:13f, 1 Sam 7:9f, Ps 99:6, Hes 14:14f. Men Herren sade till mig: Även om Mose och Samuel15:1Mose och SamuelStora bedjare som bad om nåd för folket (2 Mos 32:30f, 4 Mos 14:11f, 1 Sam 7:8, 12:23). trädde fram inför mig skulle jag ändå inte bli vänligt sinnad mot detta folk. Driv bort dem från mitt ansikte och låt dem gå.
2 Jer 43:11, Sak 11:9, Upp 13:10. Om de frågar dig: "Vart ska ni gå?" ska du svara dem: Så säger Herren: Till döden den som tillhör döden, till svärdet den som tillhör svärdet, till svälten den som tillhör svälten och till fångenskapen den som tillhör fångenskapen. 3 3 Mos 26:16, 5 Mos 28:26, Jer 7:33. Fyra slags plågor ska jag låta drabba dem, säger Herren: Svärdet för att döda dem, hundarna för att släpa bort dem, och himlens fåglar och markens vilddjur för att äta upp och göra slut på dem. 4 5 Mos 28:25, 2 Kung 21:11, 23:26, 24:3, 2 Krön 29:8, Jer 24:9. Jag ska göra dem till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden, på grund av det som Juda kung Manasse15:4ManasseUtövade våld, barnoffer och grov avgudadyrkan (se 2 Kung 21)., Hiskias son, har gjort i Jerusalem.
5 För vem har förbarmande
med dig, Jerusalem,
vem har medlidande med dig?
Vem tar en omväg för att fråga
hur det är med dig?
6 2 Mos 32:12, 14, 5 Mos 32:15, Jes 1:4. Du har förkastat mig, säger Herren,
och vänt mig ryggen.
Därför har jag räckt ut min hand
mot dig för att förgöra dig.
Jag är trött på att hålla tillbaka.
7 Jag kastade dem med kastskovel15:7kastskovelRensade ut agnarna från vetet (Matt 3:12 med not).
vid landets portar,
jag gjorde dem barnlösa,
jag förgjorde mitt folk –
men de vände inte om
från sina vägar.
8 Deras änkor blev fler inför mig
än sandkornen i havet.
Mödrarna till deras unga män
lät jag härjas av inkräktare
mitt på ljusa dagen.
Plötsligt lät jag ångest och skräck
drabba dem.
9 1 Sam 2:5, Amos 8:9. Den som hade fött sju söner
svimmade och gav upp andan.
Hennes sol gick ner
medan det ännu var dag,
hon får blygas och skämmas.
De som är kvar av dem
ska jag överlämna
åt deras fienders svärd,
säger Herren.
Profetkallets vånda
10 Job 3:1f, 11, 10:18, Jer 11:18f, 20:1f, 14, 26:7f, 38:6. "Ve mig, min mor,
att du fött mig,
en man som skapar strid
och osämja för hela landet!
Jag har inte lånat dem något
och de har inte gett lån till mig.
Ändå förbannar alla mig."
11 Jer 21:1f, 37:3, 42:1f. Men Herren svarade: "Sannerligen, jag ska styrka dig så att det går väl för dig. Sannerligen, jag ska göra så att dina fiender kommer och bönfaller inför dig i olyckans och nödens tid. 12 Kan man bryta sönder järn, järn från norr eller koppar?
13 Ps 44:13, Jes 52:3f, Jer 17:3f. Din rikedom och dina skatter ska jag lämna till plundring, men inte för betalning, utan för alla dina synders skull i hela ditt land. 14 5 Mos 32:22f. Och jag ska föra bort dig med dina fiender till ett land du inte känner, för min vredes eld är upptänd och den ska brinna mot er."
15 Herre, du förstår.
Tänk på mig
och ta hand om mig,
och ge mig hämnd
på mina förföljare.
Ryck inte bort mig,
du som är sen till vrede.
Tänk på hur jag hånas
för din skull.
16 Ps 119:103, Hes 3:1f. Dina ord kom och jag åt dem,
ditt ord blev mitt hjärtas fröjd
och glädje,
för jag är uppkallad
efter ditt namn,
Herre Gud Sebaot.
17 Jes 8:11, Jer 6:11, Hes 3:14. Jag har inte suttit tillsammans
med gycklare för att roa mig.
Eftersom din hand var över mig
satt jag ensam,
för du har fyllt mig med vrede.
18 Job 6:15f, Mika 1:9, 14. Varför ska jag ständigt plågas,
och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill inte läka.
Du har blivit för mig
som en sinande bäck,
som ett vatten
som ingen kan lita på.
19 Därför säger Herren så:
Om du vänder om
låter jag dig komma tillbaka,
och du ska få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta
från det oäkta
ska du bli som min mun.
Folket ska vända tillbaka till dig,
men du ska inte vända tillbaka
till dem.
20 Jer 1:8, 18f, 6:27, Hes 3:8f. Jag ska göra dig till en fast
kopparmur mot detta folk.
De ska strida mot dig,
men de kan inte besegra dig,
för jag är med dig
för att hjälpa dig och rädda dig,
säger Herren.
21 Jag ska rädda dig
ur de ondas våld
och befria dig
ur våldsmännens hand.