Gênesis 43

雅各再差遣众子往埃及买粮

1 那地的饥荒十分严重。2 他们把从埃及带回来的粮食都吃完了。他们的父亲就对他们说："你们再去替我们买些粮食回来吧。"3 犹大对他说："那人认真地警告我们说：‘如果你们的弟弟不与你们一起来，你们就不得见我的面。’4 如果你让我们的弟弟与我们同去，我们就下去替你买粮食。5 如果你不让他去，我们也不下去，因为那人对我们说：‘如果你们的弟弟不与你们一起来，你们就不得见我的面。’"6 以色列说："你们为甚么这样害我，告诉那人你们还有个弟弟呢？"7 他们回答："那人确实查问有关我们和我们亲属的事，说：‘你们的父亲还活着吗？你们还有其他的兄弟吗？’我们就照着这些话回答他。我们怎么知道他会说：‘你们必要把你们的弟弟带下来’呢？"8 犹大对他父亲以色列说："你若打发那孩子与我同去，我们就立刻起程，好叫我们和你，以及我们的孩子都可以存活，不至饿死。9 我愿意亲自担保他的安全，你可以从我手里追回他。如果我不把他带回来给你，交在你面前，我愿终生承担这罪。10 要不是我们耽延，现在第二次也回来了。"

11 他们的父亲以色列对他们说："如果必须如此，你们就这样作：你们把本地最好的出产放在袋里，带下去给那人作礼物，就是一点乳香、一点蜂蜜、香料、没药、粟子和杏仁。12 你们手里要多带一倍银子，因为你们要把那放回在你们袋口里的银子带回去，那可能是弄错了的。13 你们带着你们的弟弟，起程再到那人那里去吧。14 愿全能的　神使那人怜悯你们，给你们释放你们那个兄弟和便雅悯。至于我，如果要丧失儿子，就丧失了吧。"15 于是，他们带着这些礼物，手里拿着多一倍的银子，并且带着便雅悯，起程下到埃及去，站在约瑟面前。

约瑟为兄弟摆设筵席

16 约瑟见便雅悯与他们同来，就对管家说："把这些人带到我家里，要宰杀牲畜，预备筵席，因为在正午的时候，这些人要与我一起吃饭。"17 管家就照着约瑟所吩咐的去作，把这些人带到约瑟的家里。18 他们因为被领到约瑟的家里，就害怕起来，说："我们被领到这里来，必定是为了头一次放回在我们袋里的银子，现在他们想攻击我们，制伏我们，逼我们作奴仆，又夺去我们的驴。"19 他们于是走近约瑟的管家，在屋门口与他说话。20 他们说："先生啊，我们头一次下来，实在是要买粮食的。21 后来我们来到住宿的地方，打开布袋的时候，不料各人的银子仍然在各人的袋口里，分文不少；现在我们手里又带回来了。22 我们手里又另外带来银子，是买粮食用的。我们不知道头一次谁把我们的银子放在我们的布袋里。"23 管家说："你们可以放心，不要害怕，是你们的　神，你们父亲的　神，把财宝赐给你们，放在你们的布袋里。你们的银子我早已收到了。"接着他把西缅带出来交给他们。24 管家把他们领到约瑟的家里，给他们水洗脚，又给他们饲料喂驴。25 于是，他们预备好了礼物，等候约瑟中午到来，因为他们听说他们要在那里吃饭。

26 约瑟回到家里，他们就把手中的礼物带进屋里送给他，又俯伏在地向他下拜。27 约瑟先向他们问安，然后又问："你们的父亲，就是你们所说的那老人家平安吗？他还在吗？"28 他们回答："你仆人我们的父亲平安，他还在。"于是他们低头下拜。29 约瑟举目观看，看见自己同母所生的弟弟便雅悯，就问："这就是你们向我提过那最小的弟弟吗？"又说："我儿啊，愿　神赐恩给你。"30 约瑟爱弟弟之情激动起来，就急忙去找个可哭的地方。于是他进了自己的内室，在那里哭了一阵。31 他洗了面，然后出来，抑制着自己的感情，吩咐人说："开饭吧。"32 他们就给约瑟单独摆了一席，给那些人另外摆了一席，又给那些与约瑟一同吃饭的埃及人摆了一席，因为埃及人不能与希伯来人一同吃饭，这是埃及人所厌恶的。33 约瑟使众兄弟在他面前排列坐下，都是照着他们长幼的次序。众兄弟就彼此对望，惊奇不已。34 约瑟拿起自己面前的食物，分给他们，但是便雅悯分得的食物，比别人多五倍。他们就与约瑟一同喝酒宴乐。

Josefs bröder återvänder till Egypten

1 Men svälten var svår i landet. 2 När de hade ätit upp säden som de hade hämtat från Egypten, sade deras far till dem: "Res tillbaka och köp oss lite säd." 3 *1 Mos 42:20. Men Juda svarade honom: "Mannen sade uttryckligen till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er. 4 Om du låter vår bror följa med oss, reser vi ner och köper säd åt dig. 5 Men om du inte låter honom följa med oss reser vi inte, eftersom mannen sade till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er."

6 Då sade Israel: "Varför gjorde ni så illa mot mig att ni berättade för mannen att ni hade en bror till?" 7 De svarade: "Mannen frågade noga om oss och vår släkt. Han sade: Lever er far ännu? Har ni någon bror? Då berättade vi för honom hur det var. Kunde vi veta att han skulle säga: Ta med er bror hit ner?"

8 Juda sade då till sin far Israel: "Låt pojken följa med mig. Vi måste ge oss i väg om vi ska överleva och inte dö, både vi och du och våra barn. 9 *1 Mos 44:32. Jag ska ansvara för honom. Du får utkräva honom av min hand. Om jag inte kommer tillbaka med honom till dig och ställer honom här inför dig, ska jag vara en syndare inför dig i alla mina dagar. 10 Och hade vi inte dröjt så länge hade vi redan varit tillbaka för andra gången."

11 Då sade deras far Israel till dem: "Om det måste bli så, gör då så här: Ta lite av landets bästa frukt i era säckar och bär ner det till mannen som gåva, lite balsam och lite honung, dragantgummi och ladanum, pistaschnötter och mandlar. 12 Ta med er dubbla summan pengar och återlämna pengarna ni fick tillbaka överst i era säckar. Kanske var det ett misstag. 13 Ta också med er bror och res genast tillbaka till mannen. 14 Må Gud den Allsmäktige låta er finna barmhärtighet hos mannen så att han låter er andre bror och Benjamin följa med er hem igen. Och ska jag bli barnlös, så blir jag det."

15 Då tog männen gåvorna och den dubbla summan pengar. De tog med sig Benjamin, bröt upp och gav sig i väg till Egypten och kom inför Josef. 16 När Josef såg att Benjamin var med, sade han till sin husförvaltare: "Ta dessa män till mitt hus. Slakta något och laga oss en måltid, för männen ska äta middag med mig." 17 Mannen gjorde som Josef hade sagt och tog männen till Josefs hus.

18 Men männen blev förskräckta när de visades in i Josefs hus. De sade: "Det är på grund av pengarna som vi fick tillbaka i våra säckar förra gången som vi förs in här. Nu tänker han kasta sig över oss och övermanna oss och göra oss till slavar och ta våra åsnor." 19 De steg fram till Josefs husförvaltare vid ingången till huset 20 och sade till honom: "Hör på oss, herre! När vi var här nere förra gången för att köpa säd 21 *1 Mos 42:35. och sedan kom till en rastplats och öppnade våra säckar, hittade alla vi våra pengar till deras fulla vikt överst i sin säck. Nu har vi med dem tillbaka, 22 och vi har med oss andra pengar för att köpa säd. Vi vet inte vem som lagt pengarna i våra säckar." 23 Han svarade: "Oroa er inte, var inte rädda! Det är er Gud och er fars Gud som låtit er hitta en skatt i era säckar. Jag har fått era pengar." Och han förde ut Simeon till dem. 24 Mannen förde dem in i Josefs hus. Han gav dem vatten att tvätta fötterna med och gav deras åsnor foder. 25 De gjorde i ordning sina gåvor innan Josef kom hem vid middagstiden, eftersom de hade fått höra att de skulle äta där.

26 När Josef kom hem gav de honom gåvorna som de hade med sig dit till huset, och de bugade sig till jorden för honom. 27 Han hälsade på dem och frågade: "Är det bra med er gamle far som ni talade om? Lever han än?" 28 De svarade: "Ja, det är bra med vår far, din tjänare. Han lever än." Och de bugade sig och föll ner för honom.

29 När han såg sig omkring och fick se sin bror Benjamin, sin mors son, frågade han: "Är det er yngste bror som ni nämnde för mig?" Sedan sade han: "Gud ska vara nådig mot dig, min son." 30 Djupt rörd av kärlek till sin bror skyndade Josef sig ut och letade efter en plats där han kunde gråta. Och han gick in i sin kammare och grät där. 31 När han hade tvättat ansiktet gick han ut igen, behärskade sig och sade: "Sätt fram maten."

32 *1 Mos 46:34. Och de satte fram särskilt för honom och särskilt för dem och särskilt för egyptierna som åt tillsammans med honom. Egyptier får nämligen inte äta tillsammans med hebreer, det anses avskyvärt*43:32avskyvärtLiksom många andra folk betraktade egyptierna utlänningar som barbarer. bland egyptierna. 33 De fick sina platser mitt emot Josef, den förstfödde enligt sin förstfödslorätt, sedan de yngre, var och en efter sin ålder. Och männen såg förundrade på varandra. 34 Han lät servera dem av rätterna på sitt bord, och Benjamin fick fem gånger så mycket som alla de andra. Och de drack sig glada tillsammans med honom.