1 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea, 2 "Kōrero ki a Ārona rātou ko āna tama kia wehea rātou i ngā mea tapu a ngā tama a Īharaira, e whakatapua ana e rātou māku kei noa tōku ingoa tapu. Ko Ihowā ahau.

3 "Mea atu ki a rātou: Ki te whakatata tētahi o ō koutou uri katoa, puta noa i ō koutou whakatupuranga, ki ngā mea tapu e whakatapua ana e ngā tama a Īharaira mā Ihowā, me te mau anō tōna poke, ka hātepea atu taua wairua i tōku aroaro. Ko Ihowā ahau.

4 "Ki te mea he repera tētahi o ngā uri o Ārona, ki te mea rānei he rere tōna; kei kainga e ia ngā mea tapu; kia kore rā anō ōna poke. Ki te pā hoki tētahi ki te mea i poke i te tūpāpaku, ki te tangata rānei kua paheke atu tōna purapura moenga; 5 ki te pā rānei tētahi ki te mea ngōki, e poke ai ia, ki te tangata rānei e poke ai ia, ahakoa he aha rānei, he aha rānei, tōna poke. 6 Ka poke ā ahiahi noa te tangata i pā ki taua mea, kaua anō hoki ia e kai i ngā mea tapu, ki te kāhore i horoia e ia tōna kikokiko ki te wai. 7 Ā, ka tō te rā, ka kore ōna poke; ā muri iho, ka kai i ngā mea tapu, nō te mea ko tāna kai tēnā. 8 He mea mate māori, i haea rānei e te kīrehe, kaua tēnā e kainga e ia, kei poke. Ko Ihowā ahau. 9 Inā, kia mau rātou ki tāku i whakarite ai, kei whai hara, ā, ka mate ki te whakanoatia e rātou. Ko Ihowā ahau te whakatapu nei i a rātou.

10 "Kaua tētahi manene e kai i te mea tapu. Kaua te tangata e noho ana ki te tohunga, te kaimahi rānei, e kai i te mea tapu. 11 Otiia, ki te hokona tētahi tangata e te tohunga ki tāna moni, e kai anō ia; me ngā tāngata anō i whānau ki tōna whare, e kai anō rātou i tāna kai. 12 He tamāhine hoki nā te tohunga kua riro i te tangata iwi kē, kaua ia e kai i te whakahere poipoi o ngā mea tapu. 13 Otiia, ki te mea he pouaru te tamāhine a te tohunga, i whakarērea atu rānei, ā, kāhore āna tamariki, kua hoki mai anō ki te whare o tōna pāpā, kua pērā me ia i tōna taitamāhinetanga, e kai anō ia i te kai a tōna pāpā; kaua ia te tangata kē e kai.

14 "Ā, ki te kai pōhēhē te tangata i te mea tapu, me tāpiri e ia te whakarima o taua mea, ā, ka hōmai tahi me te mea tapu ki te tohunga. 15 Kei whakanoatia e rātou ngā mea tapu a ngā tama a Īharaira, e whakaherea ana mā Ihowā; 16 kei meinga rātou kia whakawaha i te kino o te hē, ina kai i ā rātou mea tapu. Ko Ihowā hoki ahau te whakatapu nei i a rātou."

17 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea, 18 "Kōrero ki a Ārona, ki āna tama, ki ngā tama katoa anō a Īharaira, mea atu ki a rātou: Ko te tangata o te whare o Īharaira, o ngā manene rānei i roto i a Īharaira, e mea ana ki te tāpae i tāna whakahere, he kī taurangi, he mea tuku noa rānei nāna, tā rātou e tāpae ai ki a Ihowā hei tahunga tinana; 19 kia manakohia ai koutou, ko tā koutou e tāpae ai hei te toa kohakore, nō roto i ngā kau, i ngā hipi rānei, i ngā koati rānei. 20 Kaua rawa ia e whakaherea tētahi mea he koha tōna; nō te mea e kore e manakohia hei mea mā koutou.

21 "Ki te whakaherea anō hoki e tētahi he patunga mō te pai ki a Ihowā, hei whakamana mō te kī taurangi, hei whakahere tuku noa ake rānei, he kau, he hipi rānei, hei te mea kohakore, kia manakohia ai; kei whai koha. 22 He matapō, he whati, he kopa, kua whai puku, he pāpaka, he mea hakihaki rānei – kaua ēnā e whakaherea mā Ihowā, kaua anō e hōmai hei whakahere ahi ki runga ki te āta mā Ihowā. 23 He pūru he reme rānei, e hira ake ana, kua kore rānei tētahi wāhi ōna, e whakaherea anō tēnā e koe hei whakahere noa ake; otiia e kore e manakohia mō te kī taurangi. 24 Kaua e whakaherea mā Ihowā te mea i romia, te mea rānei i kurua, i unuhia rānei, i pokaia rānei; kaua anō hoki e pēnā i tō koutou whenua. 25 Kaua anō hoki tētahi o ēnei e tāpaea hei kai mā tō koutou Atua, ina hōmai e te tangata iwi kē; he whakahē hoki kei roto, he koha kei roto. E kore ēnei e manakohia hei mea mā koutou."

26 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea, 27 "Ka whānau he kau, he hipi, he koati rānei, kia whitu ngā rā e waiho ai ki tōna whaea; ā, i te waru o ngā rā, i ō muri iho hoki, ka manakohia hei whakahere ahi mā Ihowā. 28 Otiia, ahakoa he kau, he hipi rānei, kaua rāua ko tāna kūao e patua i te rangi kotahi.

29 "Ka patua anō e koutou he patunga whakawhetai ki a Ihowā, hei te patunga e manakohia ai koutou. 30 Me kai i taua rangi anō; kaua e waiho tētahi wāhi ki te ata. Ko Ihowā ahau.

31 "Nā, kia mau ki āku whakahau, mahia hoki. Ko Ihowā ahau. 32 Kaua anō e whakanoatia tōku ingoa tapu; engari me whakatapu ahau i roto i ngā tama a Īharaira. Ko Ihowā ahau te whakatapu nei i a koutou, 33 i whakaputa mai nei hoki i a koutou i te whenua o Īhipa, kia waiho ai hei Atua mō koutou. Ko Ihowā ahau."

1 Och Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner att de ska hålla sig borta från de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt mig, så att de inte ohelgar mitt heliga namn. Jag är Herren. 3 Säg till dem: Om någon av era avkomlingar i kommande släkten rör vid de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt Herren medan han är oren, ska han utrotas ur min åsyn. Jag är Herren. 4 *3 Mos 15:2f, 16. Om någon av Arons avkomlingar är spetälsk eller har flytning, ska han inte äta av de heliga gåvorna förrän han har blivit ren. Och den som rör vid någon som blivit oren genom en död eller som haft sädesuttömning, 5 eller den som rör vid ett smådjur som orsakar orenhet eller vid en människa som man blir oren av, hur hon än har blivit oren – 6 den som rör vid något sådant ska vara oren ända till kvällen och ska inte äta av de heliga gåvorna förrän han har badat sin kropp i vatten. 7 Men när solen har gått ner är han ren, och sedan kan han äta av de heliga gåvorna, eftersom det är hans mat. 8 *Hes 44:31. Ett självdött eller ihjälrivet djur ska han inte äta så att han blir oren genom det. Jag är Herren. 9 De ska hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte bär på synd på grund av det heliga och drabbas av döden därför att de ohelgar det. Jag är Herren som helgar dem.

10 Ingen främling får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare ska inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.

12 Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva. 13 *3 Mos 10:14. Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig ska äta av den.

14 *3 Mos 5:16. Om någon av misstag äter av det heliga, ska han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna ska inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren16 och därigenom dra missgärning och skuld över dem när de äter av deras heliga gåvor, för jag är Herren som helgar dem.

17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, ska ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 19 Offret ska vara ett felfritt handjur*22:19ett felfritt handjurFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19). Profeten Malaki tillrättavisade folket för brott mot detta bud (Mal 1:13f). av nötboskapen, fåren eller getterna. 20 *5 Mos 15:21, 17:1. Ni ska inte offra ett djur som har någon defekt, för genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.

21 Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nöt- eller av småboskap, antingen för att fullgöra ett löfte eller som ett frivilligt offer, ska det vara felfritt för att bli välbehagligt. Ingen defekt får finnas på offerdjuret. 22 Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt eller har skabb eller utslag ska ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant ska ni inte lägga på altaret åt Herren. 23 Ett djur av nöt eller småboskap som har någon lem för stor eller för liten kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. 24 Ni får inte offra åt Herren ett djur vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant ska ni inte göra i ert land. 25 Inte heller av en utlänning ska ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, för de är skadade, de har en defekt. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.

26 Herren talade till Mose. Han sade: 27 *2 Mos 22:30. När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, ska djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. 28 *5 Mos 22:6f. Ni ska inte slakta något djur, vare sig av nöt eller småboskap, på samma dag som dess avkomma.

29 När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 30 *3 Mos 7:15. Det ska ätas samma dag. Ni ska inte lämna något av offret kvar till nästa morgon. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte ohelga mitt heliga namn, för jag ska hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren.