1 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea: 2 "Ki te hara tētahi, ā, ka hē tāna ki a Ihowā, ā, ka teka hoki ki tōna hoa, he mea i tukua ki a ia kia tiakina, he whakaaetanga rānei, he mea rānei i pāhuatia, he whakahaere hē rānei ki tōna hoa; 3 i kitea rānei e ia te mea i ngaro, ā, ka kōrero teka ki taua mea, ka oati teka; i tētahi rānei o ēnei tini mea e mea ai te tangata, e whai hara ai.

4 "Nā, kua hara nei ia, kua hē, me whakahoki e ia te mea i pāhuatia, te mea rānei i murua e ia, te mea rānei i waiho ki a ia kia tiakina, te mea ngaro rānei i kitea e ia, 5 ngā mea katoa rānei i oati teka ai ia. Me utu e ia taua mea kia tino rite, ka tāpiri anō ki te wāhi whakarima; me hōmai e ia ki te tangata nōna, i te rā e kitea ai kua hara ia. 6 Ā, me kawe e ia tāna whakahere mō te hē ki a Ihowā, he hipi toa, he kohakore nō te kāhui, kei tau te utu, hei whakahere mō te hē, ki te tohunga. 7 Ā, mā te tohunga e whakamārie mōna ki te aroaro o Ihowā, ā, ka murua te hē o tāna i ngā mea katoa i mea ai ia, i hara ai."

8 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea: 9 "Whakahaua a Ārona rātou ko āna tama, mea atu: Ko te ture tēnei mō te tahunga tinana. Me uta te tahunga tinana ki runga ki te takuahi o te āta ā pau noa te pō, taea noatia te ata; kia kā tonu hoki te ahi o te āta ki runga ki a ia. 10 Ā, me kākahu e te tohunga tōna kākahu rīnena, me mau anō ōna tarau rīnena ki tōna kiri, ka kohi ai i ngā pungarehu i pau tahi me te tahunga tinana i te ahi i runga i te āta, ā, ka waiho i te taha o te āta. 11 Nā, ka whakarere atu ia i ōna kākahu, ka kākahu i ētahi atu kākahu, ā, ka mau i ngā pungarehu ki waho i te puni, ki te wāhi pokekore. 12 Kia kā tonu anō te ahi o te āta, kei pirau. Me whakaū anō e te tohunga ngā wahie ki runga, i tēnei ata, i tēnei ata; me āta whakatakoto anō e ia te tahunga tinana ki runga, ā, me tahu e ia te ngako o ngā whakahere mō te pai ki runga. 13 Kia kā tonu te ahi i runga i te āta; kei pirau."

14 "Nā, ko te ture tēnei mō te whakahere totokore. Mā ngā tama a Ārona e tāpae ki te aroaro o Ihowā, ki mua i te āta. 15 Me ao e ia, kia kī tōna ringa, i te parāoa pai o te whakahere totokore, i te hinu hoki, me te parakihe katoa anō hoki i runga i te whakahere totokore, ka tahu ai ki runga ki te āta hei kakara reka, hei whakamahara mō taua mea ki a Ihowā. 16 Ā, mā Ārona rātou ko āna tama e kai te toenga o taua mea; me kai kore rēwena ki te wāhi tapu; hei te marae o te tapenākara o te whakaminenga rātou kai ai. 17 E kore e tunua rēwenatia; kua hoatu e ahau taua mea hei wāhi mā rātou i roto i āku whakahere ahi. He tino tapu tēnā, rite tonu anō ki te whakahere hara, ki te whakahere mō te hē. 18 Hei kai tēnā mā ngā tāne katoa o ngā tama a Ārona, hei wāhi pūmau mā rātou puta noa i ō koutou whakatupuranga o ngā whakahere ahi a Ihowā; ka tapu ngā tāngata katoa e pā ana ki ēnā."

19 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea: 20 "Ko te whakahere tēnei mā Ārona rātou ko āna tama, ko tā rātou e whakahere ai ki a Ihowā i te rā e whakawahia ai ia: ko te whakatekau epa parāoa hei whakahere totokore, hei mea mau tonu, ko tētahi wāhi ōna i te ata, ko tētahi wāhi i te ahiahi. 21 Me hanga ki te hinu ki runga i te pāraharaha; ā, ka oti te tunu, ka kawe ki roto; ā, ka whakahere i ngā wāhi i tunua o te whakahere totokore, hei kakara reka ki a Ihowā. 22 Mā te tohunga i whakawahia i roto i āna tama hei whakakapi mōna e mahi; he tikanga pūmau, me tahu katoa ki a Ihowā. 23 Me tahu katoa ngā whakahere totokore katoa a te tohunga; kaua hei kainga."

24 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi, i mea: 25 "Kōrero ki a Ārona rātou ko āna tama, mea atu: Ko te ture tēnei mō te whakahere hara. Ko te wāhi e patua ai te tahunga tinana, ko reira patu ai i te whakahere hara, ki te aroaro o Ihowā; he tino tapu tēnā. 26 Ko te tohunga nāna i whakahere taua mea mō te hara, māna e kai; me kai ki te wāhi tapu, ki te marae o te tapenākara o te whakaminenga. 27 Ki te pā tētahi mea ki tōna kikokiko, ka tapu; ā, ki te maringi tētahi wāhi o ōna toto ki tētahi kākahu, me horoi ki te wāhi tapu te mea i maringi nei taua toto ki runga. 28 Ko te oko oneone ia i kōhuatia ai me wāhi; ā, ki te mea i kōhuatia ki te oko parāhi, nā, me mukumuku, ka horoi ai ki te wai. 29 Mā ngā tāne katoa i roto i ngā tohunga e kai; he mea tino tapu. 30 Kaua hei kainga te whakahere hara, e kawea nei tētahi wāhi o ōna toto ki roto ki te tapenākara o te whakaminenga hei whakamārie ki te wāhi tapu; me tahu ki te ahi."

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 *4 Mos 5:6f. Om någon syndar och handlar trolöst mot Herren genom att ljuga för sin nästa om något som denne anförtrott honom eller överlämnat i hans vård, eller om något som han har tagit med våld, eller ifall han berövat sin nästa något genom utpressning, 3 eller om han har hittat något borttappat och ljuger om det och svär falskt i någon sak, vad det än är som en människa kan göra sig skyldig till, 4 då ska den som har syndat på detta sätt och därmed dragit på sig skuld återlämna det han har tagit med våld eller tillägnat sig genom utpressning eller det som anförtrotts honom, eller det borttappade som han har hittat, 5 *2 Mos 22:7. eller vad det än gäller där han svurit falskt. Han ska ersätta det till dess fulla värde och lägga till en femtedel. Han ska ge det åt ägaren samma dag som han bär fram sitt skuldoffer.

6 Han ska föra fram sitt skuldoffer inför Herren, en felfri bagge av småboskapen ska han föra fram till prästen, efter det värde du bestämmer. 7 Och när prästen så bringar försoning för honom inför Herrens ansikte, får han förlåtelse för vad han än har gjort som har dragit skuld över honom.

8 Herren talade till Mose. Han sade: 9 Ge Aron och hans söner denna befallning: Detta är lagen om brännoffret: Brännoffret ska ligga på altarets härd hela natten*6:9ligga på altarets härd hela nattenSom en pågående bön "till en ljuvlig doft för HERREN" (1:9). till morgonen och elden på altaret ska därigenom hållas brinnande. 10 Prästen ska klä sig i sin livrock av linne*6:10linneSvalt material för prästkläder (16:4). Även i Egypten gjordes prästkläder normalt av linne, enligt den grekiske historikern Herodotos. och ta på sig byxor av linne närmast kroppen. Han ska ta bort askan efter brännoffret som elden har förtärt på altaret och lägga den vid sidan av altaret. 11 Sedan ska han ta av sig kläderna och klä sig i andra kläder och föra bort askan till en ren plats utanför lägret. 12 Men elden på altaret ska hållas brinnande och får inte slockna. Varje morgon ska prästen där tända ny ved, och på veden ska han lägga brännoffret och bränna fettstyckena av gemenskapsoffret. 13 Elden ska alltid hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna.

14 Detta är lagen om matoffret: Arons söner ska bära fram det inför Herrens ansikte till altaret. 15 Och prästen ska ta en handfull av offret, av det fina mjölet som hör till matoffret och av oljan, dessutom all rökelsen som ligger på matoffret. Han ska bränna det på altaret till en ljuvlig doft, som ett påminnelseoffer till Herren. 16 Det som är över av det ska Aron och hans söner äta. Osyrat ska det ätas på en helig plats. I förgården till uppenbarelsetältet ska de äta det. 17 Det ska inte bakas med surdeg. Detta är deras andel som jag har gett dem av mina eldsoffer. Det är högheligt liksom syndoffret och skuldoffret. 18 *4 Mos 18:8f. Alla av manligt kön bland Arons barn ska äta det. Det ska vara deras eviga rätt av Herrens eldsoffer från släkte till släkte. Var och en som rör vid det blir helig.

19 Och Herren talade till Mose. Han sade: 20 Detta är den offergåva som Aron och hans söner ska offra åt Herren på den dag då någon av dem blir smord: en tiondels efa fint mjöl*6:20en tiondels efa fint mjölCa 2,2 liter. som det dagliga matoffret, hälften på morgonen och hälften på kvällen. 21 *3 Mos 2:6. Det ska bakas på plåt med olja, och när det är blandat ska du bära fram det. Du ska offra det sönderdelat som när man offrar ett matoffer i stycken, till en ljuvlig doft för Herren. 22 Den präst bland Arons söner som blir smord i hans ställe ska göra det. Detta ska vara en evig stadga. Som ett heloffer ska det brännas åt Herren. 23 En prästs matoffer ska alltid vara ett heloffer. Det får inte ätas.

24 Herren talade till Mose. Han sade: 25 Säg till Aron och hans söner: Detta är lagen om syndoffret: På samma plats som brännofferdjuret slaktas ska syndofferdjuret slaktas inför Herrens ansikte. Det är högheligt. 26 Den präst som offrar syndoffret ska äta det. På en helig plats ska det ätas, i förgården till uppenbarelsetältet. 27 Var och en som rör vid köttet blir helig.

Om något av blodet stänks på någons kläder, ska man tvätta av det nerstänkta stället på en helig plats. 28 Det lerkärl som offerköttet har kokats i ska slås sönder*6:28lerkärl … slås sönderOglaserad keramik absorberar vätska och kan inte rengöras., men om det har kokats i ett kopparkärl ska det skuras och sköljas med vatten. 29 Alla av manligt kön bland prästerna får äta det. Det är högheligt. 30 *3 Mos 4:5. Men sådant syndoffer vars blod bärs in i uppenbarelsetältet för att bringa försoning i helgedomen får inte ätas. Det ska brännas upp i eld.