Deuteronômio 32

1 Cieux, prêtez l’oreille, et je parlerai; et que la terre écoute les paroles de ma bouche.

2 Ma doctrine coulera comme la pluie; ma parole tombera comme la rosée; comme des ondées sur la verdure, comme des pluies abondantes sur l’herbe.

3 Car je proclamerai le nom de l’Éternel. Célébrez la grandeur de notre Dieu!

4 L’œuvre du Rocher est parfaite; car toutes ses voies sont la justice même. C’est un Dieu fidèle et sans iniquité; il est juste et droit.

5 Ils ont agi à son égard d’une manière honteuse et perverse, ses enfants dégénérés, race fausse et tortueuse.

6 Est-ce ainsi que vous récompensez l’Éternel, peuple insensé et sans sagesse? N’est-il pas ton père, qui t’a formé, qui t’a fait et t’a affermi?

7 Souviens-toi des jours d’autrefois; considère les années, d’âge en âge; interroge ton père, et il te l’apprendra, tes vieillards, et ils te le diront.

8 Quand le Très-Haut donnait leur lot aux nations, quand il séparait les enfants des hommes, il fixa les limites des peuples selon le nombre des enfants d’Israël;

9 Car la portion de l’Éternel, c’est son peuple; Jacob est le lot de son héritage.

10 Il le trouva dans un pays désert, dans une solitude, où il n’y avait que hurlements de désolation; il l’entoura, il prit soin de lui; il le garda comme la prunelle de son œil;

11 Comme l’aigle qui réchauffe son nid et couve ses petits; qui étend ses ailes, les prend, et les porte sur ses plumes.

12 L’Éternel seul l’a conduit, et il n’y a point eu avec lui de dieu étranger.

13 Il l’a fait passer à cheval sur les lieux élevés de la terre; et Israël a mangé les produits des champs; et il lui a fait sucer le miel de la roche et l’huile des plus durs rochers,

14 Le beurre des vaches et le lait des brebis, avec la graisse des agneaux, des béliers nés à Bassan et des boucs, avec la fine fleur du froment. Et tu as bu le vin généreux, le sang de la grappe.

15 Mais Jeshurun (Israël) s’est engraissé, et a regimbé. Tu es devenu gras, gros et épais. Il a abandonné le Dieu qui l’a fait, et a méprisé le Rocher de son salut.

16 Ils ont excité sa jalousie par des dieux étrangers; ils l’ont irrité par des abominations;

17 Ils ont sacrifié à des idoles, qui ne sont point Dieu; à des dieux qu’ils ne connaissaient point, dieux nouveaux venus depuis peu, et que vos pères n’ont point redoutés.

18 Tu as abandonné le Rocher qui t’a engendré, et tu as oublié le Dieu qui t’a formé.

19 L’Éternel l’a vu, et il a rejeté, dans son indignation, ses fils et ses filles;

20 Et il a dit: Je cacherai d’eux ma face, je verrai quelle sera leur fin; car ils sont une race perverse, des enfants en qui l’on ne peut se fier.

21 Ils ont excité ma jalousie par ce qui n’est point Dieu, ils m’ont irrité par leurs vanités; moi aussi j’exciterai leur jalousie par ce qui n’est point un peuple, je les irriterai par une nation insensée.

22 Car le feu s’est embrasé dans ma colère; il a brûlé jusqu’au Sépulcre souterrain, il a dévoré la terre et son fruit, et enflammé les fondements des montagnes.

23 J’amasserai sur eux des maux, je tirerai contre eux toutes mes flèches;

24 Ils seront consumés par la faim, et dévorés par la fièvre et par un fléau amer; et j’enverrai contre eux la dent des bêtes, avec le venin des animaux rampants dans la poussière.

25 L’épée détruira au-dehors, et la frayeur au-dedans, frappant et le jeune homme et la vierge, l’enfant qui tète aussi bien que l’homme blanc de vieillesse.

26 J’aurais dit: Je les disperserai, j’abolirai leur mémoire d’entre les hommes;

27 Si je ne craignais le sarcasme de l’ennemi, et que leurs adversaires ne s’y méprennent, et ne disent: Notre main a été élevée, et ce n’est point l’Éternel qui a fait tout ceci.

28 Car c’est une nation dépourvue de jugement, et il n’y a en eux aucune intelligence.

29 Oh! s’ils étaient sages! Ils considéreraient ceci, ils réfléchiraient à ce qui leur arrivera à la fin.

30 Comment un en poursuivrait-il mille, et deux en mettraient-ils en fuite dix mille, si ce n’était que leur rocher les a vendus, et que l’Éternel les a livrés?

31 Car leur rocher n’est pas comme notre Rocher, et nos ennemis en sont juges.

32 Car leur vigne est du plant de Sodome et du terroir de Gomorrhe; leurs raisins sont des raisins vénéneux, ils ont des grappes amères;

33 Leur vin est un venin de dragons, et un cruel poison d’aspics.

34 Cela n’est-il pas serré auprès de moi, scellé dans mes trésors?

35 La vengeance m’appartient, et la rétribution, pour le temps où leur pied chancellera; car le jour de leur calamité est proche, et les choses qui doivent leur arriver se hâtent.

36 Car l’Éternel tirera satisfaction de son peuple, et aura pitié de ses serviteurs, quand il verra que leur force s’en est allée, et qu’il n’y reste rien de ce qu’on enferme ou de ce qu’on délaisse.

37 Il dira: Où sont leurs dieux, le rocher en qui ils se confiaient,

38 Qui mangeaient la graisse de leurs sacrifices et buvaient le vin de leurs libations? Qu’ils se lèvent, qu’ils vous aident, qu’ils vous servent de retraite.

39 Voyez maintenant que c’est moi, moi-même, et qu’il n’y a point d’autre Dieu que moi. Je fais mourir et je fais vivre, je blesse et je guéris, et il n’y a personne qui puisse délivrer de ma main.

40 Car je lève ma main vers les cieux, et je dis: Je suis vivant éternellement!

41 Si j’aiguise la lame de mon épée, et que ma main saisisse le jugement, je rendrai la vengeance à mes adversaires, et la rétribution à ceux qui me haïssent.

42 J’enivrerai mes flèches de sang, et mon épée dévorera la chair; j’enivrerai mes flèches du sang des tués et des captifs, de la tête des chefs de l’ennemi.

43 Chantez de joie, nations, son peuple! car il vengera le sang de ses serviteurs, il rendra la vengeance à ses adversaires, et fera l’expiation pour sa terre, pour son peuple.

44 Moïse vint donc, lui et Josué, fils de Nun, et prononça toutes les paroles de ce cantique aux oreilles du peuple.

45 Et quand Moïse eut achevé de prononcer toutes ces paroles à tout Israël,

46 Il leur dit: Appliquez votre cœur à toutes les paroles que je vous somme aujourd’hui de prescrire à vos enfants, afin qu’ils prennent garde à faire selon toutes les paroles de cette loi.

47 Car ce n’est pas une parole vaine pour vous, mais c’est votre vie; et par cette parole vous prolongerez vos jours sur la terre que vous allez posséder en passant le Jourdain.

48 En ce même jour, l’Éternel parla à Moïse en disant:

49 Monte sur cette montagne d’Abarim, sur le mont Nébo, qui est au pays de Moab, en face de Jérico; et regarde le pays de Canaan, que je donne en possession aux enfants d’Israël.

50 Or tu mourras sur la montagne où tu montes, et tu seras recueilli vers tes peuples, comme Aaron ton frère est mort sur la montagne de Hor, et a été recueilli vers ses peuples;

51 Parce que vous avez péché contre moi, au milieu des enfants d’Israël, aux eaux de la contestation de Kadès, au désert de Tsin; parce que vous ne m’avez point sanctifié au milieu des enfants d’Israël.

52 Car tu verras le pays devant toi, mais tu n’entreras point dans le pays que je donne aux enfants d’Israël.

1 *5 Mos 31:28, Jes 1:2. Lyssna, ni himlar, jag vill tala!

Hör, du jord, min muns ord!

2 Som regnet ska min lära droppa,

som daggen ska mitt tal flöda,

som rikligt regn på grönska,

som regnskurar på gräs.

3 *Ps 34:4.Herrens namn ska jag förkunna.

Ge ära åt vår store Gud!

4 *Ps 92:16. Han är Klippan,

fullkomliga är hans gärningar,

för alla hans vägar är rätta.

En trofast Gud utan svek,

rättfärdig och rättvis är han.

5 *2 Mos 32:9, Jes 1:3f, Matt 12:39, Fil 2:15. De har handlat illa mot honom,

de är inte hans barn utan en skam,

ett förvänt och avogt släkte.

6 *Mal 1:6. Är det så du lönar Herren,

du dåraktiga och ovisa folk?

Är han inte din Far

som skapade dig,

han som danade och formade dig?

7 Kom ihåg forna dagar.

Ge akt på gångna släktens år.

Fråga din far,

han ska berätta för dig,

dina äldste, de ska säga dig det.

8 *1 Mos 11:8. När den Högste gav arvslotter

åt folken,

när han spred ut människors barn,

då utstakade han gränserna

för folken

efter antalet av Israels barn*32:8Israels barnAndra handskrifter (Septuaginta och Qumran): "Guds söner" (änglarna).,

9 *2 Mos 19:5f, 1 Petr 2:9. för Herrens del är hans folk,

Jakob är hans arvedels lott.

10 Han fann honom i öknens land,

i ödslig, tjutande ödemark.

Han omslöt honom

och tog honom i sin vård,

han bevarade honom

som sin ögonsten*32:10sin ögonstenOrdagrant: "den lille mannen i sitt öga", alltså den känsliga pupillen..

11 *2 Mos 19:4, Jes 63:9. Som en örn väcker upp sitt bo

och svävar över sina ungar,

så bredde han ut sina vingar

och tog emot honom

och bar honom på sina fjädrar.

12 Endast Herren ledde honom,

ingen främmande gud

vid hans sida.

13 Han lät honom gå fram

över landets höjder*32:13landets höjderEn stark position med överblick (Dom 5:18, Ps 18:34). Bergsbygden var den första delen av landet som intogs av israeliterna (Dom 1:19).

och äta av markens gröda.

Han lät honom suga honung

ur berget

och olja ur den hårda klippan.*32:13honung ur berget och olja ur … klippanBikupor i klippskrevor och olivträd på bergshöjder.

14 Han gav honom gräddmjölk av kor

och sötmjölk av får

med det bästa av lamm,

baggar från Bashan*32:14baggar från BashanGolanhöjderna, där det bästa betet fanns (jfr Amos 4:1). och bockar,

det bästa och finaste vete.

Druvors blod fick du dricka,

skummande vin.

15 Då blev Jeshurun*32:15JeshurunPoetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig". fet och slog bakut.

Du blev fet och tjock och stinn.

Han övergav Gud, sin skapare,

och föraktade

sin frälsnings klippa.

16 De retade honom

med främmande gudar,

väckte hans vrede med vidrigheter.

17 *Ps 106:37, 1 Kor 10:20. De offrade åt onda andar

som inte är Gud,

åt gudar de inte kände,

nya gudar som nyss kommit till

och som era fäder inte fruktade.*32:17fruktadeAnnan översättning: "kände till".

18 Du övergav Klippan

som födde dig,

du glömde Gud som gav dig livet.

19 Herren såg det och förkastade dem,

eftersom hans söner och döttrar

hade kränkt honom.

20 Han sade:

Jag ska dölja mitt ansikte för dem,

jag ska se vilket slut de får,

för de är ett förvänt släkte,

barn utan trohet.

21 *Rom 10:19. De har provocerat mig

med gudar som inte är gudar,

väckt min vrede

med sina tomma avgudar.

Därför ska jag provocera dem

med det som inte är ett folk,

med ett dåraktigt hednafolk

ska jag väcka deras förtret.*32:21 Citeras av Paulus i Rom 10:19 i samband med hedningarnas frälsning.

22 *Jer 15:14, 17:4. För en eld är tänd av min vrede,

den brinner till dödsrikets djup.

Den förtär jorden med dess gröda

och sätter bergens grundvalar

i brand.

23 Jag ska hopa olyckor över dem,

jag ska skjuta mina pilar

mot dem.

24 *5 Mos 28:22. Svält ska drabba dem,

feberglöd förtära dem,

pest som bittert pinar.

Jag ska sända vilddjurens tänder

mot dem

och gift från ormar

som krälar i stoftet.

25 *Klag 1:20. Ute ska svärdet dräpa deras barn,

inne gör skräcken det.

Unga män och jungfrur förgås,

spädbarn och grånade män.

26 Jag skulle säga:

Jag ska skingra dem,

utplåna minnet av dem

bland människor,

27 *4 Mos 14:15f, Hes 20:14. om jag inte fruktade

fiendens hån,

att deras ovänner

skulle misstolka det och säga:

Vår hand är mäktig,

det var inte Herren

som gjorde allt detta.

28 De är ett rådlöst folk,

och förstånd finns inte i dem.

29 Vore de visa skulle de inse detta,

de skulle förstå vilket slut

de måste få.

30 Hur kan en jaga tusen framför sig,

två driva tiotusen på flykten,

om inte deras Klippa

hade sålt dem,

Herren hade utlämnat dem?

31 Våra fienders klippa

är inte som vår Klippa,

det kan de själva döma om,

32 *Hes 16:49. för deras vinstock

är från Sodoms vinstock

och från Gomorras fält.

Deras druvor är giftiga druvor,

deras klasar är beska.

33 Deras vin är ormars etter,

kobrors grymma gift.

34 Sådant ligger förvarat hos mig,

förseglat i mina förrådshus.

35 *Rom 12:19, Hebr 10:30. Min är hämnden*32:35Min är hämndenCiteras i Rom 12:19 och Hebr 10:30.

och vedergällningen

vid tiden då deras fot ska vackla,

för deras olyckas dag är nära,

det som väntar dem

kommer med hast.

36 *2 Kung 14:26.Herren ska ta sig an sitt folks sak

och förbarma sig

över sina tjänare,

när han ser att deras kraft är borta

och att ingen finns kvar,

varken slav eller fri.

37 Då ska han fråga:

Var är deras gudar,

klippan som de flydde till,

38 *Dom 10:14. de som åt*32:38de som åtHednagudar ansågs beroende av sina offer, till skillnad från Israels Gud (Ps 50:9f). deras slaktoffers fett

och drack deras

dryckesoffers vin?

De får komma och hjälpa er,

de får vara ert beskydd.

39 *5 Mos 4:35, 1 Sam 2:6, Jes 45:5, Hos 6:1f. Se nu: Jag, jag är Gud,

det finns ingen Gud

vid sidan av mig.

Jag dödar och jag gör levande,

jag slår och jag helar.

Ingen kan rädda ur min hand.

40 *Upp 10:5f. Se, jag lyfter min hand

mot himlen och säger:

Så sant jag lever för evigt:

41 När jag vässat

mitt flammande svärd

och min hand skipar rätt,

ska jag ta hämnd på mina ovänner

och straffa dem som hatar mig.

42 Jag ska göra mina pilar

berusade av blod,

mitt svärd ska mätta sig av kött,

av fallnas och fångnas blod,

av fiendehövdingars huvuden.

43 *Ps 9:13, Rom 15:10, Upp 19:2.*32:43 Septuaginta tillägger i början av versen: "Jubla, ni himlar, tillsammans med honom! Alla Guds söner ska tillbe honom." Citeras i Hebr 1:6 som profetia om Kristus.Jubla, ni hednafolk

tillsammans med hans folk,*32:43Jubla, ni hednafolk tillsammans med hans folkCiteras av Paulus i Rom 15:10.

för han hämnas sina tjänares blod.

Han tar hämnd på sina ovänner

och bringar försoning för sitt land,

sitt folk.

44 *4 Mos 13:17. Mose kom tillsammans med Hosea*32:44HoseaVariant på namnet Josua, hans ursprungliga namn (4 Mos 13:17)., Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. 45 Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, 46 *5 Mos 6:6f, 11:18f, 31:26. sade han till dem: "Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. 47 *Hebr 4:12. Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning."

Gud talar om Moses död

48 Samma dag talade Herren till Mose och sade: 49 *4 Mos 27:12f. "Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo*32:49Abarimberget … NeboBergskedja och topp ca en mil öster om Döda havets nordspets. i Moabs land mitt emot Jeriko, så ska du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. 50 *4 Mos 20:25f, 33:38f. Du ska dö där på berget dit du stiger upp, och du ska samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor*32:50Aron dog på berget HorSe 4 Mos 20:23f, 33:38. och samlades till sitt folk. 51 *4 Mos 20:12f. Detta sker för att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten*32:51trolösa … vid Meribas vattenSe 4 Mos 20, Ps 106:32. vid Kadesh i öknen Zin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. 52 *5 Mos 34:4. Du ska se landet rakt framför dig, men du ska inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn."